Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 103
III.
Kongl. Krigs-Collegium.
Sedan Svenska Arméen år 1630 vunnit den styrka, och Försvars-verket den tillväxt, att K. Gustaf Adolph kunde lägga grunden till inrättningen af Arméens sättande på en viss och ständig fot; hvaraf nu varande Indelnings-verk, blef en lyckelig fölgd; fann Han huru som styrelsen af de ärender, som Krigsväsendet tillhörde, och hvilken förut jämte högsta befälet öfver Krigsfolket, bestriddes af Riksmarsken, icke längre kunde af honom ensamt besörjas.
Han inrättade derföre ett Krigs-Collegium eller Krigs-Råd och försåg detsamma med Constitutorial och Instruction den 5 Junii 1630. Riks-Marsken förordnades då till President, en af R. Råd till vice President, och till Ledamöter 4 Öfverstar, samt en Commissarius och Munster-Herre; och som detta Krigs-Råd, hvilket icke var hela året sittande, jämväl ägde doms-rätt öfver Militien; så ankom på Riks-Marsken, att tillkalla så många Öfverstar, Öfverste-Lieutenanter, Vagtmästare och Höfvitsmän, att antalet blef 12 personer.
I detta skick, endast med tillägg, uti Högbemälte Konungs, af R. Ständer d. 29 Julii 1634 bekräftade Regerings-form, att Fältmarskalken, när han inrikes var, Riks-Tygmästaren och General-Vagtmästaren, jämväl skulle höra till Collegium, förblef detsamma ända till 1680, då K. Carl XI. genom bref d. 30 Dec. gjorde deruti den märkeliga ändring, att i stället för Riks-Marsken, skulle R. R. och Fältmarskalken Gustaf Baner i Krigs-Collegio föra Presidium och när General-Krigs-Rätt skulle hållas, tillkalla så många Generals-personer som behöfdes; Riks-Tygmästaren skulle hafva Direction öfver allt hvad angick Artilleriet, Rustkamrar och Ammunitions-Staterne, med hvad dertill hörde och derföre ansvarig vara. Och blefvo Krigs-Råder på staten uppförde, jämte Krigs-Commissarien, hvilka immediate skulle af Konungen dependera.
Igenom 1719 års Regerings-form stadgades, att en af R. Råd skulle uti Krigs-Rådet presidera och hafva till Bisittare två andra af R. Råd, General Tygmästaren, General Qvartermästaren och 2:ne Krigs-Råder; men deri gjordes genom Regerings-formen 1720, den ändring, att Krigs-Collegium borde bestå, af en President, General Fälttygmästaren, Gen. Qvartermästaren, Krigs-Råd, fyra i Krigs- och två i fredstider, hvartill kom 1747, såsom Ledamot, jämväl Krigs-Commissarien.
Emedlertid hade för:de Domsrätt, genom K. förordningen af d. 2 Mars 1683 blifvit från Krigs-Collegium afskild, samt en tillförordnad Gen. Krigs-Rätt tillagd; hvilken år 1774 blifvit med Collegium åter införlifvad och utgjorde deraf en serskild division, till år 1791, då den å nyo från Collegium afsöndrades.
Enligt 1772 års Regerings-form, Collegii Instruction och faststäld Stat, består Krigs-Collegium nu, af en President, Gen. Fälttygmästaren, Gen. Qvartermästaren, en Officerare utur Arméen, två Krigs-Råder och 3 Krigs-Commissarier, och tillkommer Collegium att hafva uppsigt och vård, om Rikets Krigsmagt till lands, dess beklädning, tross och utredning, Artillerie som brukas i fält och fästningar, Fortifications-Staten, stycken, Factorier och vapen, ammunition med hvad dertill hörer, fästningarnes tillstånd, särdeles de vid gränsen, utskrifningar, värfningar och munstringar med mera, i anledning af Instructioner, förordningar och K. bref, hvilka till Collegii efterrättelse lända. Utom de mål som höra till Collegii afgjörande, såsom förslagers upprättande, ledige tjensters bortgifvande, Rusthålls-tvister, husesyns-mål, afskrifningar och balancer, m. m.; höra vissa mål och ärenders handläggning, till de emellan Collegii Ledamöter fördelte 5 serskildte Departementer.
1. Under General Fälttygmästare-Departementet hörer:
Fästnings- Fält- och Attaque-Artilleriet; att det alltid måtte finnas i det tillstånd, Rikets försvar fordrar och dess tillgångar medgifva.
Metall-Styckgjuteriet i Stockholm, som nu mera är en Kronans egendom, inlöst med vissa villkor 1752, af Öfver-Direct. Meijer.
Styckebruken i orterne: Åker, Stafsjö, Nefveqvarn, Helleforss och Ehrendahl, der Järn-canoner Mörsare och Haubitser gjutas.
Ammunitions-Gjuterier, hvarest tillverkas alla sorter bomber, granater, kulor och skrot, och äro Ullaberg, Carlsdal, Frösvidal, Ymningshyttan, Husaby och Öfverrum.
Gevärs-Factorierne: som förut varit 6, af hvilka nu blott 4 äro i gång, neml. Husqvarna, Norrtelje, Söderhamns och Örebro, hvarest nya gevär tillverkas och gamla repareras. Norrköpings och Runnaby, nedlagde.
Värje och Kling-smiden; af hvilka Wira Bruk förlorade sina exclusive privilegier 1775, är sedan 1783 af Com. Rådet Simon Hebbe i fullkomligt stånd satt. Eskilstunna Klingsmide anlagdt 1770, hvarest 2:ne från Solingen införskrefne Tyska Klingsmeder, sine verkstäder inrättade.
Saltpetter-Sjuderierne. Tillverkningen innom Riket blef börjad i Gustaf I:s tid och sedan handhafd och uppmuntrad. 1680 indeltes Landtmannens under Ladugårdshusen tjenlige jord, till sjudning. 1740 börjades inrättningen med Saltpetter-lador. År 1783 inskränktes Saltpetter-tillverkningen till 30,000 L:p. Denna inrättning ankommer ännu på nya och mindre betungande författningar, för Jordbrukaren i synnerhet.
Krutbruken. Efter nyss:de Saltpetter-tillverkning, är emellan Krutbruken Åker, Forssebro, Husqvarna, Fliseryd, Husby Kloster och vid Husby Krutverk, 6000 Centners krut-tillverkning fördelt. Statsverket hafver af denna inrättning omkring 30,000 R:dr, utom det som i förråderne upplägges. Härvid må anmärkas att Öfversten vid Artilleriet och Gen. Fälttygmästaren Thom. Cunninghame, vid Krutbruken gjorde åtskillige nya inrättningar; förskaffade Sv. Styckebruken mycket förtroende hos utlänningen; gjorde första början till en Modellkammare, hvarest samlades alla slags ritningar af canoner, och andre till Artillerie-Vettenskapen hörande machiner, samt gjorde äfven flere nyttige inrättningar vid Artilleriegården i Stockholm[1].
Detta Departement har utom serskilt Cancellie, biträde af Artillerie-Contoiret, i hvad till Räkenskapsverket hörer.
2. Till General Qvartermästare-Departementet hörer, besörjandet om Fästningsverken, och tillhörande byggnaders vid magt hållande; planers, Chartors och desseiners författande, samt reglerandet af inqvartering och arbets-commenderingar, m. m. Uti K. Carl XI:s tid, anbefalles Gr. Dahlberg att inrätta ett Fortifications-Contoir.
Såsom Chef för Fortifications-Staten och tillika Directeur öfver fästningsbyggnaden, undfår Gen. Qvartermästaren derom directe K. M:ts befallningar. Har sitt eget Cancellie och till biträde Fortifications-Cammar-Contoirer.
Före K. Carl XI tid bestod Fortifications-Staten af en Gen. Qvartermästare och några Ingenieurer. Staten fick då rang näst efter Artilleriet, och indeltes i 5 Brigader. Efter 1778 års fördelning består den nu af 4, nemligen:
Lif-brigaden, hvarunder hör, Carlscrona, Kungsholmen, Drottningskär, Calmare Fästning, Grimskärs-Skants, Waxholms Castell, Fredrichsborgs Skants, Pålsundet, Dalarö Skants, Stäke, Carlshamns Castell, Fredrichs Skants vid inloppet till Gefle, Skenäs Skants vid Norrköping, Hörningsholms Skantsar vid inloppet till Södertelje, Frössön eller Cronstads Skants i Jämteland, Hjerpe Skants närmare Norrske gränsen i Jämtland, Långa Skants i Herjedalen, Carlsvärd, en befästad Holme vid Slitehamn på Gottland, som 1788 blifvit rasserad.
Andra eller Wästgötha Brigaden, med Götheborgs fästningsverk, ny Elfsborgs fästning, vid mynningen af Götha elf eller inloppet till Götheborg, med Billings Batterie, Carlstens fästning i Bohusländske Skärgården, Eda Skants, ett Fältverk i Vermeland och Bohus Slott, som 1788 blifvit raseradt.
Tredje eller Skånska Brigaden, med Malmö Slott, Landscrona fästning, Christianstad och Warbergs Slott i Halland.
Fjerde och Finska Brigaden, hvartill hör Sveaborg, med dess 6 befästade Holmar, Helsingforss, Lovisa fästning, Svartholms fästning, Tavastehus Slott, Hangö vid Tenala Skären, Willikala vid gränsen i Elime Sochn, Åbo Slott, Cajanaborgs och Uleåborgs, samt Warkhaus i Savolax, inrättadt under sista kriget, till place d'arme.
Stralsund hör under Pommerska Staten.
3. Krigs-Commissariatets första afdelning, innefattar följande ärender.
Arméens styrka och sammansättning, som utom Drabanterne, bör bestå af 49,597 man, och under kriget öktes med åtskillige Fri-Corpser. Har i sednare tider undergådt åtskillige förändringar.
Arméens recrütering och remontering, vid
Cavallerie- och Dragone Regementerne;
Vargeringen som stadgades i K. B. d. 10 Jan,
1790, till ett antal af 3695 man;
Arméens beklädning, Remtyg, Tross och
utredning, Trophéer och Fältkistor;
Indelte Arméens aflöning;
Garnizonernes besättning i Sverige, Finland
och Pomern;
Arméens mönstringar;
Commenderingar till arbeten och deras marcher;
Fästnings-Fångars beklädning;
Garnizons-Regementernes sängkläder och
Sjukhus-attirail;
Oeconomien innom Collegium;
Redogörelsen i denne afdelning, och inseendet
öfver Krigs-Casseuren.
Krigs-Commissarie-Departementets andra afdelning. Dertill hörer:
Alla de mål hvilka angå den, om manskapets försörjande vid excercitie-möten, samt marcher dit och dädan, jämte underhållandet af trossen, ingångne passevolance, med dertill hörande cassor.
Alla mål som röra tross och utredningen för hela Arméen, med hvad dermed gemenskap äger, jämte dertill hörande förråder.
Vården och dispositionen öfver den afgift, som inflyter af tillåtne vacante-numror, vid Compagnierne af de indelte Regementen, så väl som
Den afgift, hvilken af Rust- och Rothållare erlägges för befrielfe ifrån Regements-möten, när K. M. sådan befrielse tillåter.
Det under denna fördelning hörande Passevolance-Contoir, tillkommer att redogöra för alla dessa serskildte cassor och medel, och deröfver författa sådane bokslut, att hvarken medlen med Statens medel, eller med hvarannan sammanblandas.
Passevolence-verkets förmögenhet skall genom god hushållning, bestiga sig till omkring 80,000 R:dr, förutan Utnäsby i Westmanland, som af Cassan till verkets förnödenhet är inhandlad.
4. Eller Civila Departementet.
Derunder lyder Militiae-Contoiret, hvarest förvaras Regementernes indelnings och roteringsverk, Militiae Jordeböcker, samt älldre General Munster-rullor. Der revideras Regements-Skrifvarnes räkenskaper och slutes Militiae Hufvudboken, som derifrån ingår till Kammar-Collegium.
Så länge Arméens Flotta, såsom införlifvad med Arméen, enligt Instructionen, stod under Krigs-Collegium, hörde Flottans ärender till detta Departements fördelning; men år 1791 blef Flottan från Collegii befattning afskiljd, och det der inrättade Sjö-Militiae-Cammar-Contoiret, stålt och flyttadt, under General Sjömilitiae-Contoiret.
På detta Departement förekomma, alla mål rörande roteringen, samt ansökningar om jämkning eller flyttning derutinnan; besvär ang:de Ryttare och Soldate-torp, och de sednares flyttning från ett till ett annat hemman i roten; ang:de Indelningshafvares och Räntegifvares, Rusthållares och Augments-Bönders rättigheter och skyldigheter; angående åbo-rätten på Militiae Krono-hemman, samt indragne hemman till mindre Stabs-betjentes boställen; boställens borrtarrenderande för Kronans räkning, som äro till indragning på 50 års tid, anordnade, med flere ärender, hvilkas afgjörande på Indelningsverket och Kneckte-Contracterne bero. Dit hörer ock Controllen på Regements-Skrifvarnes upbörd och redogörelse, samt generelle inseendet, öfver de vid vissa Regementen inrättade cassor, särdeles Westmanlands Regementets Knekte-lego-cassa och Jämtlands Reserve-Cassa.
5. Eller Oeconomiske Departementet, hafver på
sin fördelning:
Krigsmanshus-Contoiret,
Husesyns-Contoiret, och
Krigs-Fiscals-Contoiret.
Krigsmanshus-inrättningen till förlamade Krigsmäns understöd, är ett verk af den Store Gustaf Adolph. Han skänkte dertill d. 22 Aug. 1622, i hemmansräntor 2000 d:r S:mt. Dr. Christina confirmerade denna donation d. 22 Novemb. 1646, utsättandes de hemman och lägenheter, som skulle utgöra de skänkte 2000 d:r S:mt, och anslog de i Wadstena ledige Klosterhusen att aptera till boning för de mäst förlamade Krigsmän. Denna inrättningens Historia är här för vidlöftig att intaga. Dess tillgångar hafva blifvit förökte, och disposition af dess inkomster förändrad, i anseende till underhålls utdelningen åt förlamade Krigsmän, som nu sker i penningar, ifrån 10 till 15,000 R:dr årligen; ankommandes detta verks hushållning och styrelse på Krigs-Collegii tillsyn och vårdnad.
Boställsverket som tagit sin början med sjelfva indelningen af Regementerne till häst och fot, har med de anslagne reserve hemmans-räntor; utgörande årligen efter Krono-värdie 1397 R:dr 35 sk. 6 r., icke kunnat bestrida Militiae boställens bebyggande, ehuru med ansenlig tillhjelp af Stats-verket; utom den hushållning och anstalt som Collegium 1767, med K. M. tillåtelse vidtagit, till fondens förökande, till detta angelägne behof, medelst besparde medels förräntande, hvarigenom ett Capital vunnits af mera än 200,000 Rdr.
Krigs-Fiscalen åligger att bevaka K. M:ts och Kronans rätt i alla mål som till Collegii befattning höra, särdeles de som till hans Ämbetes åtgärd blifva remitterade; afgifva betänkanden i tvister ang:de Krono rusthåll; vara tillstädes vid alla Krono lefverantser och besigtningar, m. m.
Af hvad således anfört blifvit, inhämtas nogsamt, hvad många angelägne värf och ärender, detta K. Maj:ts och Rikets Collegii vårdnad åligga. Krigsmagten i fullkomligt försvarsstånd, är en borgen för allmän fred, invärtes lugn och säkerhet.
Flere af Rikets Råd hafva deltagit i Collegii anförtrodde Riksvårdande gjöromål. Ibland dem var den sista ordföranden Grefve Carl Gust. Dücker, som dertill förordnades 1720. Efter honom hafva följande varit Presidenter: Baron Johan Hjerta 1732; Grefve Carl Cronstedt, 1740; Herr Daniel Zander 1751; Baron Carl Gustaf Cronhjort, 17--; Grefve Axel Wrede Sparre, 1762; Gr. Gustaf Ad. Horn, 1770; Herr Petter Berh. Piper, 1792; under hans sjukdom förordnades till vice President, och ordförande i Collegio Fred. Tersmeden, d. 4 Oct. 1798. Presid. med lön 1800.
Hvar Collegium från början haft sina sammanträden, är icke bekant. Uti Drottn. Christinas bref, till Öfverståthållaren i Stockholm af d. 2 Sept. 1645, nämnes väl att Blasieholmen vore destinerad till Krigs-Collegium och särdeles att deruppå bygga ett Tyghus, innom sin egen mur; men detta kom dock icke till någon verkställighet; utan bortskänktes det gamla Amiralitetshuset, med hela den delen af Holmen, som till besagde ändamål var utsedd, till flere enskilte personer, att bebygga. (Se Blasieholmen). År 1677 d. 17 Mart. afgick ifrån Wää i Skåne K. Carl XI:s förnyade befallning, till Öfverståthållaren Clas Rålamb, att låta inrymma Krigs-Collegium, i de rum, som Commerce-Collegium på Slottet innehade. Efter Slottsbranden 1697 var frågan om Tungelske eller Cruusiske huset. På föreställning af Gr. Dahlberg, torde Flemingska huset på Riddarholmen, blifvit hyrt, till Collegii värdigare inrymmande, än i ett upplåtit litet trångt hus, emellan 2:ne gränder, ibland en hop Trä-kyffen. (K. Colleg. br. d. 20 Aug. 1698, i R:s Archivo). Collegium har i sednare tider, hyrdt Schantziska huset på Riddarholmen. Presidenten Gr. Carl Pipers hus, det mindre vid munkbron, såldes 1758 till Borgmästaren Kjerrman, och är sedermera af Kronan inlöst, till ett Krigs-Collegii hus.
Till svar på Krigs-Collegii skrifvelse af d. 12 Mart. 1770, lämnade Öfverste-Marskalken R. R. Grefve N. Bjelke den underrättelse, att han under samma dato som brefvet, d. 31 Mart. nyssnämde år, utfärdat ordres till Rustmästaren Nils Lundberg, att ifrån K. M:ts Rustkammare på Arsenalen, uppå K. Collegii skeende reqvisition, utlämna den der befinteliga Bröstbild af Högstsalig K. Gustaf Adolph, hvilken K. M. uppå dess und. anmälan tillåtit, få ställas i K. Collegii Sessions-sal. (Origin. brefvet).
- ↑ Gezelii Biogr. Lexicon.