Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 109
IX.
Kongl. Commerce-Collegium. [1].
Då K. Gustaf Adolph, till Riks-ärendernas bättre drift och vård, förordnade och med Instr. försedde, de 5 älldste Rikets Collegier, blefvo Handelsärenderne, så väl som Bergverken, satte under det, med namn af K. Maj:ts och R:s Kammar-Råd, 1613 inrättade Collegii inseende.
Befattningen fanns likväl snart vara för vidsträckt, och ärenderne flere, än att de på ett ställe med tillbörlig noggranhet kunde skötas. Under Dr. Christinas minderårighet blef derföre år 1637, vården om Bergverken uppdragen, åt ett så kalladt Bergsampt, och Handelsärenderne ställdes under ett särskildt Commerce-Collegium, hvilket, till följe af K. M:ts nådiga fullmagt och authorisation, under 28 Nov. nyssnämde år, ”skulle hafva försorg om In- och Utrikes Handelns flor och förkofran, med hvad deraf dependerade; emedan som orden lyda: K. M. förmärkt, att de framfarne Konungars goda uppsåt, för Commercierna, icke litet blifvit besvärat och återhållit, i det icke någon i synnerhet, är vordet committerat, att derföre bära enkannerlig sorg och åhåga.”
Till President i detta Collegio förordnades R. R. Am. samt Öfverståthållaren Clas Fleming, och till Bisittare Underståth. L. Grubbe och Gen. Tullförvaltaren Mårt. Augustinsson; hvarom K. M:ts påbud, till allmän efterrättelse utfärdades; men icke förr än 1651 blef Collegium med Instruction försett. En ny fullmagt utfärdades d. 1 Oct. s. å. hvarmedelst R. R. Joh. Berndes förordnades att vara Director, Cam. Rådet Mårten Leijonschöld (förut Augustinsson) vice Director, och Borgmäst. i Stockh. Joh. Lilljencrantz Assessor.
Enligt 1651 års Instr. skulle 2:ne andre Com. Collegier inrättas, det ena i Liffland och det andra i Sveriges Tyska Provincer, hvilket dock icke gick i verkställighet; utan blef 1652 förordnadt, att allenast ett Gen. Handels-Collegium skulle vara öfver Sverige och dess Provincer, hvars Ledamöter efter samma års Stat, bestodo af President, vice President, och 2:ne Assessorer, med nödig betjening. År 1667 finnes Ledamöternas antal, förökt med 4 Assessorer och 4 Commissarier, samt talrikare betjening, till hvilken Stats aflöning Sjörätts och passp:grne anordnades d. 17 Dec. 1668.
K. Carl XI. förenade åter Com. Collegium 1681, med Kammar-Collegium; förmodeligen till någon besparing i Staten. Visse Deputerade af Kammar-Collegium, med några Ledamöter af Com. Collegium blefvo sedan anbefallte, att åtaga sig Commerce-sakerne, och 1684 blef förordnadt, att desse ärender skulle gemensamt af Kammar- och C. Collegii Ledamöter företagas; men Sjörätts- och Vexelsakerne, af K. Hof-Rätterne, till afdömmande upptagas.
Uti K. Carl XII:s skr. ifrån Bender af d. 25 Apr. 1711, så väl till Kgl. Senaten; som till då varande K. R. och Presid. Grefve Fab. Wrede, förklarades: ”att som K. M. för Dess trogne Undersåtares välfärd och förkofring, pröfvat högst nödigt, att om Handeln och allehanda nyttiga Manufacturers inrättande i Riket, droges en större omsorg; men funnit att sådant intet kunde ske, med det eftertryck, som ett så angelägit verk fordrade, om icke visse personer förordnades, som af andra Ämbetssyslor oförhindrade, endast och allenast derpå använde all deras omsorg och bekymmer; så hade K. M. till att befordra, ett för hela Riket så hälsosamt och nyttigt verk, i nåder funnit för godt, att licentiera och frikalla Kammar-Råden, ifrån Commerce-Collegii sysslorne, och i det stället förordna särskildte Bisittare i detta Collegio.” Till följe af detta Kongl. förordnande, blefvo Collegierne åtskilde, och Gr. Wrede blef President i Com. Collegio; men licentierades ifrån sin befattning, i Kammar-Collegium och Stats-Contoiret, på det, som berörde skrifvelse lyder: ”han med så mycket större frihet måtte kunna sköta detta delicata verk, som fordrar sin egen man, om man dermed skall ernå det påsyftade ändamålet.” K. täcktes derefter, medelst skrifvelse från Bender, d. 28 Oct. s. å. anbefalla Colleg. att tillträda förvaltningen af alla de göromål, som förut hade hört till dess befattning, och deribland Sjörätts- och Vexelsaker; men 1723, blefvo likväl desse sednare ärender K. Hof-Rätterne underlagde. Collegii Stat faststältes då äfven, hvarjämte Collegium tillades lika värdighet och aflöning med de öfrige Rikets Collegier.
K. Carl XII:s långvariga krig, försatte Riket i yttersta vanmagt. Handel- och Sjöfart upphörde; Manufacturer och Slögder råkade alldeles i förfall, och utlänningen måste tillitas, att hitföra landets behof och förnödenheter. Efter Dess dödeliga frånfälle och sedan Riket återvunnit fredens lugn, blef Regeringens förnämsta omsorg, att åter ställa Rikshushållningen i sitt rätta skick. Den samma måste nästan till alla dess delar, grundas å nyo. Ärenderne fordrade en kraftig och mogen åtgärd: Handeln borde upplifvas; sjöfarten med egne skepp återställas; Manufacturier och Slögder inrättas och understödjas; fiskerierne upphjelpas och nyttige plantager anläggas. Beredningen af allt detta tillhörde Com. Collegium, som genom en ny Instruction af d. 16 Oct. 1723, lämpad efter tiden och tillökte göromål, sattes i större verksamhet.
Sedan R:s Ständer vid 1727 års Riksdag, bevilljat en så kallad Landshjelp, som sedermera, enligt Taxa af d. 19 Maji 1739, förändrades under titel af Manufactur-fond; och skulle användas till nyttige Fabrikers understöd; blef ett särskildt Manufactur-Contoir, bestående af R. Ständers fullmägtige, af alla 4 stånden, försett med nödig betjening, inrättadt, hvilket enligt Instr. d. 14 Mart. 1739, och de tid efter annan deruti gjorde förändringar, skulle äga disposition af bemälte fond. Härigenom blef vården af Manufacturerne, delad emellan Com. Colleg. och detta Contoir, till dess vid 1766 års Riksdag beslöts, att Manufactur-Contoiret skulle uphöra, och R:s Commerce-Colleg. likmätigt Reg:s-formen, samt både älldre och nyare Instructioner, odelt behålla vården öfver Manufacturerne och tillika besörja förvaltningen af disconterings-medlen.
Efter 1723 års Instr. ägde Collegium icke rättighet, att arbeta på särskildte divisioner; men som gjöromålen ansenligen tillvext, biföll K. M. d. 20 Oct. 1756, Collegii anhållan, att på 2:ne divisioner få afgöra de mindre målen; vid hvilket tillfälle Collegii Betjening blef förökt.
Genom K. br. d. 26 Mart. 1770 förordnades att Colleg. borde arbeta på 3:ne divisioner; en för Handels- en för Manufactur- och en för Justitie-ärender; till hvilken ända Coll. med flere Ledamöter förstärktes, af den år 1766 reducerade Manufactur-Contoirets Öfver-Betjening, och blef i anseende till de mångfalldige, sedan 1723 vidtagne författningar, en ny Instr. för Manufactur-Divisionen utfärdad, som skulle utgöras af 2:e Commerce-Råd, samt 4 Assess. på Ordinarie Stat, med egen Betjening; då jämväl faststältes, att inga Ledamöter skulle dädanefter sitta i Collegio under namn af Commissarier. På det lönerne ej skulle gravera Staten, skulle de tagas af Manufactur-fonden och Discont-Contoirets reserve-Cassa.
Denna Collegii inrättning varade till år 1774 d. 15 Junii, då en ny Instr. utfärdades, enligt hvilken Colleg. är fördelt på 2:ne divisioner; Handels- och Manufactur-, samt Justitie-divisionen.
Till den förra höra alla de mål, som angå: 1:o utrikes Handeln, såsom förslagers utarbetande till dess uphjelpande och bibehållande; frågor om Handels-tractater; om nya Städers och Handels-Compagniers inrättande; om de afgifter som för varor, vid ut- och ingående böra betalas, samt det som angår Vexel-rörelsen i Riket; Svenska Sjöfartens fredande; Consulers och andra utrikes varande Ämbetsmäns instruerande, som stå under Collegii inseende; att hafva inseende öfver Sjömanshusen och utrikes varande nationelle Cassor; Algieriske pass och fri-brefs utfärdande. 2:o Det som härleder sig af inrikes Handeln; Städernes Privilegier; Burskapsmål; frågor om varors pris och taxor; om Communicationers befrämjande inrikes orter emellan; marknader, tull- accis- samt källare-friheter; brandstoder, skogars vård och förädlande, skeppsbyggerier, såg-qvarnar, tillika med det som angår lotsverket, samt fyr- och kännings-båkar. 3:o Det som rörer Fabriker och Handtverkerier, samt deras privilegierande och förseende med Reglementen; frågor om deras inrättande och vidmagthållande; deras förseende med arbetare, tjensteverk, rudimaterier, modeller och verktyg, samt alla från Hall-Rätterne inkommande Oeconomie- och Politie-mål: Dispositioner af Manufactur- och Discont-fonder; inseende på Spinn- och Rasp-husen samt enskildte spinnerier, Schäfferier och Plantager, tillika med Controll-verket, öfver guld- silfver- och tenn-arbeten. 4:o Hvad som angår Rikets fiskerier och deras befrämjande; såsom bestådde uppmuntringars utdelande; tillsyn vid exporten af Svenske fiskevaror, salts anskaffande, m. m.
Justitie-divisionen åter, upptager och afgör, alla till Collegio hörande rättegångs- och bråttmål, ehvad de äro af den beskaffenhet, att de af Collegio, omedelbart böra uptagas, eller genom vad, besvär eller underställning inkommit, och således 1:o de vid Sjö- gränse- och Accis-Rätterne i Riket, afdömde Confiscations- och Tull-försnillnings-mål, samt förbrytelser emot Bränvins-förbuden, tillika med tull-betjenters deltagande uti dylike brott, som genom besvär eller underställning under Collegii bepröfvande dragas. 2:o Tvister uti skuldfordringsmål som röra Fabriksinrättningar, och uppkomma antingen emellan Förläggare och Fabriksidkare, eller ock emellan dem och deras arbetare, och vid Hall-Rätterne afdömde blifvit. 3:o Alla inkommande besvär öfver Landshöfdingarnes och Magistraternes utslag, ej mindre i utmätnings, än sådane Politie- och Oeconomie-mål, hvilka enligt författningarne, kunna komma under Collegii skärskådande; samt 4:o alla Dykeri- och Bergnings-tvister.
I Riket äro 102 Magistrater, 31 Hall-Rätter, 29 Sjötulls-Rätter, 92 Accis-Rätter, 13 Gränsetulls-Rätter och 2 Tull-Rätter, hvilka sistnämde Domstolar upptaga alla, så till Sjö- som Gränsetulls- och Accis-Rätterne eljest hörande mål.
Då nu alla Rättegångs- och Brott-mål, hvilka till Collegium ifrån desse ställen inkomma, böra af Justitie-Divisionen pröfvas, som för öfrigt åligger att granska, huru rättvisan vid förberörde underrätter varder utdelad, samt att då fel och försummelse, hos någon af dem, uti deras åliggande Ämbets-förrättningar sig visar, eller af vederbörande Advocat-Fiscaler åtalas; befordra den felaktiga Under-Domaren till laga ansvar och den lidande till behörig upprättelse; så har Justitie-Divisionen, under dess Doms-Rätt, ej mindre än 265 Under-Rätter, oberäknade så väl alla Extra Domstolar, hvilka nödvändigheten fordrar, att allt som oftast förordna; såsom ock Kämners-Rätterne hvarifrån Besvärs-mål, angående förseelse emot Controll-författningarne inkomma; och äfven höra till denna divisions afdömmande.
Uti Collegii Pleno föredrages och afgöras: 1:o Collegii egna Oeconomica, eller sådane mål, hvarvid öfverläggningar fordras om författningar eller anstalter innom Verket; ledige tjensters bortgifvande; förslagers upprättande, som på Collegii åtgärd ankomma; Instructioners utfärdande, för alla under Collegio lydande Ämbetsmän, samt deras tilltalande för begångne fel; de Ämbetsmän dock undantagne, som af hvardera divisionen, särskildt böra föreslås och instrueras. 2:o Frågor om allmänna författningars utarbetande eller förklarande; hvilka dock, när de fordra vidlyftigare öfverläggning, förut beredas innan de in Pleno föredragas.
Enligt K. Br. d. 24 Feb. 1778, är Ledamöternes antal, på Ordinarie Stat faststäldt, att bestå, af en President, 4 Commerce-Råd och 6 Assessorer; af hvilka 2 Commerce-Råd och 3 Assess. böra bekläda hvarje division. Collegium är äfven i berörde Stat försett med nödig Betjening, och hör derunder, utom Cancelliet, samt Advocat-Fiscals- Notarie- Actuarie- och Controlleurs-Contoiren:
1:o Manufacturfonds-Cammererare-Contoir, som bestrider de göromål, hvilka åtfölja utbetalningarne och redovisningen, för de medel, hvilka till Manufacturernes och Fiskeriernes befrämjande, samt Spinn- och Arbetshusens underhåll blifvit anslagne.
2:o Manufactur-Discont-Contoiret, som besörjer bokföringen för Discontlånen, penningarnes utassignering och åter insättande, m. m, som till säkerhet och ordnings vinnande hörer, enligt det för Manufactur-Discont-fondens förvaltning, under d. 2 Apr. 1779, faststälte Reglemente; och
3:o Controll-Contoiret öfver guld- silfver- och tenn-arbeten i Riket, hvilket Contoir 1752 inrättades till säkerhet för allmänheten att erhålla oförfalskade arbeten af berörde metaller[2].
Detta K. Collegium hade från längre tider tillbaka sina rum, uppå Kongl. Slottet; men K. befallte ytterligare, ifrån Wåå d. 17 Mart. 1677, att Krigs-Collegium, skulle inrymmas i Commerce-Collegii rum på Slottet; då Öfverståthållaren Baron Rålamb svarade att han intet viste, hvar han skulle finna rum för Collegium och dess Handlingar. Den 21 Oct. 1712 anmälte Öfverståthållare-Ämbetet att Collegium då var flyttadt från gamla Slottet till Friherrinnan Christina Kruses hus på Kungsgatan (Stora Nygatan). I sednare tider hyrdes Baron v. Höpkens hus, i Tyska Kyrkobrinken, till Collegii behof; innan Braheska huset på Riddarholmen, dertill af Kronan inköptes. Hvarom mera ang:de Riddarholmen finnes anfördt.
Af Kongl. Råden var Gr. Julius De la Gardie den siste President i Commerce-Collegio; efter honom hafva sedan 1719 års Regements-förändring, följande varit Presidenter: Baron Dan. Nic. von Höpken, 1727; Herr Anders von Drake, 1741; Baron Erland Broman, 1747; Grefve Carl Rudenschöld, 1758; Baron Clas Gust. Rålamb, 1761; Edvard von Carlsson, 1762; Nicl. v. Öelreich 1767, Baron Gust. von Celsing, 1770, och efter honom R. Rådet, Baron Johan Lilliecrantz, som detta Ämbete ännu förestår.