utgång, då Curnovius kom tillbaka till Stockholm. Denne dog emellertid redan i oktober 1680 och efterträddes af assessoren vid amiralitetet Håkan Fägerstjerna.[1]
Kanslister.Kanslister och kopister voro sekreterarens biträden. Uti riksstaterna finnes en kanslist uppförd för kollegiet åren 1635—1648, derefter två för åren 1649—1660, men sedan blott en till periodens slut. Dessutom uppföras två tyska kanslister åren 1644—1648, afsedda för sjögående flottan. Slutligen finnes åren 1655—1680 en kopist uppförd.[2]
Kanslisten skulle sköta sekreterarens göromål i kollegiet, “när denne var med riksens stora flotta förordnad till sjös.“[3] På riksviceamiralens skepp Tre Lejon (1) vid Greifswalderön i juli 1655 funnos, utom sekreteraren Gudmund Spak, både en kanslist och en kopist.[4]
Notarie.Zakarias Soltorius, som antogs d. 25 okt. 1633 af amiralitetet till notarie, skulle såsom sådan hålla register på alla handlingar, bref och protokoll rörande klagomålssaker, äfvensom jemte sekreteraren hålla ett diarium och protokoll på alla rådslag, tal och svar, som förekommo i amiralitetet.[5] Han erhöll afsked d. 23 mars 1637. Derefter tillsattes ej någon notarie förr än d. 29 april 1647, då drottning Kristina efter framställning af riksamiralen dertill utnämnde Karl Printz. Han skulle vara närvarande vid kollegiets sessioner samt annotera hvad dervid föredrogs jemte alla vota, sententier och domar.[6] Tjensten uteslöts ur 1651 års stat, hvarför Printz entledigades den 31 dec. 1650 och protokoll upphörde att föras. Men d. 30 sept. 1654 utnämnde konungen Johan Lang (Palmström) till notarie[7], hvarefter tjensten behölls allt fortfarande.
Notarien hade till åliggande att föra protokoll vid såväl kollegiets som amiralitetsrättens sammanträden. Med anledning af kriget blefvo sjörättsmålen åren 1676—1678 så många, att en särskild justitie-notarie (Gustaf Curnovius) förordnades för dessa år.
Assessorer.I en till drottning Kristina i början af 1647 ingifven P. M. framhöll riksamiralen Gyllenhjelm önskvärdheten af att i
