Sida:Zettersten-Svenska flottans historia åren 1635-1680.djvu/477

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
459
ÅR 1675.

 skeppet Hanö (3) med tre bojorter under major Johan Creutz åt Ruden och pommerska kusten.[1]

Alla dessa kryssare hade återkommit i början af augusti. Då utskickades löjtnant Anders Simpa med galioten Måsen till Landsort på utkik. Om någon fiendtlig flotta närmade sig, skulle ett stycke aflossas vid Landsort, ett dylikt på Mellsten och ett vid Elfsnabben.[2] Postgången å Pommern uppehölls under juli—oktober med bojorterna Lilla Jägaren och Maria, förlagda i Karlshamn.[3]

Måttet rågades, då äfven Danmark förklarade Sverige krig, hvilket skedde d. 2 september. Af allra största vigt blef nu att få hufvudflottan i sjön, så vida Sverige ville behålla sina provinser på andra sidan Östersjön. Flottans utrustning borde heller icke hafva kommit alldeles oförberedt öfver amiralitetskollegium, emedan detta redan två år förut erhållit befallning af den då nyss myndig blifne konungen att hålla tjugufyra skepp i beredskap att vid behof gå till sjös.[4] Men denna föreskrift ledde ej till någon åtgärd och ännu i början af år 1675 var kollegiet så litet medvetet om hvad saken gälde, att det beslöts vid sammanträde d. 2 januari att “amiralitetsrådet Ehrencrantz skall låta tillsäga och ihopkalla amiralitetsråden, när något förefaller att göra här i collegio.[5]

Ehuru konungen redan i april befalt, att hela flottan skulle rustas, så blef det ej någon fart i utredningen förr än i augusti. Konungen befalde då, att skeppen skulle, allt efter som de blefvo färdiga, bege sig af till Dalarö. Major Erik Sjöblad skickades dit d. 10 augusti att taga befäl öfver skeppen, hvilka skulle förankras mellan Jutholmen och Dalarö skans utmed östra sidan af sundet mellan Aspö och Rågholmen.[6] Den 11 augusti affärdades sju stora och tre medelstora skepp från Stockholm.[7] Redan d. 13 augusti gick danske generalamiralen Curt Adelaer från Köpenhamn åt Östersjön med en flotta af sexton danska och sju holländska skepp.[8]

  1. A. K. reg. 286, 306 o. 17 1675.
  2. A. K. reg. 108 1673.
  3. A. K. reg. 17, 177 1775 o. A. K. ank. handl.
  4. R. R. 135 1673.
  5. A. K. prot.
  6. A. K. reg. Annars förlades skeppen vanligen mellan skansen och Rotholmen, som ligger i stora segelleden två en en half minuter söder om den förra (A. K. prot. 118 1675).
  7. A. K. prot. 118 1675.
  8. H. G. Garde: Den danske og norske Sømagts Hist. sid. 254.