assessor och en amiralitetsgevaldiger att ånyo rotera nämnda landsdelar till båtsmanshåll.[1] Amiralitetskollegium utfärdade samma dag instruktion för dem. Men så att säga slutstenen i grunden till båtsmanshållet lades år 1640 genom regeringens d. 4 och 12 december detta år utfärdade memorialer om utvidgande af båtsmansdistrikten närmast sjösidan, så att hvarje by inom en mil från sjön tilldelades amiralitetet. De härtill förordnade kommissarier och officerare, skulle vid roteringen iakttaga sådan lindring för Norrland, Åland och Finland, att der skulle fem skatte-, fem krono- eller tio frälsebönder hålla en båtsman. Men för det öfriga Sverige behölls den förra bestämmelsen, att en båtsman skulle hållas af fyra skatte- eller kronobönder eller ock åtta frälsebönder utom och tolf inom frihetsmilen. Jordeböcker skulle upprättas öfver alla hemman och byar, som tilldelades amiralitetet.[2] I kollegiets instruktion för kommissarierna till Finland föreskrefs derjemte, att de skulle “accordera“ med presterskapet “att hvarje tre prester hålla kronan en duglig båtsman efter som här uti Sverige sker“.[3] Att så skedde i Sverige, är icke troligt, enär sådant icke blifvit af någon myndighet påbjudet och dessutom fordrade presteståndets bifall vid riksdag. Kollegiets egenmäktiga föreskrift ledde ej heller till någon påföljd.
Under dessa tiders rörliga förhållanden dröjde icke länge, förrän den fullbordade indelningen skulle rubbas. Krigshären kräfde mera folk och d. 9 januari 1646 resolverade drottningen, att amiralitetet skulle afträda några båtsmanssocknar i Finland och Norrland till landt-militien mot vederlag i de från Danmark nyligen förvärfvade provinserna Gotland och Halland.[4] Antalet öfverflyttade utgjorde fyrahundra rotar eller man.[5] Ersättning erhölls endast från Gotland, som roterades sålunda, att af fem hemman eller gårdar å landet och af hvarje tiotal borgare i Visby skulle en båtsman hållas.[6] År 1660 lades Gotland under landt-militien, men återstäldes till amiralitetet 1664.[7]
Ytterligare kringskars båtsmanshållet genom de af drottning Kristina inrättade grefve- och friherreskapen.
