Siddiskussion:Arithmetica eller räknekonst.djvu/6

Det man i den första tabellen försöker beskriva är en algoritm som innehåller division med rest.

24=15*1+9
15=9*1+6
9=6*1+3
6=3*2
MCD=3 eftersom 3 gick jämt i 6

Hur man återskapar tabellen är jag inte kunnig i och om överstrykningarna är orginal, kan jag inte avgöra. -- Lavallen 5 augusti 2009 kl. 17.49 (CEST)

Jag skulle tro att de är original. De ser i alla fall väldigt standardiserade ut. Man kan skriva in/korrekturläsa själva tabelltexten så kan någon göra tabellen i ett senare skede.--Thurs 5 augusti 2009 kl. 18.14 (CEST)

Hur får man till "hästsvansen" till bokstaven C i Fractionum. Jag trodde först det var en bläckplump, men då denna plump finns på varenda sidhuvud så skulle jag tro annorlunda... -- Lavallen 5 augusti 2009 kl. 18.16 (CEST)

Det är en ligatur som inte har någon motsvaranade unicode-tecken engelska har en mall för detta en:Template:Ligature Latin ct lowercase men denna syns bara i sid-namnrymden.--Thurs 5 augusti 2009 kl. 18.44 (CEST)

Tolka siffror

Jag får det sista sifferparet till att bli 21 och 7

Men då M.C.D.(21,7) inte är 1 är det antingen jag som tolkar fel, eller så är det ett skrivfel...

31 & 7 skulle fungera som alternativ om det går att tolka det som så! -- Lavallen 5 augusti 2009 kl. 18.31 (CEST)

Nog står det 21 och 7, så om uträkningen inte stämmer är det förmodligen ett tryckfel.--Thurs 5 augusti 2009 kl. 18.44 (CEST)

Även om jag inte riktigt förstår hur tabellen ska användas utgörs vänsterkolumnen av en serie av w:Fibonaccital i så fall är '21' korrekt.--Thurs 5 augusti 2009 kl. 23.51 (CEST)

Nej, vitsen med den ser inte jag heller. Men visst ser det ut som fabbes talserie. Det tycker jag bryter mot vad som är skrivet i texten: Deße Tal, som stå nästintil hvarandra, äro sådana utsökta minsta Tal, hvarimellan Maximus Communis Divisor med största besvär kan igenfinnas, men tillika är 1. enligt min uttolkning. Det stämmer ju inte heller alls för de allra första MCD(2,2)=2 och samma sak med MCD(34,8)=2 d:o 610,14 etc. Ett annat möjligt fel är att siffran 1 inte alls brukar betraktas som ett primtal vilket ses på djvu/8, men det kanske är en definitionsfråga... -- Lavallen 6 augusti 2009 kl. 10.05 (CEST)

"nästintil hvarandra" kan ju tolkas i lodrätt riktning också och i så fall kan texten stämma. Tydligen finns det intressanta samband mellan Fibonaccital och MCD och för två intilliggande tal är MCD alltid 1. eller "gcd(f_n, f_n-1) = 1, for all n" Su, Francis E., et al. "Fibonacci GCD's, please." Mudd Math Fun Facts--Thurs 6 augusti 2009 kl. 19.52 (CEST)

Verkar finnas hur mycket som helst att hämta ur den gode Fabbes siffror

Då är siffran till höger bara ordningstalet för fabbes tal... -- Lavallen 6 augusti 2009 kl. 20.30 (CEST)

Förmodligen, men ordningstalen stämmer inte med vad som är brukligt idag.--Thurs 6 augusti 2009 kl. 22.19 (CEST)

Jag har sett mer än en definition, så att hitta ytterligare en i en så gammal text är inte förvånande... -- Lavallen 7 augusti 2009 kl. 09.44 (CEST)

V kontra W

Är vi hundra % på att alla infogade dubbel-W i denna diff verkligen är ett W?

Jag har mycket nyligen försökt mig på att tolka text av detta slag, men jag tycker mig se en skillnad när w'et ser ut som ett S som har vridits utochin och ramlat bakut relativt de som liknar ett uppochner M. Jag skulle idag bara tolka ett W när det verkligen ser ut som ett uppochner M. --- Men som sagt är jag väldigt mycket en nybörjare! -- Lavallen 7 augusti 2009 kl. 09.52 (CEST)

Jag måste säga att jag inte kan inte se någon skillnad på 'w' tecknen. Kan du ge några konkreta exempel på de olika formerna?--Thurs 7 augusti 2009 kl. 12.26 (CEST)

Jag tänkte på de exempel man hittar flera av i djvu/5, redan i första raden exempel: "wett" relativt "tvänne" på denna.

Nu finns det inte på samma sida (vad jag sett vid en hastig blick) något exempel på ett "ett S som har vridits utochin och ramlat bakut" men det finns det flera på i denna sida...

Nu kanske det istället är så att det är olika typer av "typer" i dessa båda texter, så att båda egentligen ska tolkas som W.

Jag har sett dessa bakvända S i flera fall i modernare texter (sent 1800-tal) där det vore lite korrupt att tolka det som ett W, men det kanske man ändå väljer av estetiska skäl. Jag har tex sett ß i dessa texter, trots att tecknet borde vara utgånget vid den tiden... -- Lavallen 7 augusti 2009 kl. 12.38 (CEST)

/5 och /6 har som sagt något olika typsnitt och det är inte bara 'w' tecknet som skiljer sig. Båda ser dock ut att vara helt normala 'w' för mig. Frakturstilen använder sig oftast av 'w', emellertid finns även 'v' även om det inte används så ofta. Det finns ingen ljudskillnad mellan 'v' och 'w' i svenskan så vilken av dem som använts kan alltid sägas ha varit av "estetiska skäl". --Thurs 7 augusti 2009 kl. 17.58 (CEST)

Ok, det som jag tolkat som ß verkar enligt denna vara sz istället. Eller?!

Och skilja på de svenska tecknen (åäö) vet jag inte... -- Lavallen 7 augusti 2009 kl. 18.19 (CEST)

Tecknet ß är ursprungligen en ligatur mellan s och z i frakturstilen. Jag vet inte om eller när det började betraktas som ett eget tecken i svensk frakurstil men en stavning "Desze" tycker jag skulle se märklig ut i en text från slutet av 1700-talet. Tydligen började tecknet ß användas i tysk antikva först i slutet av 1800-talet.

å är ett a med ett litet o över, ä är ett a med ett litet e över. Om trycket är otydligt kan det vara svårt att skilja dem åt men ofta är det diakritiska tecknet över ä något ojämnare, "halvmånformad", än å-et där man ofta kan urskilja ringen.--Thurs 7 augusti 2009 kl. 22.21 (CEST)