Uti Wachtmeisters instruktion af d. 26 maj föreskrefs, att Kalmar skulle vara rendezvous- och samlingsplats, till dess de utlofvade franska örlogsskeppen komme, “då man skall agera offensivt“. Wachtmeister skulle alltid hafva kryssare ute i sjön för att inhemta underrättelser om fiendens flotta samt för att vara beredd att, om någon del af samma flotta gick in i Östersjön, genast anfalla den.[1] Liksom förra året delades flottan i två eskadrar: den 1:a under Hans Wachtmeister med amirallöjtnant Gustaf Adolf Sparre och major Johan Bogman samt den 2:a under amiral Erik Sjöblad med amirallöjtnant Werner von Rosenfelt och major Cornelius Ankarstjerna.[2]
Under juni månad kryssade skeppen Stenbock (2) och Fenix (2) i södra delen af Kalmarsund och de smärre skeppen Delfin (3), Fama (3) och Kastor (3) utanför blekingekusten.[3] Så snart man i Danmark fått säker kunskap om att någon fransk flotta ej var att vänta till Sveriges bistånd, seglade generalamirallöjtnant Niels Juel d. 20 juni in i Östersjön med en flotta af trettiofem skepp, förande 1,836 stycken.[4] Emellertid hade amiral Wachtmeister af en rapport d. 22 juni från kapten Anders Hysing på Delfin (3) fått underrättelse, att sju skepp af danska flottan lågo under Bornholm. Han beslöt genast att anfalla dem och gick till sjös med flottan den 24 juni kl. 2 f. m. Sex timmar derefter fick han åtta fiendtliga skepp i sigte, hvilka jagades till kl. 5 e. m. De borde just hafva fallit i Wachtmeisters händer, då vinden sprang om till nord, så att de lyckades rädda sig, tre åt Bornholm och fem åt pommerska vallen. Wachtmeister ankrade på qvällen vid Räfkulla (antagligen i Karlshamns skären), men stormen tilltog, flottan skingrades under natten och på morgonen hade Wachtmeister hos sig blott fem skepp. Mot middagen den 25 juni aftog stormen och kl. 3 e. m. seglade Wachtmeister åt Ölands södra udde. Dit kommo d. 26 juni kl. 2 f. m. de öfriga skeppen i flottan. De hade blifvit af stormen drifna åt Kolberg och der träffat Juels flotta. Denna följde nu efter till Ölands södra udde. Den återförenade svenska flottan styrde in åt Kalmarsund. Fienden följde tätt efter, hvarvid skeppet Laxen (2), som var en dålig seglare,
