Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 104
IV.
Kongl. Amiralitets-Collegium.
Ehuru Amiralitets-Collegium nu mera icke är till, bör här korteligen anmärkas, att det blet af K. Gustaf Adolph 1617 inrättadt och anordnadt att vara i Stockholm, der Rikets Flotta låg, först vid gamla Skeppsholmen eller Blasieholmen, hvarifrån den sedan 1634 flyttades till nya Skeppsholmen[1]; då detta Collegii inrättning, äfven af R. Ständer, i Regerings-formen af samma år stadfästades, att hafva upsigten och vårdnaden om Rikets Sjömagt, med allt hvad dertill hörde, så väl öfver skeppens byggning, utredning, bestyckning; som Proviants anskaffande, Båtsmäns uppbådningar, Dykeri, Pillotteri, samt all annor derunder hörande beställning och angelägenhet.
Under Dr. Christinas minderårighet blef först påtänkt, att förena de Militariska gjöromål med de Civila; hvilket af en Gyllenhielm, en Fleming, en Ulfsparre och Ryning, m. fl. skulle regleras. Amiralen var sjelfskrefven President och hade till Bisittare 2:ne Amiraler af Rådet, 3:ne vice Amiraler utom Rådet, en Commissarius, hvilka som orden lyda, skulle tagas af de förfarnaste Sjömän i Riket. Förutan Ledamöterne förordnades äfven en god Secreterare, en Bokhållare, en Fiscal, Notarius, Casseur och fyra goda Skrifvare. Detta Collegium skulle hållas på Skeppsholmen i Stockholm, och hafva tvänne Solenne Sessioner årligen, hvarje gång 8 vickor; den första om våren ifrån halfva Martii till halfva Maji, den andra om hösten, ifrån Medio Sept. till midt i November. De skulle samlas alla dagar i vickan, nemligen Måndag, Tisdag, Torsdag och Lördag, kl. 7 om morgonen; men om Onsdagen och Fredagen ifrån kl. 8 till 11: äfven alla eftermiddagar, ifrån kl. 2 till 5, undantagande Onsdag och Lördag. Emellan de tvänne förenämde Sollenne Sessioner, behöfde de icke oftare komma tillsammans, än 2 eller 3 gångar i vickan. Då Riks-Amiralen var sysslosatt med Regerings-ärender, Presiderade den älldste. Ingen fick försumma utom laga orsak. Hela Rikets Flotta blef fördelt i 3:ne Amiralskap och 3 Regementer, och sedan i så många Compagnier som beqvämligen kunde delas på hvart och ett skepp, neml. 5 Compagnier på hvart Regemente, deraf 4 voro Båtsmän och det 5:te, Bysseskyttar, hvart Compagnie af 180 man. Hvart vice Amiral-skepp skulle hafva sin Major, en så förfaren man, att han i Riks- eller vice Amiralens frånvaro, kunde förestå Flottans styrelse, dernäst en så kallad Riks-Adjutant, som gick Riks Amiralen tillhanda. Förutan desse, som voro Flaggmän, var särskilt en Holm-Amiral, hvilken hade uppsigt på alla Gallerer, Jagter och smärre fartyg. De öfrige Militaire sysslor voro, Capitaine, Lieutenant, Skeppare och Styrmän, med mindre Under-Officerare. Äfven utgafs befallning, att inköpa utrikes ifrån nödige Sjö-Chartor och nyttige Seglations-böcker. Det gamla bruk att Flaggmän antogo och besatte de yngre officers-poster, blef äfven förändrat så, att Drottningen förbehöllt sig att få tillsätta sine Officerare och afskeda dem, då de vore ålldrige, eller cassera de efterlåtne[2].
Om Collegii förflyttande till Carlscrona 1680, tillika med Stora Flottan, är i det föregående, om Skeppsholmen nämt.
Sedan Amiralitetet någon tid varit i Carlscrona blef på General-Amiralen Grefve Hans Wachtmeisters gjorde underd. påminnelser, om ett fullkomligt Amiralitets-Collegii inrättande, 1689 resolverat: att han med skrifteligt betänkande deröfver skulle inkomma, samt med project till en formel och ampel Instruction för Collegium; hvilken sedan af K. M:t blef gillad och till efterrättelse utfärdad.
Sjö-Articlarne förnyades och stadgades 1685, då ock under den 2 Maji, K. Maj:ts förordning utfärdades, huru och hvad, vid Thess Amiralitets-Rätt, hållas och i akt tagas borde, jämte Instruction och ordres, för Thess Justitiarius vid Amiralitetet[3].
Collegium transporterades väl åter ifrån Carlscrona 1776 till Stockholm, under Riks Rådet och Presidenten Baron Christopher Falkengrens styrelse; då ett eget hus för Amiralitets-Collegium på Riddarholmen, af Kronan inköptes; men blef dock genom förändrade anstalter och inrättningar, till större delen omsider skild, ifrån förut åliggande gjöromål och befattningar, till dess det ändteligen, med Junii månads slut 1791 alldeles indrogs och upplöstes; sedan Rikets Örlogs-Flotta, med hushållningen dervid, uti 174 år, varit under Dess inseende och styrelse.
Ett Sjö-Militie-Contoir inrättades då i stället, som tog sin början d. 1 Julii 1791, under inseende af en då tillförordnad Stats-Secreterare för Sjö-ärenderne, med biträde af 2:ne Amiralitets Öfver-Commissarier. Detta Contoir hade enligt utfärdad Instruction, att bestyra om följande värf och angelägenheter, nemligen: generelle inseendet öfver Rikets Sjö-troupper, hvilka lydde under både Flottorne; Lotsverket i Sverige och Finland; Fyr- och Känningsbåkarne; Dykeri och Bärgningsverket, samt Amiralitets- Krigsmans- och Inqvarterings-Cassorne.
De sedermera angående Styrelse-verket vid Flottorne, timade nya förändringar, såsom, att Grefve Augustin Ehrensvärd ånyo förordnades till Öfver-Amiral d. 26 Sept. 1792; att Stats-Secreterare-Ämbetet vid Sjö-ärenderne upphörde d. 30 Nov. s. å.; att Stor-Amirals-Ämbetet vid båda Flottorne inrättades 1794; att Hertig Carl, vid Konungens anträde till Regeringen, nedlade förvaltningen, såsom Högste Styresmannen dervid; och att år 1797 d. 16 Jan. Committéer förordnades till förvaltande af Örlogs- och Arméens Flottans ärender, den förre i Carlscrona och den sednare i Stockholm; höra icke egenteligen till denna beskrifning.
Följande Herrar Rikets Råd, Riks-Amiraler och Högste Styresmän, hafva i början haft inseendet öfver Rikets Flotta: Axel Ryning, som 1602 skall varit den förste med titel af Riks-Amiral; Baron Jöran Gyllenstierna, Baron Carl Carlsson Gyllenhjelm, Gr. Gabr. Oxenstierna, Gr. Carl Gustaf Wrangel, Gr. Gustaf Otto Stenbock, och Grefve Hans Wachtmeister, General-Amiral, som utsåg Trotzö i Bleking, till en beqvämligare hamn för Örlogs-Flottan.
Om Amiralitetet och Flottans tillstånd vid K. Carl XI:s frånfälle, kan närmare underrättelse inhämtas, af den Relation, som då till K. M:t blifvit aflämnad den 7 Oct. 1697 och finnes ibland Handlingarne till K. Carl XI:s Historia, II. Saml. p. 113.