Som hjort efter vattenbäck trängtar
| ← O, kom till Herren Jesus |
|
O, Guds underbara kärlek → |
| Femte upplagan |
251
Som hjort efter vattenbäck trängtar
Så trängtar den själ efter Gud
Som hört hans gudomliga stämma,
Hans kärleks allsmäktiga ljud
Om du kunde än havsdjupet mäta
Och räkna regndropparna små,
Guds eviga kärlek, så gränslös,
Du kunde ej mäta ändå.
2 Guds kärlek är nu uppenbarad,
I Jesus, ett offer för synd.
Han klappar ännu på ditt hjärta
Och beder: O själ, släpp mig in!
Guds rättfärdiga dom jag har burit,
På korset mitt liv jag utgav.
Gud kan dina synder ej finna,
De försvunno i kärlekens hav!
3 Ack, se Jesu händer och fötter,
De sår, som din synd däri slog;
Där skönjas de vägar så tunga,
Som Han i sin kärlek då tog.
Om ett spån uti elden du kastar,
Du ser ej en skymt mer därav,
Så syndaren också försvunnit,
Försvunnit i Frälsarens grav.