Stockholm, Del 2 (Elers 1800)/Kap 204

←  Cap. om N. malms Östra Del.

Stockholm, Andra delen av Johan Elers Cap. om Norra Broarne.

Cap. om Torg och Brunnar på Norr Malm.  →

IV. CAPITLET.
Om Norra Broarne.

§. 1.

Communication medelst broar, ifrån Staden till Norremalm, måste ifrån Stockholms första anläggning, hafva varit nödvändig och oumgängelig, efter vägen låg deröfver till Upland, Rikets först bebodde Landskap och åt flere i Norr belägne orter.

Uti gamla Stads-Lagen, hvartill Birger Jarl är första upphofvet, stadgades i 23 Cap. B. Balken, sålunda: ”Sju äro the Köpstadha som Norra bro skulu byggia, the näst Stadenom är, svå opta ther torff. §. 1. Stockholms män skulu bygning sina byria i jordena näst Stadenom, och byggia öfver strömen lithla, och halft broakaret thet sunnarsta näst Stadhenum, som under the samu Bronne ligger: Wästeraros och Arbogha thet sama Brokaret halst, svå som Norra delen, och alla halfva delin, af the samu Bronne, moth Upsalum, Eneköpunge, Siktuna och Strängianäs, thertill Bönderna vidh taka: Upsala och Eneköping sin tridung, Siktuna och Strängianäs sin tridia deel af samu Bronne. §. 2. Hvilken Stader eigh bygger, the samu Brona thå fogaten aff Stockholme them til sigher, eller dagh förelägger böte fyratighi marker til tveskiptis, Konungenom och Stadhenom. Um the andra två Broar i Stockholm äru som annur Nora bro och Sudra bro, vari lagh samu.

Af hvad här i 2. §. förmäles, tyckes meningen oförgripeligen vara, att utom de i 1 §. nämde broar, voro i Stockholm en annur Norra bro, förmodeligen den som på Stockholms älldsta plan-chartor, utmärkes, från Slottets Östra sida, till Helge-ands-holmen; och Södra bro, öfver Söder ström till communication med Åsöna och Södra orterna i Riket.

Från älldste tider har blott en bro varit ifrån H. ands holmen till Norre malm; men af den, bland plan-Chartorne, uti första Capit. om Stadens anläggning, nämde N:o 8, och bland perspectiv-ritningar och kopparstick, beskrefne N:o 18, intages: icke allenast att bron från H. ands-holmen, gådt först till lilla holmen och sedan derifrån till Norremalm; utan ock, att en bro gådt från Slottets Östra sida, till Barkare eller lilla holmen, der slagtarhuset fordom stådt; hvarifrån sedan en bro blifvit anlagd till Norremalm. Sistnämde gravüre ifrån K. Johan III:s tid, visar ock att denna bro, öfver Södra strömgrenen, varit med vindbrygga försedd; utmärkandes således att durchfarten derigenom, då varit nyttjad och obehindrad.

Att communicationen ifrån Staden och Norre port till Norre malm, bestådt af trenne broar; hvaraf den medlersta nu mera icke är synbar; men som förenämde Charta N:o 8 tydeligen utmärker; är aldeles enligt och öfverensstämmande, med det öfverskrefne innehållet å 23 Cap. B. B. huru Norrebro näst Stadenom skulle byggas, och de andra två der äro. Der omtalas ock i 1 §. trenne ställen, der Stockholms Stad skulle bygga, först i jordena näst Stadenom; så öfver strömen lithla, och sedan halfva brokaret det sunnersta näst Stadenom, som var vid tredje bron, emellan lilla holmen och N. malm. Andra §. af detta Capitel handlar sedan vidare, som förbemält är, om 2:ne andra broar i Stockholm, först en annor Norre bro, än den förut nämde och tillika om Södra bro. Det är således ganska troligt, att bron öfver Södra strömmen, varit lika gammal med Norra broarne ifrån Staden till N. malm; hvilket ock en beqvämligare communication emellan Åsöna och Staden synes hafva fordrat.

Af R. Rådet och Öfverståthållaren Gr. Christopher Gyllenstiernas berättelse till K. M. af d. 12 Oct. 1686, intages att nya brobyggnaden ifrån Norremalms torg till Slottet, blifvit med all flit besörjd; och att ehuruväl grunden varit mycket svår, att man måst alla pålar, med järn beslå; så var samma pålning, så när till ända bragt; skolandes med all flit, samma arbete fortsättas, och sedan bron vore färdig, skulle desseinerne öfver Slagtare-bodarne och Fiskare-bron fullföljas.

Att detta icke må synas, emotsäga hvad i förenämde måtto nyss blifvit anfördt, om blott en bro från H. Andsholmen, till N. malm, anmärkes, att den byggdes långt senare; och att förenämde till fullföljande desseiner öfver Slagtarbodarne och Fiskarbron, fådt ett annat läge och sträckning efter hvad besagde nya bro fordradt.

Det är om denna då nybyggde bro, som Nicod. Tessin, i det förr åberopade memorialet, om Slotts-byggnaden, af år 1692, säger, att Slotts-byggnaden derefter icke kunde inrättas, utan att blifva vanskapelig, och att bron blifvit anlagd, efter den linien, man velat observera ifrån tre Kronor till Brunsviken. Både Slottet och torget hade fådt ett ordenteligare anseende, om den blifvit stäld midt för Slottsporten, på Norra façaden, i rät vinkel till torget; hvilket och vid den nya stenbrons anläggning, i våra tider blifvit i agt tagit.

Denna nu omtalte bro, var således den andra, som byggdes till communication med Norremalm; efter hvars förfärdigande, den sedermera genom ett brott derå, blef fullfölgd till Slottets Östra sida och Skeppsbron; hvarest passagen så ökades att Nord Östra tracten vid Slottet befaltes stenläggas.

Att de gamla Norrebroarne blifvit ombyggde, förbättrade och ofta iståndsatte; fordrar nästan inga bevis. De liknade icke Roms gamla broar som trotsade flere secler. Af det, här åfvanföre intagne Capit. af Stads-Lagen, finnes att samma broar, varit på stenkistor eller bro-kar inrättade, som sedan blifvit på pålar anlagde. De å dem från älldste tider varande vind-bryggor, blefvo iståndsatte, då försvars-anstalterne 1520, vid en fiendes förväntade ankomst besörjdes; portarne vid yttre och inre bron, vore med torn och fästnings-verk försvarade. (Se beskrifn. om Helge-ands-holmen).

Då Staden 1662 föruntes fri disposition öfver Norrström, med tillstånd, att deruti bygga Slagtarehus och Qvarn, med flere lanor och verk; var det med vilkohr att Norrebro skulle till Stadens Zirat och prydnad, varda väl underhållen. (Förmynd. Reger. Öp. br. d. 25 Mart. 1662).

År 1687 voro desse broar i det bofällige tillstånd, att deras öfverfart ansågs vådelig; hvarföre en skyndesam reparation derå anbefalltes. Att här förbigå alla de förbättringar, som tid efter annan varit både nådvändige och kostsamme; vill man allenast med några ord nämna, att då Västra Norre bro, skulle 1747 förbättras och förstärkas, var en anläggning af 6 salubodar, å hvardera sidan om bron, redan besluten och till större delen färdig, efter Stads-Archit. Carlbergs dessein; som dock på K. M:ts befallning, blef aldeles instäld och förbuden. Samma bro, som Rüdling berättar hafva afbrunnit 1671, blef aldeles bortrifven och nedhuggen, de första dagarne i Sept. månad 1797, då nya stenbron var färdig.

Huru länge de i Stadslagen nämde Städers deltagande, i Norra broarnes byggnad och underhållande fortfarit, kan icke med full visshet utsättas. Af räkenskaperne finnes för år 1576, att till förevarande bro-byggnad, tillskott då skedt, från

Vesterås,	— —	mark	138:	3	ö.	16	p:gr.
Upsala	— —	——	153:	6	—	16	—
Enköping	— —	——	114:	11	—	4	—
Arboga	— —	——	153:	6	—	16	—

Resolutionen d. 25 Febr. 1614 innehåller, att K. M. ville låta utgå befallning till de Städer, som skulle hjelpa till att bygga Norre bro^[1]. Sedan 1636, då Stadens inkomster blefvo förbättrade, torde Staden deraf sjelf, hafva bestridt sina broars underhålllande.

År 1680 uppsattes vid yttre Norre bro, en äreport, till emottagande af Drottning Ulrica Eleonora, som i handlingarne kallas Krönings-porten; Drottningen hade derigenom sitt intåg, d. 24 Nov. samma år^[2]. Inscriptionen derå var:

Carolo. XI. et Ulricae. Eleonorae.
Aug. Optim. Max.
Septentrione. pacato.
Urbe. Adventu. Eorum. recreata.
Votis. publicis.
Summa. Omnium. Ordinum.
Alacritate. Susceptis.
S. P:qve. Stockh. Sacravere.
————

§. 2.

En ytterligare och mera betydande tillökning i Stadens inkomster, bevilljades Staden 1781, som gaf Riks-Rådet och Öfverståth. Baron Carl Sparre anledning, att uti underdånig skrifvelse till K. M. af d. 15 Aug. samma år, uppgifva och föreslå: att af de tillökte Stockholms Stads intrader, sedan Statsverket och löne-förbättringarne för Stadens Ämbetsmän och betjening blifvit reglerade, en summa af R:dr 16,666: 32 sk. kunde årligen afsättas och vara öfrige att tillgå, såsom fond, för den i nåder anbefalte Östra Norre bro-byggnad af sten; men att om arbetet skulle kunna fortsättas, med den drift och skyndesamhet, som veder borde, tillräckeligare medel borde vara att tillgå; till hvilkas erhållande med nytta och fördel, kunde vidtagas samma utväg, som med den fullbordade Beurs-byggnaden; medelst penningars uppnegotierande på förenämde årlige inkomst 16,666 R:dr. 32 sk. såsom en beständig och orubbad fond, till amorterande eller minskande af den skuld, derutinnan Staden, för detta ändamål stannar. Kongl. M:t lämnade, till hvad således blifvit föreslagit och uppgifvit, Dess nådiga bifall, d. 22 Aug. 1781. Jämte de af R. R. och Öfverståthållaren insände ritningar, till brobyggnaden, af Öfver-Intendenten Baron Adelcrantz författade, följde ock behörigen upprättade omkostnads-förslag, som i afseende på årligen ökade priser, upptogo utgifts-summorne till några och 30 tunnor guld^[3].

Denna bro, med de byggnader, dermed gemenskap äger, skall ock hafva fordrat en kostnad, omkring 36 tunnor guld.

Sedan anstalterne till denna brobyggnad blifvit beredde; Materialier samlade; stenar tillhuggne och framskaffade; strömdraget ränsadt, m. m. lades första grundstenen dertill, af K. Gustaf III. d. 19 Aug. 1787.

Hvad vid denna högtideliga act blifvit i agt tagit, må här införas; på det när det gammalt blifver, lika oförmodade underrättelser måtte deraf, som af fornålldrens handlingar i vår tid, kunna hämtas.

På Öfverståth. underd. anhållan, behagade K. M. Söndagen d. 19 Aug. 1787, efter Gudstjensten, begifva sig ifrån Lust-Slottet Drottningholm, nya vägen, som då första gången af Kongl. Famillen befors, till Staden, och emottogs af R. R. och Öfverståth. Baron Sparre vid Kungsholms-torget; hvarifrån infarten skedde i följande ordning: R. Rådet Sparre; Hertigarnes Cavaillerer; Kron-Prinsens vice Gouverneur, Öfversten Baron Wachtmeister; Håfmarskalken Baron Strömfelt; Kammar-Junkare; General-Adjutant; Öfverste-Kammar-Junkare; Håf-Stallmästare; och Kongl. M:t med Kron-Prinsen och Hertigarne i K. M:ts stora Statsvagn, m. fl.

Vid bron emottogs Konungen af R. R. Baron Sparre, Öfver-Intendenten Baron Adelcrantz, Underståthållaren Baron Axelsson, Justitie Borgmäst. Ekerman, Borgerskapets 50 älldstes Taleman, Directeuren Kantzou, samt Magistratens och Borgerskapets Committerade öfver allmänne byggnaderne; af hvilka på Silfver-fat bures, Myntet och Medaillerne af Com. Rådet och Rådmannen P. Printzschöld, Inscriptions-plåten af Borgmäst Risberg, murslefven af Handelsmannen Stutén, hammaren af Åldermannen Wier. Desse gingo framför K. M:t ned i Bro-Karet, som jämte bron, var klädt med blått kläde; och dit H. K. M:t under fördubblade fägnerop af menigheten, beledsagades; och blefvo planerne samt ritningarne, K. M. derstädes presenterade af Baron Adelcrantz; hvarefter den förut med en inhuggen tenlåda, tillredde grundstenen, af Byggmästar-Åldermannen Battram, blef nedhissad, samt af Directeur. Uhr och Murmästaren Sirén riktad, och behagade K. M:t sjelf inlägga Myntet, ifrån och med en ducat, till och med ett runstycke, jämte medaillerne öfver Kröningen, Regement förändringen och H. K. Höghets Kron-Prinsens födelse, samt der åfvanpå en förgyld Silfver-plåt, med Inscription på åtsidan:

Konung.
Gustaf III.
Lade.
Grundstenen.
Till.
Denna. bro.
År. MDCCLXXXVII.
Den. XIX. Augusti.

I.
Dess.
XVI. Regerings-år.
————

På frånsidan:

Då denna byggnad börjades. var. Öfverståthållare i Stockholm. Carl Sparre Friherre. K. M. och Svea R. Råd. Åbo Ac. Cantzler. R. och Com. af alle K. M:s Orden. Planen och Ritningen författad af. Carl Fred. Adelcrantz. Friherre. Öfver-Intendent och Com. af K. N. O. Justitie Borgmästare i Stockholm var Carl Fred. Ekerman. Borgerskapets Talemän. Johan Abrah. Kantzou. och Carl Johan Wier.
Committerade öfver Stadens Allmänna byggnader:
Paul Printzschöld Com. Råd. Joh. Abr. Grill Direct. R. V. O. Joh. Georg Stutén Handelsman. Fredr. Lund Handelsman. Fredr. Rung Ålderman.	Nils Risberg Borgmästare. Carl Gottfr. Küfell Directeur. Hans R. Apiarie Fabriqveur. Eric Gevallin Handelsman. Math. Engström Ålderman. |-	Fred. Stangenberg Ålderman. Carl Joh. Wier Ålderman.	Nils Lyckou Håf-Bagare. Joach. Hofvenschöld Ålderman.
Arbetets verkställighet. Anförtrodt Carl Hen. König. och Erich Palmstedt Stads-Architecter. ————

Då detta var inlagdt, tilltäptes öpningen af Stads-Architecten Palmstedt med ett lock och en stenbotten, hvarefter H. K. M:t tog murslefven och med bruket, som Stads-Architect. König, på ett silfverfat presenterade, fäste locket; då 128 canonskott, af de nedanföre Opera-huset placerade canoner lossades. Murslefven lämnades sedan till Kron-Prinsen och Deras K. Högheter Hertigarne, med flere, jämte de Herrar och män, at K. Sviten, som varit närvarande, vid Regements-förändringen, d. 19 Aug. 1772; hvarefter den emottogs af Directeuren och Slotts-Murmästaren Uhr; då H. K. M. tog hammaren, slog dermed på grundstenen och lät sedan dermed förhållas, som med murslefven; hvarefter den lämnades till Byggmästaren Battram — Modellet till bro-karet och stenkistorne uppvistes. Daniel Zetterlund fick förening med Byggmästare-Ämbetet. Hvarefter K. M. återfördes till vagnen och grundstenen öfvermurades derpå genast.

§. 3.

Byggnaden fortsattes väl på 5:te året; men torde hända, icke med all möjelig skyndesamhet. Ett K:s bref derom, efter Konung Gustafs död, af d. 21 Maji 1792 till Öfverståthållaren Baron Armfelt, förtjenar att här intagas: ”Angelägne att se de arbeten fullföljas, hvilka började under Vår Högstsalig Herr Faders Regering, kunna i en framtid räknas ibland minnes-merken af Hans smak i byggnader och Hans omsorger för Hufvudstadens prydnader; hafve Vi icke utan en viss otålighet, funnit brobyggnaden öfver Norreström, långt ifrån att drifvas med den skyndesamhet, som kunnat förmodas; tvärtom synes snart lika som afstanna. Vi vele icke fördölja Eder detta Vårt bekymmer, och äro fullkomligen öfvertygade, att I med Eder vanliga drift, lämnen Eder omsorg till verkställigheten af denna byggnad, hvars fortsättning intet annat kan, än af många skäl blifva Eder om Hjertat. Vid samma tillfälle vele Vi äfven uppdraga Eder, att besörja det ingen annan sten; än den huggne fyrkantige gråstenen, hädan efter må nyttjas vid stenläggningen af gatorne, vid de publike husen, här i Staden. Erfarenheten har visat, att differencen uti kostnaden ersättes af varaktigheten, och företrädet af beqvämligheterne, fordra inga bevis. m. m.

Arbetet blef derefter med mera drift och alfvare företagit; och under Öfverståthållaren Modées osparde vårdnad och lämnade uppmuntringar fortsatt.

Efter fulländad byggnad under vattnet, anlades tvänne stenkistor i strömmen och 2:ne å ömse sidor till landfästen; på en ränsad och pålad strand, bereddes grunden till en Qvai och strand-brygga; de trenne hvalfven hvaraf denna bro bestå, uppfördes af huggen blocksten och blefvo i slutet af Julii månad 1794 fulländade. Än återstod hvalfvens täckande, broens jämnande och planerande; de så kallade trottoirers läggande; balustradernes förfärdigande; Qvains fullbordande å ömse sidor, emellan nya och gamla bron med sina trappor och hvalf, m. m. Hvilket allt tillika med torgets afvägande och inrättande efter den högd, det i anseende till bron fordrade, jämte fyllning och ny stensättning, var fullkomnadt, då Hännes Maj:t Drottningen, Frederica Dorothea Vilhelmina, hade sitt intåg i Hufvudstaden och öfver denna bro, d. 31 October 1797. Vid ändan af Södra Qvain, der för detta gamla bron från H. ands-holmen till Norremalms-torg tog sin början; inrättades 1799 fyra pumpar, till mera beqvämlighet vid vattu-hämtning.

Mera än 100 år förut, som redan anmärkt är, var läget af denna bro, vid Slotts-byggnads-desseinens fastställande, på Grefve Nicodemi Tessins förslag, af K. Carl XI faststält. Bristande tillgångar hindrade länge, att ens tänka, på denna nya stenbros anläggning. En början gjordes väl i Konung Adolph Fredrichs tid, med den delen deraf, som är närmast Slottet^[4]; men det var K. Gustaf III förbehållet, att befrämja en stor företrädares afsigt; och att jämte denna bro, med tvänne ståteliga Palats, och K. Gustaf Adolphs statuë, gifva Slottet en utsigt, Staden en prydnad och sig sjelf en åminnelse.

Något mer ån tio år, fordrade denna del af bron, att bygga, som är stor och rymlig; men i anseende till det qvarstående gamla Gr. Pehrs hus; är dock passagen på Södra sidan något trång; som gjordt en särskild författning nödvändig; att de kommande och farande, från och till Helge-ands-holmen; taga de förra, vägen Söder om, och de sednare Norr om samma hus; att icke möta hvarannan; till undvikande af trängsel. (Öfverst. Kundg. d. 1 Sept. 1797).

Olika omdömen om denna Brobyggnad, underkastas kännares pröfning. Om den synes tung för ögat, talar den åtminstone om varacktighet och bestånd, för all framtid.

Norra strömgrenens längd, eller sjelfva strömfåren, är ungefär 470 alnar, ifrån Rosenbad till Arsenalen, och bredden hvaröfver nya bron går, inemot 60 alnar. Stränderne af strömmen äro till en del innefattade af huggen sten, så långt qvain sträcker sig, som med nya brobyggnaden blifvit uppförd. Ifrån den gamla afhuggne bron, är stranden endast på Norra sidan försedd med en stenmur; men på den Södra, är den icke ens med pålar för vidare utfyllning, förvarad.

Norre ströms Södre gren eller strömfåre, är ifrån lilla Myntet, till nedan om Kongl. vedgården, omkring 600 alnar; bredden der nya bron från Slottet till H. ands-holmen kommer att gå, ungefär 30 alnar. Ingen af desse strömgrenar, nyttjas nu mera, icke ens till båtfart; utan tjenar Slussen i Söder ström, endast till communication emellan Mälaren och Saltsjön.

§. 4.

Den gamla så kallade Slagtarhus- eller Fiske-bron, som ansågs 1719 icke mera kunna repareras, utan då bordt ombyggas, om Stadens uttömde Cassa sådant medgifvit^[5]; och som vid 1780 års vattuflod måste afrödjas; blef väl sedermera med spänn-bjelkar, åter uppbyggd, och underhålles ännu, till communication med Östra delen af Slottet, Skepps-bron och Staden; men förmodeligen icke längre, än till dess, den under arbete varande bron, öfver Södra strömgrenen till Slottet blifver färdig.

Om den bro som är tillämnad ifrån Drottninggatan, öfver Västra udden af H. andsholmen till Staden och Myntet; kan med trygghet berättas; att desseinen och ritningarne dertill, blifvit af R. R. och Öfverståth. Friherre Sparre presenterade och af K. Gustaf III. gillade och påskrefne. Vid samma tillfälle förestälte Baron Sparre förslagsvis, att vid denna bro-byggnad, då den en gång kom att företagas, kunde på Helge-ands-holmen och udden, hvaröfver bron skulle komma att gå, en plats intagas och beredas, till uppsättande af Konungens ärestod:

Då en verkstad sedermera uppsattes på lilla Stallgården, för en Smed eller Hofslagare; påminte Öfverståth. i underd. att denna byggnad, efter nyssnämde dessein, kom att stå, den utstakade brolinien till hinder; hvilket med husets nederrifvande, då fråga derom kunde blifva, Konungen trodde lätt kunna afhjelpas.

Länge har Stockholms Stad saknadt varaktiga broar. Deras byggande af sten, till en märkelig besparing i utgifterne, då deras bestånd, för en längre framtid, bör kunna påräknas; synes icke fordra någon afhandling; för att om nyttan och flere förmåner deraf, stadga en allmän och af erfarenheten befästad öfvertygelse. Man vill här endast hafva anteknat, att broarnes underhåll i Stockholm, ifrån och med 1745, till och med 1765, kostat efter uppgjord räkning 102,407 d:r S:mt 3 5⁄12 öre^[6].

§. 5.

I häfderne nämnes ofta Sandbron. Så kallades Norra delen af bron, på fasta landet, eller sanden nedanför Brunkeberg, der nu Norremalms-torg är. Denna väg eller bro, omtalas i senare handlingar, såsom en Communication emellan Västra och Östra Lastadie-platsarne, på Norre malm; eller hamn- och last-platsen vid röda bodarne och nedan för Arsenalen.

Då Allmogen 1463 belägrade Stockholm, för att frälsa den af K. Christian I. fängslade Erke-Biskop Jöns, hade en del lägrat sig på Brunkeberg och en del på Helge-ands-holmen; då Konungen lät några skepp gå upp i Norre ström, med Krigsfolk, som bemägtigade sig Sandbron, och hindrade den ena Bondhopen att undsätta den andra; då en stor del af dem kringrändes och nedsablades. I detta blodbad förvärfvade Riddaren Ture Turesson sig namn af Bondslacktare^[7].

Kyrkan i Stockholm ägde en tomt, nedan Allmännings-vägen till sjön, som från Sandbro-ändan, löper till S. Jacob, närmast Västan S. Örjans trägård; hvilken tomt gafs 1507, till Upsala Kyrka, för en mindre tomt, närmare Sandbrona från Allmännings-vägen, nid emot strömmen och vattnet. (Antiqv. Arch. Handlingar).

År 1503 såldes till Eskilstuna Kloster, en bar tomt, nedanför Stockholms Stad, Västan Sandbrona som man går Väster Norr till S. Clarae Kloster, nedan Stora Allmännings-gatan, in på vattnet. (Ibid.) Att förbigå flere handlingar, som omtala benämde bro.

Af denna Sandbro, inrättades den sedermera så kallade Stora allmänna bro-gatan, som omtalas uti Drottning Christinas Donations-bref af d. 20 Nov. 1645. Sedan Staden förut fådt någon plats och ort vid Norre ström, åfvan och nedan stora bro-gatan, till Lastadier, och der tillhörig allmän väg och gatu; Norre förstaden särdeles till bättre commoditet, ladande och lossande, af båtar och åtskillige tillförsler, så ur mälaren som Östersjön^[8]; så skänktes och gafs än ytterligare Stockholms Stad till en oryggelig egendom, att njuta och behålla, dessa efterföljande K. M:ts och Kronans platser vid Norre ström; nemligen först Väster om Norrebro, en tomt och plats på Mälaren, ifrån Zacharias Snörmakares tomt, intill Norre ström, hvilken Staden skulle nyttja och bruka, till Lastadier, efter som båtar och skutor dit kunde anlända från mälaren; sedan Öster om Norrebro, en tomt och plats till allmännelig väg och gata, ifrån bemälte Västra lastadie, ned till den Östra: och är bredden uppe emellan Kronans Qvarnhus och Secreteraren And. Gyldenclous i byggning stående stenhus, 16 alnar; men sedan blifver vägen alt bredare, ju längre den går och kommer, nedan Öster åt sjön, ifrån Gyldenclous plats och tomt, intill Bryggeri-holmen; men längden på denna väg och gata, sträcker sig ifrån stora bro-gatan, Öster ut alt ned i sjön, långs ut med Gylldenclous plats och tomt 150 alnar, och skall blifva Öster om bro-ändan, den Östra Lastadien; der ingen skall hafva magt, Öster om att bygga, några hus eller bodar; eller den emellan Lastadierne löpande väg och gata bebygga; men att uppbaggra strömmen, under allmänna vägen och Lastadie-gatan, att den alltid blifver under bron, hållen ren och löpande, emellan Mälaren och Östersjön; dertill skall Staden vara obligerad; dock så att icke gräfves Gylldenclous hus till skada.

Detta bref som åter här vidlöftigt blifvit anfördt; utmärker icke allenast läget af allmänna Bro-gatan; utan är ock märckeligt i det afseende, att Norremalms torg derutinnan icke nämnes; hvartill den tiden, icke eller stor plats varit; då större delen af det, som nu är torg, varit till tomter indelt. Denna allmänna bro-gata, har förmodeligen gådt fram genom Rosenbad, Prinsessans Palais och der det fordna De la Gardieska huset stått; ty Norra strömgatan och Qvain nedanför torget, äro utfyllningar, i senare tider gjorde. Några år förut innan denna allmänna bro-gata reglerades, anbefalltes att vägar skulle göras genom Brunkeberg; till befrämjande af Allmogens handel sin emellan, som hamnade med sina varor, vid Östra och Västra malmen.

---

1. Stiernmans Pol. och Commerce handl. p. 614.
2. Afskrifning på arrendet för lahne-fisket under bron, söktes sedan 1696, efter denna byggnad deruti varit hinderlig flere månader 1680.
3. Öfverståth. bref d. 21 Aug. 1781.
4. Se derom beskr. angående Kongl Slottet.
5. Råds-Prot. d. 10 Nov. 1719, p. 646.
6. Kammer. Bilounds räkning.
7. Stockh. Stads Hist. införd af K. Wett. Acad. i Stockh:s Stads Calender, för åtskillige år: uti 1770 års Calender.
8. Föregående donations-bref är in extenso bilagdt vid beskr. om de små holmar i Norreström.