Stockholm, Del 3 (Elers 1801)/Kap 108
| ← Cap. Om Södermalms ytterligare bebyggande. |
|
Cap. Om Vägar och Tullar. → |
VIII. CAPITLET
Om Torg och Brunnar.
1. §.
På 1547 års Charta är väl strax utanför yttersta Södra porten, en öppen plats utmärkt, som Försvarsverket fordrat; men då malmen började efter en, emellan 1622 och 1636 faststäld gatu-reglering att ordenteligare bebyggas, blef väl planen till Södermalmstorg först utstakad, och erhöll då den regularitet som var möjelig, i anseende till belägenheten i en sluttande backe. Torget innehåller i längden ifrån öfre husraden, till den i sednare tider uppdragne mur, vid en under torget anlagd källare emot torgets öfre plan, 50 alnar, och bredden emellan Horns och stora Badstugugatan, omkring 80 alnar.
Hela façaden af torget emellan sistnämde gator, synes på en perspectiv Charta i Drottning Christinas tid, hafva bestådt af ett enda hus: på Tillaei stora Charta, är det marquerat såsom det då varande Cederbjelske huset.
Angående Källaren under torget bör här anteknas: att sedan Magistraten gifvit Bryggare-Ämbetet tillstånd, att på Södermalmstorg anlägga en Källare, för dess dervid belägne och med mycken kostnad då nyligen uppbyggde hus, Pelican; besvärade flere Södermalms boer sig deröfver, d. 30 Apr. 1765. Magistraten förklarade, att som Pelican hade brist på vedrum och Bryggare-Ämbetet på lagerkällare för dricka; så hade ämbetet begärt vid Södermalmstorg, få i linia med och innom muren, som formerar öfra planen af Södermalmstorg, anlägga en någorlunda rymlig vedkällare, den ämbetet åtog sig att gräfva så djup och förse med ett så starkt och fast sandstens hvalf, att ej någon förhöjning eller osäkerhet för torget, dymedelst skulle förorsakas. Detta ansågs kunna ske, utan minskning i torgets rymlighet eller hinder för vattuloppet; utan fastmera lända till torgets bättre utseende, genom en anständigare mur, som vid denna källarbyggnad, emot torgets öfre plan, skulle komma att upföras. Denna byggnad håller 60 alnar i längden på Östra och Västra sidorne; och 14 i bredden på Södra och Norra sidorne, Staden skulle ock komma att deraf njuta en årlig inkomst af 40 D. S:mt. K. M. gillade denna byggnad uti bref till Öfverståth. d. 8. Maji 1765.
Ibland de märkelige händelser som sig här tilldragit, förmäler häfderne, att den sin K. och sitt Fosterland så tillgifne Torkel Knutsson, Riks-Råd och Marsk, d. 10 Febr. 1306, måste uti ett inbördes krig, emellan K. Birger och hans bröder, och hvarderas medhållare, räcka sitt hufvud under bödels-yxan, der Södermalmstorg nu är. Rim-Kr. säger att sådant skedt, sunnan vid Staden der bysens fä gick; att öfver grafven upslogs ett tjäld och sattes ett altare, samt att man såg der ett korrs stå, när man for till eller ifrån Staden: hvarom mera i beskrifningen om Riddarholmen är anfördt.
Om vackten vid detta torg, se Artic. om vackter och deras Corps de Garder i Stockholm.
2. §.
Hornstorget sedan Adolph Fredrichs torg, är med några ord nämt i det föregående. Dertill inlöste Staden Aulaevillske och Handelsmannen Busch tomter samt något af den så kallade Dauerske. Torget innehåller i bredden på Norra sidan 132 och på den Södra 138 alnar, samt i längden på Ö. och V. sidan 235 alnar, som utgör ett areal innehåll af 31,995 qvadrat alnar. Öfverståthållaren Baron Lantingshausen, anmälte den 5 Dec. 1767, att detta torg, till följe af K. befallningen d. 12 Sept. 1759 till största delen voro färdigt; att kostnaden dervid stigit till 110,246 D. 7. öre K:mt; att för felande medel, med den 4:de brunnens gräfvande måst innehållas, äfven som med de decorationer dessa brunnar tarfva; att detta torg voro det största i Stockholm och att Magistraten hade önskat, att det måtte få kallas: Kungstorget, eller Adolph Fredrichs torg; tillstyrckandes Öfverståthållaren det sednare.
Om ett Corps de gardes byggnad derstädes för nödig vackthållning, skulle framdeles föranstaltas, emedlertid vore rum dertill hyrde, och med det första skulle Police på nya torget inrättas, att allmogen med sina varor, måtte der hålla dem till afsalu; anhållandes Öfverståthållaren, att vakten från Södermalms torg, måtte ditflyttas[1].
Konungen biföll d. 14 Jan. 1768 att torget skulle få bära Dess namn, Adolph Fredrich; men att der inga executioner framdeles finge tillåtas. Angående vakten derstädes, samtyckte Konungen d. 1 Febr. 1768, att dertill af Lifgardet måtte dageligen commenderas en Under-Officer, 1 Trumslagare och 6 man; hvilken anstalt sedermera instältes. (Se Corps de Garder). Utom det vid Södra sidan af torget inrättade Sockerbruk, å Handelsmannen Buschs fordna tomt, samt ett vid S:t Paulsgatan anlagdt Bryggeriverk; intager hälften af torgets Norra sida, ett af K. Hof-Graveuren och Direct. Pehr Suther upfört vackert stenhus, der han i öfra våningen, hade i flere rum en ypperlig samling af store Mästares, med mycken kostnad, samlade målningar, statuër och andra konststycken. Denna collection förtjente af främmande att beskådas. — Ägaren af den nästgränsande tomten, ifrån Sutherske huset, till S:t Paulsgatan, hade väl ämnadt der upföra en lika byggnad, som gifvit torget ett vackert utseende; men sådant har ännu (1799) icke blifvit verkstäldt.
Ibland de händelser som höra till detta torgets beskrifning, är ock, att K. Gustaf III der höll en Carouselle d. 29 och 30 Maji samt d. 2 och 3 Junii 1777; hvarom närmare underrättelse kan erhållas af en tryckt ordning, som dervid borde i agttagas.
Borgerskapets i Stockholm militaire Corpser, blefvo här af K. Gustaf III. mönstrade d. 30 Sept. 1790; hvaröfver Hofmålaren Pehr Hilleström förfärdigat en stor tafla, som sedermera blifvit af Staden inlöst.
Obelisqven som K. Gustaf III. ville låta upresa till minne af Borgerskapets vackthållning i Hufvudstaden, under kriget, ifrån Sept. månad 1788 till Sept. månads slut 1790, var väl i början ärnad att få sitt ställe på Södra Slottsplanen; men som Konungens egen Ärestod skulle komma att upsättas nedanföre vid stranden, och Stor-Kyrkan, redan i K. Gustaf I:s tid, blifvit i längden aftagen, för att undvika trängsel och vinna ett större utrymme för Slottet; så torde förmodeligen i betracktande deraf, ett annat ställe för Obelisqven, blifvit påtänkt. Uti allm. Propositionen till R:s Ständer, gifven Gefle Slott d. 27 Jan. 1792, omtalas att K. föresatt sig, att på en Obelisqve af Sv. stenarter, förädlade af Sv. händer, öfverlämna till efterverlden sina tankesätt, för Stockholms Borgerskap. Här nämnes icke om stället der den skulle resas.
Vår nu regerande Konung behagade uti bref till Öfverståthållare-Ämbetet af d. 4. Decemb. 1797, förklara, att Konungen till betygande af de tacksamme och nådige tankesätt, hvarmed Han ansedt Borgerskapets underdåniga tillgifvenhet, under firandet af Dess biläger, föresatt sig fullbordandet af sin Faders beslut, att till minne af Borgerskapets trohet och nit, under sista kriget, låta upresa en Obelisqve; hvarom Landshöfd. Baron af Ugglas, som Öfverståthållare-ämbetet under högtideligheterne vid bilägret förestådt, skulle bestyra; och hade K. dertill utsedt stället, på Adolph Friedrichs torg[2].
Vid verkställigheten deraf förmentes grunden icke vara nog beqväm, hvarföre på Landshöfdingen Baron af Ugglas anmälan derom, förstnämde ställe på Södra Slottsplanen, dertill å nyo faststältes, och blef grundens läggande företagen i Junii månad 1798.
3. §.
Nytorget i Catharinae Församling, vid Nygatan och vägen till Hammarby tull, är i senare tider inrättadt och på Tillaei Charta utmärkt såsom mycket reguliert, innehållande i längden 200 alnar och i bredden 120. Det är för det närvarande illa bebyggdt och med plank afstängdt, till nederlags-plats för orenlighet, lika som Packaretorget på Norremalm. På detta torg är et Spruthus.
4. §.
Torgbrunnen på Södermalm eller i brunsbacken, ifrån torget ner till Östra Järnbron, hade förut 2:ne pumpar och en dålig öfverbyggnad af trä, som brände af i vådelden 1759. Den fick derefter en rund öfverbyggnad af sten, icke mycket gillad af kännare.
Vattnet håller mäst saltpetter, litet koksalt och ganska litet järn: anses för det bästa brunsvatten i Stockholm, efter Profess. Bergii prof; men vid uppsjö, eller då Saltsjön faller in i Mälaren, blifver det mindre välsmakande.
På Adolph Friedrichs Torg äro trenne brunnar, som angående Torget blifvit förmält, tillika med orsaken hvarföre den 4:de icke blifvit uptagen, som felar i hörnet vid S:t Paulsgatan och den ännu obebyggde tomten i linea med Sutherska huset.
Brunnen på Björngårds brunsgatan, som är för passagen mycket hinderlig, har en öfverbyggnad af trä, täkt med järnplåtar, och 2:ne pumpar; nyttjas som nyssnämde brunnar af kringboende, till hvarjehanda Hushållsbehof. På Nytorget är en gammal brunn åter uptagen; vattnet äfven som de föregående icke pröfvadt. Bland många enskildte brunnar är icke någon känd eller rycktbar för sitt vatten.
Gamla Surbrun på Södermalm, står på Tillaei Charta utmärkt, emellan Hermannis och Leijonankars egendomar, i qvarteret Stadsträgården, vid ett litet vattudrag, som hade sitt utlopp i Hammarby sjön. I Archiater Hiärnes tid, ville man i kring Stockholm, hafva flera hälso källor, och hvad derom, i den lilla vattuprofvaren förmäles om en Surbrunn på Södermalm, i Kämnären Jöran Andersson Stockenströms gård, utmed Stadsträgården, är säkert den samma som på 1733 års Charta i före:de måtto blifvit marqverad. Om denna Hälsobrunn är på samma ställe anteknat, att den befunnits af intet värde. I qvarteret Bondetorpet mindre, i Catharinae församl. och hörnet af Sandbergs gatan, midtemot Doct. Häraei egendom, har Tillaeus utmärkt Axels Källa, som för något bättre vatten förmodel. varit känd.