Stenbocks-visan

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Stenbocks-visan
av Okänd författare

Egentlig titel: Efterminne af Den Härliga Segern, Som Gud förlänade Sveriges Barn den 28 Februari År 1710 emot Juten
Annan titel: En vacker visa om de danska rävars anfall i Skåne anno 1710
Visa från ett anonymt skillingtryck från efter slaget vid Helsingborg 1710. Kan sjungas med melodin till Den signade dag. Har nytryckts flera gånger. Förekommer i Zetterströmska samlingen: Poëtiska samlingar, Volym XXVI från 1803 och Soldatens sångbok från 1893-1903.


Version i Svenska fornsånger: en samling af kämpavisor, folk-visor, lekar och dansar, samt barn-och vallsånger. Volym 2 av Adolf Iwar Arwidsson (1837):

1.
Kong Fredric i Danmark han satt på sin stol,
Stor buller månde han giöra:
"Om iag är konung som iag var i fiol,
"Så ska iag de Svenska förgiöra."

2.
"Kong Carol han är nu fierran om lands,
"Af nästan alla förlåten,
"Jag vill med hans rike begynna en dans,
"Fast det skall kåsta mig plåten."

3.
"Fransosen han spelar, och iag vill i dans,
"Zar Peder han vill ock tillika
"Med mig förderfva til siö och til lands,
"Kong Carols blodiga rike."

4.
"Up mina kämpar, J modige män,
"Som åskan skole vi dundra,
"Så skola vi bry kong Carol igen,
"Som han oss brydde siuttonhundra."

5.
Straxt kom där en Räfvenklo, dryger var han,
Men tro mig han var ingen fåne:
Han samkade adertontusende man,
Och förde dem öfver till Skåne.

6.
"Den nånsin går bort ur Sverige, med fog
"Må den väl heta en tyfver;
"Ty hemma kåstar oss födan nog,
"Men här slätt icke en styfver."

7.
Kong Carol han hade sin trogna män,
De månde hans rike försvara,
Så arger var Juten aldrig än,
Hela riket sväfvar i fara.

8.
Man sätter svärdet på Sveriges strup',
Ack, hvar äro nu våra vänner?
J tijo veckor så satte de up,
Månge tusende unge krigsmänner.

9.
"Hvem skole vi gifva det folket i hand?
"Måns Stenbock vele vi ropa,
"För var han bekanter i många land,
"Och nu kring hela Europa."

10.
Räfvenklo började med stort rop,
De Svänske männer förackta:
"Måns Stenbock kom hit med din lilla hop,
"Dina getter måste iag slackta."

11.
"Jag kommer, vänta mig hvar en dag;
"Men getter hafver iag inga.
"De äro alle bockar som iag,
"På ditt hierta skola de springa."

12.
Åhr siuttonhundra och tijo dertill,
Den sidsta i Göje-månad,
Vid Helsingborg om man vetta vill,
Fick Jutens hierta en blånad.

13.
Den Räfven, som eljest var stor i sin trut,
Han teg då som muren den stilla.
"Jag reser med kungen til Seland förut;
"Ty här så lucktar det illa!"

14.
Måns Stenbock förde sina männer i fält,
Som bockar begynte de stånga,
De slogo tolftusende Jutar ihiäl,
Och fångade grufliga många.

15.
De öfrige flydde bort öfver siön,
J kalla vattnet de blödde.
De fingo sin väl förtienta lön,
Ty nästan de alla de dödde.

16.
Kong Fredric gret och Räfven han log:
"Du vill dina råd icke höra;
"Man bad dig bli hemma och sitta i ro,
"Där hade du intet att giöra!"

17.
Gud fader, Gud son och then Helige And,
Vare pris förutan all ända,
Som frälste vårt kära fädernesland,
Ur desse fienders händer!