Stockholm, Del 2 (Elers 1800)/Kap 102

←  Kgl. Riddarholmen.

Stockholm, Andra delen av Johan Elers Helge-Ands-holmen.

De smärre Holmar i Norre-ström.  →

II.
Helge-Ands-Holmen.

§. 1.

För att bestyrka att Stockholmen, (sedan kallad Helge-Ands-Holmen) varit bebodd, innan Stockholms Stad anlades; behöfver man icke åberopa, den af Messenius och flere efter honom omnämde tradition, om den förste Fiskare-Maja, som på Stockholmen, 1240 skall blifvit byggd, af Biskopens i Strengnäs, Fiskare, som ifrån Tynnelsö rymt, för begången otrohet. Långt kraftigare skäl, synes kunna dertill hämtas, endast af ortens förmånliga belägenhet, till idkande af de gamla Svears älldste näringsfång: Fiske och Jagt. Häfderne omtala utom dess, att holmen långt förut, af de olyckelige Sigtuna-Boerne, i K. Knut Erichssons tid, 1187 blifvit uppsökt och till nya hemvist af dem utsedd, som i det föregående förmält är; men att i anseende till denna Sigtuna Stads invånares sjelfvilliga flyttning, tilllägga K. Knut, Erich den Heliges Son, äran af Stockholms Stads anläggning, för hvars fullbordan, Birger Jarl har hedren^[1]; synes tåla någon anmärkning; då ostridigt är, att Jarlen lagdt första grunden till Stadens försvarsverk; låtit innom sina murar, torn och fästen, anlägga en Stad, den han först gifvit Stads-Rätt, förmåner och privilegier och till ett Konunga-Säte anordnadt.

Att Stockholmen, egenteligen så kallad, icke varit tillräckelig, för de omförmälte borgare, som flyttade ifrån det afbrände Sigtuna, tyckes ställets inskränkta utrymme medgifva. Att någon del af det nästgränsande Agnefit, vid samma tillfälle blifvit till bonings-platser intagit; närmar sig åtminstone till all sannolikhet, i synnerhet som innan Sigtuna-Boernes ankomst, stället förmodeligen hade någre inbyggare och invånare, då ett kastell på Kädjeskär, redan var byggdt, att hindra ströfvande Vikingars fria inlopp i mälaren; ehuru föga tillräckeligt, för sitt ändamål.

Om holmen således kan anses för en Köping och Handelsplats, långt förr än Birgers nya Stad anlades; så torde dock Stadens namn, Stockholm, af Jarlen bibehållit, blott intyga, att orten förut varit känd och bebodd, fast icke under namn af Stad. Men om dess älldsta och första utseende; inrättning, byggnad, och folkmängd, finnes i häfderne ingen närmare underrättelse.

§. 2.

Efter Stadens anläggning, kan Helge-Ands-Holmen anses, som en förborg, hvarvid Stadens inre och yttre Norre port voro belägne, den förra vid bron till Staden, och den sednare vid bron till Norra malmen. Märkeligt är att förstnämde ställe, vid det nu så kallade mynttorget, så länge behållit namnet af Norre-port, att det ännu så nämdes, uti K. brefvet till Öfverståth. af år 1669, om en gatas anläggande ifrån Norre-port, till Gråmunkeholm, som lär vara, den nu kallade Riddaregatan.

Den inre porten blef försvarad, af det dervid uppbyggde runda torn, hvaraf ännu lämningar finnes, neder vid strömmen, under uppkörslen till Slottet; äfven som samma torn finnes utmärkt på de älldre Chartor öfver Stockholm. Att yttre Norre port, då Staden ofta var utsatt för fiendteliga anfall och belägringar, blifvit med torn och skärmar^[2] försvarad, omtalar häfderne på flere ställen; hvilket ock kan intagas af Padt-Brugges Charta öfver Stockholms utseende vid belägringen 1520, samt att Norra och Södra broarna, varit med vindbryggor försedde. Rimkrönikan intygar detsamma, hvaraf några ställen derom, här kunna anföras:

När K. Birger efter Brödra-mordet i Nyköping, kom till Stockholm, uppvindades brona för honom, och Borgarena gingo väpnade emot honom till Norremalm; då han flydde till Nyköping tillbaka^[3]. När Bönderne 1460 ville hjelpa Erke-Biskop Jöns, kommo de för innersta Norreporten; hade de haft med sig 2 eller 3 bräder, hade de fådt Stockholms by. De bemannade då Brunkeberg och Helgeandsholm; men af Konungens män, blefvo Bönderne slagne^[4]. Vidare berättas att när Bönderna återkommo 1464 till Stockholm, belade de malm- och bro-ända, och månde sig till Käpplingen vända. Då behöll Biskop Kättil med Bönderna, Käpplinge skirm och malm, och samlades till båda portarne, då flydde Christian^[5].

Om Helge-Ands-Holmen och dess försvarsverk, är redan förmält; och att holmen hade sammanhang med Staden, medelst en vindbrygga, som ifrån Norreport gick öfver Södra; och med Norremalm, genom en dylik öfver Norra strömgrenen. Den sednare af desse broar försvarades, af ett Fästnings-verk med 3:ne torn. Genom det medlersta gick vägen åt malmen, och ifrån de andra, var på ömse sidor en mur uppdragen omkring holmen; härtill bör ytterligare läggas, att vid yttre Norreport på holmen, och den platsen, som Sten Sture den älldre och Magistraten 1490, för bättre utrymme skull, tillbytte sig af Eskilstuna Kloster-Bröder, gjordes mycken nybyggnad, till försvar vid de Danskes förväntade anfall. På bron utanföre byggdes en ställning för byssor; en vippskärm anlades, vind-bryggor, portar och stormdörrar sattes i fullgodt stånd, m. m.^[6].

§. 3.

Att på Helge-ands-holmen, af ållder varit ett Capell, säger väl Messenius; men tillika, att det af Birger Jarl blifvit nederrifvit, och bortfört, till nyttjande vid Slotts-byggnaden. Uti sin Rimkrönika om Stockholms Stad, talar han om Birger Jarl således:

Af Norra tornet ett fast Slott,
Bygger för fiendens skott,
Som sig består, thertill han tar
Kyrka, som nästa holme har,
Och var han then Herre icke sen,
Bygga ther ett Spetal igen,

Then han, och hans Son begåfver,
För Guds skull, ej med små håfver, m. m.^[7].

Om denna berättelse skall för pålitelig anses, så måtte ett nytt Capell i stället blifvit uppbyggdt, hvarom dock ingen underrättelse blifvit meddelt; efter ett Capell på Helge-Ands-Holmen, flerestädes omtalas i sednare handlingar: såsom att Erke-Biskop Jöns, i Helge-Ands-Capellet, bifallit Vår Fru Gillets förening, med Helga Lekama Gillet, till ett enda och oskiljeligt Bröderskap, 1454. — Att ett-hundra-tre Bönder, blefvo slagne i Helge-Ands Kyrka 1470, då de ville frälsa Erke-Biskopen^[8], och att i detta Capell, alla negotiationer blefvo afslutade, med K. Christian, som ses af Hans lejde-bref, d. 22 Jul. 1470, och stillestånds-brefvet dat. Helge-Ands-Capell, dagen för Laurentii dag 1471^[9].

§. 4.

Helge-Ands-Huset, en så låfvärd och af tidehvarfvet gynnad inrättning, blef strax efter Stadens anläggning, stiftad af K. Valdemar; icke allenast till fattigas och sjukas intagande, underhåll och vård; utan ock till behöfvande vandringsmäns, Munkars och Kyrko-personers härbergerande och några dagars fria förplägning. Af detta Helge-Ands-Hus anläggning, blef ock holmen, till en skillnad ifrån Staden, kallad Helge-Ands-Holmen, hvilket namn den alt sedan oafbrutit bibehållit.

Helge-Ands-Hus voro Lazaretter och Härbergen för främmande fattige och pelegrimer; af ållder inrättade efter det i Rom varande spedale spiritu santo, der stundom 12,000 främlingar undfingo förplägning. De förmenas hafva sin upprinnelse deraf, att Christus sagt: Jag var hungrig och J mättaden mig, husvill och J härbergeraden mig — hvilket genom Andans ingifvelse verkat, till sådane inrättningars stiftelse. Namnet vill härledas af Ordo-Hospitialis spiritus Sancti, som vid slutet af 12 seculo, inrättades i Montpellier af Hertigen Wilhelmi Don Guido och confirmerades af Påfven Innocentius III. år 1198.

Som Munkarne mycket predikade goda verk och gärningar, såsom en förtjenst till Nåd och Salighet; så blef ock detta Hospital, af frivilliga gåfvor, förläningar och testamenten understödt, och af den tidens lättrörda frikostighet, på flere sätt, med medel och inkomster försedt och underhulpit. Derom lämna Peringskölds och Örnhjelms Diplomatarier följande underrättelser.

Rådman Vilkin Stenkinger, gaf till Helge-ands-huset i Stockholm, en tomt, af 2:ne marks ingjäld, som Herman Plåtslagare hade ägt, belägen genast vid S. Nicolai hus; och skulle bemälde 2:ne marks ingjäld, tillkomma Helge-ands-husets hjonom, till linnelakan. Dat. Dominica proxima post nativ. B. Mariae Virginis 1373.

Lagman C. Ulfsson gaf Lederne vid Stockholm 1390 d. 14 Feb. till Rådman Herman Svarta, med vilkor, at när han vore afliden, skulle detta gods tillhöra och underligga Helge-ands-huset i Stockholm, utan allan återkallan, till evärdelig ägo.

Två delar af en tomt, som Helge-ands-huset ägde; liggande Nordan fiskestrand, åfvan gatune, hart när Rådman Henr. Digstedes arf, legde Håkan Pålsson och Hustru Karin; enligt lego-brefvet d. 29 Sept. 1408.

År 1446 gaf K. Christopher, Bergshammar, 12 öre land; och genom byte, fick Helge-ands-huset 1470 Huddista (nu Hufvudstad) af Nils Larsson.

Dombref utfärdades för Helge-ands-huset i Stockholm på 1 öres landjord i underrör i Sollna Sochn, som Herr Nils Jonsson af Djursholm till samma hus gifvit hade. Stockholm d. 2 Sept. 1472.

Riks-Föreståndaren Sten Sture den älldre, tager Helge-ands-huset i sin och Rikets fred; besynnerliga dess afvelsgård Liderne, som nyligen blifvit upptagen. Stockholm d. 27 Sept 1489.

Helge-ands-husets landboer skulle årligen till Hospitalet utgöra 8 dagsverken, enligt Sten Stures förordnande, d. 29 Aug. 1490.

Lagmannen i Uppland Knut Eskilsson, i Vännegarn, Riddare, synade och dömde, Måndagen näst efter Johannis Baptistae 1509, om rätter rågång, emellan Svartbrödra Klosters och Helge-ands-husets ägor, i öfre och nedre Liderne, hvarom tvist uppstådt.

Borgmästare och Råd i Stockholm upplät och försålde till Herr Herman Fosser ett jordagods i Bränkyrka Sochen, Beijersta, som låg för 20 öre landjord, med Skarpa, Wallarum och Haegersten, hvilket jordagods tillförene legat hade, under Själagården, och då låg under sjukstugan i Helge-ands-huset i Stockholm. Det samma hade Herr Herman en tid lång, haft under myntet, med K:s tillåtelse, och då äfven fått Hans Nådes tillstånd, att till sig lösa, för 220 mark: om hvilken summa han de fattige förvissat hade i sitt eget Fäderneshus, Östan till på långa gatone, och skulle årligen deraf gifva 12 mark, till dess han köpesumman erlagt. Stockh. Lördagen efter Philippi Jacobi dag 1530^[10].

Gåfvor i penningar, i särskildte testamenten; Helge-ands-huset tillagde; varda till en onyttig vidlöftighets undvikande, här förbigångne; dock bör som den älldsta kände gåfva anmärkas, att Hertigarne Erich och Waldemar, under det de ihjälhungrades på Nykjöpings Slott 1318; testementerade d. 20 Jan. till Helge-ands-huset, 20 mark penningar^[11].

Att detta Hospitals fattiga, sedermera ifrån Helge-ands-huset blifvit flyttade, till Klostret på Gråmunkeholm; intages af K. Gustaf I:s förordnanden, af d. 25 Jan. 1531, och d. 10 Julii 1537, samt derifrån vidare till Danviken 1557, som närmare kommer att omförmälas uti beskrifningen, angående Fattighusen och Hospitalerne i Stockholm.

§. 5.

Uti Helge-ands-huset stadfästades den emellan Erich XIII. och Engelbrecht ingångne dagtingan 1433 (R. Kr. p. 210); och en ytterligare dagtingan börjades med honom, af de Svenske, dersammastädes, vid Vårfrutiden 1435 (ibid. p. 214).

Hvad vidare angår Helge-ands-holmen, de dervarande egendomar, byggnader och inrättningar, m. m. Så anmärkes, att K. Magnus Erichsson Smek, gifvit Erke-Biskop Petrus i Upsala, en derstädes belägen tomt, bredevid den, som Prioren i Eskilstuna, Godefrid, förut hade fådt, och bestod af 44½ aln. Donations-brefvet sub sigillo Regis, är dat. die beatae Catharinae Virginis et Mart. 1334. Om eller huru dessa tomter blifvit af förenämde Praelater nyttjade, är icke bekant. Uti Antiqv. Archivi gamla handlingar finnes, att Henricus Marqvardi, prester i Stockholm, lämnade 1445, till Erke-Biskop Nils, tvänne gårdar Västantill, uppå Helge-ands-holmen belägne, af hvilka årligen, till Helge-ands-huset erlades tomtören; och fick deremot en gård vid S. Jacobs Kyrka.

Att Kronans Mynthus varit på Helge-ands-holmen, förmodeligen ifrån dess första inrättning i Stockholm, till år 1673, är angående Myntet och mynthuset omförmält; samt att K. Carl XI, i anseende till det nya K. stallets byggnad, befallt detsamma nederrifvas, och K. Bergs-Collegium, som var på myntet inrymdt, att om annat boställe vara betänkt.

H. Lekama Gille hade ock här en badstufva, så nära mynthuset, att våda deraf befarades. Af denna inrättning hade Gillet hvarje månad, en betydelig inkomst, af 3 mark. Gillet hade tillika i denna badstufva tillköpt sig 1409, sex marks årlig ränta, af Län-Herrarne till S. Andreae Chor. När badstufvan någon tid derefter afbrunnit, uppkom tvist emellan H. Lekama Gille och S. Andreae Chors, då varande Län-Herre, Rådman Heyne Fromme, om ägande rätt till tomten, som ändtlig slöts genom vänlig öfverenskommelse 1475. Dock som Magistraten icke desto mindre hindrade Gillet, att å nyo uppbygga badstugan, blef efter en långvarig träta derom, saken genom Riks-Rådens dom, Gervasii och Prothasii dag, eller d. 19 Jun. 1482, så afgjord, att badstugan på Norreström, med dess grund, dömdes till och under, Helga Lekama Gille, och S. Peders och Påfvels praebenda; hvilken Borgmäst. och Råd i Stockholm, förmente Gillet att uppbygga.

Denna badstufva var äfven ibland de hus, som 1529 skänktes, till Stockholms Skola, efter de ödelagde Klostren, och de vid Kyrkorne indragne prebender^[12].

Ibland de Herrehus på Holmen, hvarom någon, fast ofullkomlig underrättelse kunnat erhållas, äro R. Drotzet Gref Pehr Brahes, och Riks-Amiralen Flemings. Det förstnämde som ännu behåller namn af Grefve Pehrs hus, är belägit vid holmens Norra sida; det sista till höger från Staden, der bron gådt öfver till Norremalm; eller rättare på lilla Stockholmen; skild från Helge-ands holmen genom en gren af Norreström, hvaröfver fordom varit en särskild bro; nu genom en smal canal, som går fram under gatan, förbi Kongl. Stallets Norra gafvel, och sedan i öppen dag flyter ut, vid gamla vedgårds-bron. Namnet af lilla Holmen, förekommer uti Botvid Larssons Slotts-räkenskaper 1545, der malt-pörterne nämnes, som voro upptimrade på lilla holmen: äfven omtalas en tomt, som Sven Vintappares Enka, bekommit 1620, och beskrifves vara liggande vid Norremalms torg, hart hos malte-pörtet, in vid strömmen. (Registrat. 1620). Men att återkomma till Grefve Pehrs hus, så har det förmodeligen af honom sjelf blifvit byggdt, och torde hända omkring 1648, efter detta årtal stod öfver den gamla inkörsporten, som sedan blef nederrifven, då en Bagare bod der bredevid inrättades. Sedan detta hus kommit till Kronan, har det till hvarjehande behof blifvit nyttjat, såsom till inrymmande af Kongl. Bibliotheket, K. Vettenskaps-Academien, Kongl. Borg-Rätten, Riks-Archivum, Husgeråds-Kammaren; och förut till boställe för Håf-Stallmästaren Hård och Sparfvenfelt. Till Prins Petters af Hollstein inlogerande, vid Dess ankomst till Stockholm, i Febr. månad 1780, inreddes och meublerades våningen en trappa upp, hvartill Stats-Contoiret fick befallning d. 19 Jan. 1780, att anordna 3621 R:dr 24 Schill. 4 r:st. Denna våning blef sedan upplåten åt första Håf-Stallmästaren, sedan Presid. Gr. Munk, att bebo; och har derefter detta hus, blifvit ansedt och nyttjadt som boställe för K:s förste Håf-Stallmästare. Härvid torde ock böra nämnas, att Öfver-Håf-Stallmästaren, hafver här på Helge-ands-holmen serskildt boställe, uti första huset till vänster ifrån Staden. Det har efter Directeuren Salvii död, som der hade sitt Tryckeri och lån-Bibliotek, blifvit till detta behof, af Kronan inlöst, för 72,000 d:r Km:t, som på 3:ne terminer skulle betalas. (K. br. Ulricsdal d. 19 Mart. 1773). Der bredevid äro på lilla stallgården, vånings-rum, som af stall-Staten nyttjas, utom der inrättade verkstäder, för K. stallets behof.

Det gamla Kongl. Stallet, som äfven någon tid nyttjades till Enke-Drottningens stall, var vid Norremalms-torg belägit; men blef sedan nedbrutit och indragit i den nybyggnad, som Riks-Rådet Gr. Magnus Julius De la Gardie, gjorde med sitt hus, der nu Kongl. Operan, sedan blifvit byggd. När nya Kungs-stallet, hvartill desseinen af Grefve Nicodemus Tessin blifvit författad, 1673 skulle anläggas på Helge-ands-holmen, ägde Kronan Riks-Amiralen Flemings hus, som dertill äfven skulle användas; gamla mynt-huset, med flere, hvilka blefvo nederrefne att få plats för denna nybyggnad. Att här förut varit ett gammalt stall, vill intages af en attest, utaf Jöns Andersson, tillsiare öfver hö, uti K. M:ts Stall, på Helge-ands-holmen; att han annammat, af ärlig och förståndig, Anders Jacobsson, till K. M:ts stall, 46 s. lass, Stockh. d. 9 Nov. 1615

Af ett R. Ständers bref d. 11 Febr. 1727, intages, att ett ställe på Helge-ands-holmen, 1665 blifvit skänkt till Finska församlingen, att der uppbygga sin Kyrka; men sedan Finnarne derpå nedlagt mycket arbete och kostnad, med pålande och stens framförande, återkallades gåfvan; då platsen ansågs nödig för K. M:ts egen Commoditet och nödtorft, till Kongl. Stallets uppbyggande; och för hvad derpå bekostat var, fick församlingen nådig försäkring, d. 20 Mart 1674, om betalning och en ny plats.

År 1696 d. 24 Febr. afbrann Kgl. Stallet i Stockholm, hvarvid många sköna Kungs- och Krönings-vagnar förlorades^[13]. Angående dess återuppbyggande, berättade Grefve Tessin, i Aug. månad 1696, att taket på nya stallet, öfver 18 Hästars ställe, på vardera sidan, och på den delen åt gatan, var mäst med järnbleck öfvertäckt, och att med det öfriga fortskyndades; — att takstolarne då uppsattes öfver Ridhuset, hvarutinnan det lilla förlorade trästallet var borttagit, och arbetades på det, som skulle förfärdigas, der gamla badstugan fordom stått. Vid gatan rappades det som färdigt var; hela foten af sten, var å nyo uppsatt, tillika med porten, på stallgårdssidan; på R. Rådet Gr. Flemings hus, var kopparen nedtagen, jämte mästadelen af taklaget, m. m.^[14]. Vidare berättades, att ⅓del utaf den förra långa stallmuren, blifvit kulldragen, som gått rätt väl, och att de 2:ne andra delarne, skulle likaledes tagas neder^[15].

Efter stallets återuppbyggande, hafver det sedermera, med flere hus och byggnader blifvit tillökt, i anseende till ett större antal af erforderliga hästar och vagnar, som förändrade tider, pragten och en mera lysande Hof-lefnad, gjordt nödvändige.

§. 6.

Af älldre och senare handlingar, hafver man om de, å Helge-ands-holmen varande hus och deras ägare, inhämtadt: att Drottn. Christina d. 10 Apr. 1647, gifvit Välborne Herr Gustaf Gustafsson, Grefve till Wasaborg, Friherre till Vijbyholm, Herre till Saris &c. Hans Hus-Fru, barn och efterkommande arfvingar, en Dess och Kronans tomt och liggande grund, uppå Helge-ands-holmen, sträckande sig i längden, ifrån stora gatan Väster ut, recta linia neder till sjökanten vid mälaren, så vidt man bygga kan, på bredden allt ifrån Biskopens i Strängnäs, Doct. Joh. Mathiae tomt, neder i strömmen, söder ut; dock Kronan förbehållit så stor plats och vattuhamn, neder vid sjön på vanlig ort och ställe, som behöfvas kan, att anlända med Dess Galeijor och Jagter^[16]. Uti lika måtto skänktes Gr. Gustaf den lilla holmen eller skäret som straxt der hos, var Väster ut ifrån Helge-ands-holmen, tvärt öfver Riddareholmen och S. Clarae Kyrka, liggande; den tillika med berörde tomt att nyttja, bruka och bebygga; m. m. — Om denna tomt afgick Dr. Christinas bref till Cammar-Collegium d. 24 Sept. 1653, att efter som stallet vid S. Jacobs Kyrka, låg på en otjänlig ort, och var dessförutan så byggt, att deraf litet gagn, men ingen heder hades; Drottn. äfven ärnade, att låta bygga ett bättre stall, på någon beqvämare ort; hvartill ingen lägligare plats kunnat utses, än på Helge-ands-holmen, och den som för några år förut, blifvit skänkt till Gr. Gustaf Gustafsson; altså och emedan, H. M. intet tviflade, att han på Dess nådiga anmodan, skulle emot skälig betalning eller vederlag, afstå samma plats, som då ännu obebyggd var; ty befalltes Collegium derom tillskrifva Grefven, och på K. M:ts vägnar derom accordera och Kronan samma plats tillhandla^[17].

Uti bref till Öfverståthållaren af d. 29 Febr. 1648, befallte Drottn. Christina, att Hännes Hof-Snickare Elias Weilandh, skulle inrymmas uti det gamla myntet på Helge-ands-holmen, att der bo och idka sitt arbete, utan hyra. Tillika bevilljades, att Knif-Smeden Diedrich Merve, skulle för skälig hyra, under det nya Bergsamptet, på Helge-ands-holmen, vid stora gatan, inrymmas våningsrum och verkstad. — Denne utifrån inkomne Knif-Smed, hade förut bodt i gamla Lådemakare-gården på Norrebro, och sedermera blifvit inrymd, en tomt på Norreström, den han med besvär och kostnad bebyggdt; men hvarifrån han blifvit afstött, förmedelst Secret. Gyllenklous husbyggnad. — Då förenämde Resolution 1648 utfärdades, hade han redan haft rum, under nya Bergsamptet, ett och ½ år, för årlig hyra 13 ¼ Rdr Specie, och på samma rums förbättrande användt 50 R:dr^[18].

År 1654 d. 20 Mart. gaf Dr. Christina, Introducteuren af främmade Gesandter, Erich von der Lindhe till Malmevik, ett Dess och Kronans hus, liggande på Helge-ands-holmen och sträckande sig ifrån Norreström, som närmast Stadsporten är, utmed stora stråk-gatan, emellan mälaren och saltsjön, intill och med Norra mynthusets förstugumur; hållande uti längden 37 alnar och uti bredden, med bräde-boden vid Södra ändan 36¼ aln; jämväl ock ett stycke af tomten utanföre, som är emellan Norra hörnet af det röda bräde-huset, som förr hafver myntats uti; hållandes i längden, ifrån samma hörn-linia, intill sjelfva sträckmuren på huset, 16 alnar, och derifrån allt neder till strömen; till en evärdelig fast och oklandrad egendom.

En planta åberopas väl i donations-brefvet, som icke kunnat öfverkommas; men efter beskrifningen, synes denna egendom hafva utgjordt Södra delen af nu varande Kgl. Stallet.

Cantzlie-Wacktmästaren Gamaliel Jönsson Höök, får för sina trogne tjenster, K. Regeringens tillstånd, d. 11 Apr. 1662, att på en plats som honom nyligen var skänkt vid strömmen, uppbygga en liten trä-badstuga, den han skulle få hålla fri och öppen. År 1675 nödgades han klaga, hos Öfverståthållaren, att han af sin granne Hind. Schytz, (som bodde på Västra sidan af holmen) blef hindrad i sin byggnads fullbordan; och erhöll då dertill Öfverståthållarens tillstånd; samt 1676 Konungens egen confirmation, både på platsen och byggningen, för sig och sina efterkommande; dock med vilkor, att om K. M. framdeles funne nödigt att bruka samma plats, i annan dessein, skulle honom upplåtas vederlag derföre, som svarade emot de använde kostnader.

Uti K. brefvet till Cammar-Collegium af d. 4 Nov. 1672, beviljades Mynt-Mästaren Christ. Conradis Enka Brita Lindeberg, att fritt i sin lifstid få bebo det lilla stenhuset vid Norrebro och Myntet, som hännes framledne Man innehaft; kunnandes dessutom nödige logementer finnas för Mynt-Betjeningen. Detta confirmerades väl, d. 8 Apr. 1673; men revocerades d. 28 Febr. 1674, i anseende till en sedermera gjord disposition; men som rummen i samma lilla stenhus, till större delen voro ledige, blef Conradis Enka, dersammastädes åter inrymd, enligt K. brefvet, daterat Hufvudqvarteret Ljungby d. 1 Jul. 1679. —

Till Stadens välstånd, förordnades d. 4 Julii 1686, att alla trä-stall, bodar eller tak, så i Staden som emellan bägge broarne, skulle nederrifvas. Derutinnan nämnes Petter Schultz, David Richter och Joh. Andersson, m. fl. som bodde på Västra sidan om Norre bro, upp åt mälaren, emellan bägge broarne. Samma år 1686 nämnes Gamaliels hus, på Helge-ands-holmen, der Konungens Hofslagare bodde, och hvarest med de utdömde trähusens nederrifvande derstädes, lämnades något anstånd^[19].

År 1771 voro husen på Västra sidan af Helge-ands-holmen, midt emot stallet, följande ägare tillhörige: Directeuren Salvius; lilla stallgården, med stall-Contoir och Ställmästare-rum; Hof-Gulddragaren Carl Oldenburg; Actuarien Zetterman; bleckslagaren Metzgers arfvingar; Cammartjenaren Engelhardt och Notfiskare-Åldermannen Hind. Österman^[20].

Inre stallbrunnen på Helge-ands-holmen, och K. stallgårdens Östra sida, har ett kar af huggen sten. Vattnet håller koksalt, kalk och järn, och är ibland de bättre i Stockholm, det 5:te i ordningen^[21].

§. 7.

Sedan holmen, som varit Helge-ands-huset underlagd, 1528 under Kronan återkallades, hafva de författningar blifvit vidtagne, att tomtören derstädes, till Kronan erlägges, och att de fastigheter, som der säljes, skola till Kronan hembjudas. Till följe deraf biföll K. M:t d. 9 Augusti 1773, Cammar-Collegii underdånige hemställan: om icke Magistraten måtte återbetala, de för tomtören uppburne 896 d:r S:mt, af den, Notfiskare-Åldermannen, Österman innehafde och bebyggde tomt, på Helge-ands-holmen, samt samma penningar i Banken, för Kongl. Ränte-Cammarens räkning insätta. Österman hade till denna tomt 1768 friköpt en upplandning vid strömmen, der han på osäker grund uppförde ett stenhus, som innan det hannt blifva färdigt, måste nederrifvas.

Uppå Cammar-Collegii anmälan, att Guldsmeden Zethelii hus, på Helge-ands-holmen, blifvit köpt för 147,000 D:r K:mt; men att Kronan som äger lösningsrätt, till de å denna Holme belägne egendomar, icke syntes med förmån, kunna till denna summa, infria besagde hus; hemställandes således om icke köpebref af Banken, måtte få utfärdas; lämnade Kongl. M:t dertill Dess nådiga bifall d. 22 Nov. 1774.

Det är förut angående folkmängden, i Stockholm nämt, att omkring 1517, bodde på Helge-Ands-Holmen, omtrent 20 bofaste hushåll.

§. 8.

Till hvad således om denna lilla Holme, korteligen är förmält, kan ytterligare läggas den anmärkning, som en af våre Häfda-samlare gjordt, att Helge-ands-holmen varit en afrättsplats för förnäme personer^[22].

Hvad som i synnerhet gör Holmens namnkunnighet, i vår Historia; är det Herra-möte, som Konung Magnus Ladulås, här skall hafva hållit, med vissa tillkallade af R:s Ständer, 1282, när Han icke kunde komma ut, med Upsala Öde; och der Svenska Folket gaf ifrån sig, en egande rätt, till det, som förut var, till gemensamt nyttjande eller fritt inkräcktande; såsom Bergverk, vissa Insjöar och Strömmar samt Rikets största Skogar, m. m. hvilket begifvande ännu bär namn, af Helge-ands-holms Beslut; och är förnämsta grunden till Sveriges Krono-egendom^[23].

1. Vitt. A. nya Handl. V Del. p. 242.
2. Af slike skärmar, härleder ordet beskärma sitt ursprung.
3. Stora Rimkr. af Hadorph. 1 D. p. 133.
4. Ibid. p. 466.
5. Ibid, p. 471.
6. Murberg l. c. 55, 58.
7. Messenii egenhänd. Msc. i Antiqv. Archivo.
8. Rimk. 1 Del. p. 466.
9. Rimkr. 2 Del. p. 261.
10. En gammal afskrift i Prosten Wittinghs Samlingar, som benägit blifvit meddelte.
11. Rhyzeli monaster.
12. Murberg om H. Lekama Gille, V. A. nya Hand. 2 Del p. 272.
13. Rhyzelii Brotologia. Stockh. 1721, 4:o, p. 88.
14. Gr. Tessins Orig. skrifvelse till K. M:t, af d. 5 Aug. 1696.
15. Likaledes af d. 6 Aug. 1696.
16. Uti beskrifningen öfver Stockholm, som åtföljer Vogels stora Charta, säges att K. M:ts Galeijer i Mälaren, mästadels vid Helge-ands-holmen voro belägne.
17. J. Pr. Wittinghs erhållne samlingar af Concepterne, i Riks-Archivo afskrefne, till sednare Del. af Jacobs minne.
18. Ibid.
19. De i denna § åberopade Konunga-bref, äro efter concepterne i Riks-Archivo, afskrefne och meddelte, som förberört är, af Pr. Wittingh; hvilket med tacksamhet erkännes.
20. Brolins Charta öfver Stockh. N:o 1, utgifven 1771.
21. Bergii afhand. om Stockholms Brunnar i W. A. Handl. 1759. Vol. XX, p. 106.
22. C. R. Berch, som till denna anmärkning tagit anledning, af Junker Magnus Birgerssons afrättande på Helge-ands-holmen 1320. Rimkr. p. 145.
23. Botin S. R. H. p. 354.