Stycken | Sjöfolk och knektar | |
Cesar (1): major Erik Rosenfelt, kommendör Erik Persson Psilander och kapten Ture Ribbing | 60 | 240 |
Hieronymus (1): kommendör Jörgen Taube och kapten Ludvig Briant | 72 | 390 |
Göteborg (2): kapten William Lee | 52 | 220 |
Maria (2): kapten Erik Boij | 50 | 110 |
Abraham (2): kapten Gustaf Svinhufvud | 44 | 140 |
Nordstjernan (2): kapten Karl Melander | 32 | 150 |
Solen (K): kapten Anders Hysing | 32 | 100 |
Salvator (K): kapten Mårten Olofsson | 32 | 140 |
Förgylda Falken (K) | 10 | 44 |
Fortuna (L) | 10 | 50 |
Gröna Draken (L) | 8 | 25 |
Sjöman (L) | 4 | 20 |
Danska Svan (3), brännare | — | 18 |
En brännare | — | 20 |
Således tillhopa fjorton stora och tolf medelstora örlogsskepp, nio kofferdiskepp, elfva bevärade lastdragare och sex brännare, förande 1,827 stycken och med en besättning af 9,186 man sjöfolk och knektar.[1]
Den 9 juni lemnade flottan Dalarö och kom följande dag till Elfsnabben. Derifrån gick flottan till sjös d. 11 juni, passerade Landsort på aftonen och ankrade d. 13 under Ölands södra udde.[2] Hit kom till flottan det i Kalmar nybyggda skeppet Kalmar (2) under befäl af kommendör Johan Bogman. Här anträffades ock spillrorna af amiral Sjöblads eskader skeppen Andromeda (2) och Gustavus (K), hvilka nu fingo förstärka hufvudflottan. Af amirallöjtnant Per Rosenholm på Andromeda (2) fick amiralgeneral Horn underrättelse om Sjöblads olyckliga strid. Horn beslöt att genast uppsöka danska flottan, innan den väntade holländska hunne ankomma.[3]