Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301a

←  Kopp-ympnings-huset i Stockh.

Stockholm, Fjerde delen av Johan Elers I. Collegium Stockholmense, m. m.

II. K. Vettenskaps-Academ.  →

Tredje Afdelningen.
Om de i Stockholm varande Inrättningar till Vetenskapernes, de fria Konsters och Uppfostrings-Verkets förmån.

---

I. CAPITLET.

I.
Collegium Stockholmense m. m. angående Läroverket.

1. §.

Sedan Catholske Prästerne, som med K. Johan III:s Drottning, voro i Riket inkomne, hemligen upprättat en Skola, i Gråmunke-Klostret i Stockholm; tillskref Konungen, Erkebiskop Lars 1576, att derstädes villja inrätta, ett paedagogium Theologicum. Uti utdraget af Secret. Sven Elofsons märkeliga Handlingar ifrån år 1556 till år 1579, anföres att K. Johan III. 1578, d. 12 Maji, lagdt under Collegium, som var upprättat på Gråmunke-holm, Lindo torp^[1].

Några år derefter eller 1582, lät Han i samma Kloster, instifta en Academie, eller Collegium Academicum kalladt; tilläggandes Professorerne tillräckelige löner och underhåll. Jacob Gislo, i sin Chronologia, p. 124, säger: 1583 Collegium Stockholmense inchoatur & doctrinarum studia restaurantur. Igenom denna inrättning, var Upsala Academie på vägen, att alldeles förfalla. Detta Nordens älldsta Lärosäte, var 1476 grundlagdt af Sten Sture den älldre, och med friheter begåfvadt, af Påfven Sixtus IV. Hvad Konung Johans egenteliga afsigt varit med denna flyttning, derom berättar Messenius i sin Scondia^[2], att K. Johan 1583, inrättadt Collegium Stockholmense med Lutherske Lärare, ehuru Han förut ämnadt det, till ett Catholskt Seminarium. Detta synes ock deraf bestyrkas, att Kylander, som sedan blef Biskop, under sina Studiers fortsättande, besökt detta Gymnasium, ifrån 1586 till 1591, då Mag. Nicolaus Bothniensis och Magister Schinnerus derstädes voro Professorer^[3]. Petrus Kenicius, som sedan blef Erke-Biskop 1609, utnämdes 1587 till Professor i Collegio Stockholmensi; men kastades i fängelse, då han vägrade, att underskrifva Liturgien. Bland flere Lärare, vid samma Academie, Collegium eller Gymnasium, som den i häfderne ömsom kallas, var ock en Laurt. Johannis Laelius, Physices Professor; äfven bekant för sin Jungfru-Spegel, tryckt i Stockholm 1591, och sedan i Rostock 1601, dedicerad till Fröken Catharina af Södermanland, K. Carl IX:s Dotter, och sedan Moder till K. Carl Gustaf ^[4].

Af en annan mening är Biskop Rhyzelius om detta Collegium. Han säger: att Upsala Academie, i K. Johan III:s tid, råkade uti stort lägervall och ganska nära till sin undergång, när de bäste Professorer förföljdes och fängslades, för Liturgiens emotsägande; och när Han till Liturgiens befrämjande, upprättade i Stockholm ett Collegium, föga annat än Catholskt; dit ock så sinnade Lärare förordnades^[5].

Denna Academie förblef allenast i tio år i Stockholm, och förflyttades vid K. Johans död, 1592, af Carl IX. åter till Upsala 1593, hvarest höllts den första Philosophiske promotion år 1600. Då Rhyzelius talar om denna Academie, på ett annat ställe, säger han sig icke veta, om uti Gråmunke-Klostret, äfven hölls det Collegium illustre eller Gymnasium, som i de följande tider i Stockholm länge florerade^[6].

2. §.

Konung Gustaf Adolph upprättade med Riddarhuset, ett så kalladt Collegium illustre derstädes, och gaf d. 27 Apr. 1627, en årlig pension af 2000 d:r S:mt till Professorum underhåll. Denna inrättning påsyftade, den Adeliga ungdomens undervisning och uppfostran. Jacob Rudbeckius antogs till Läsemästare 1628, med 600 d:r S:mt lön; en Henr. Ausius, flyttades ifrån Upsala 1629, till Collegium Stockholmense; men reste åter till Upsala 1630, der han blef Graecae Ling. Profess. (Gezelii Biograph. Lexicon), m. fl. Uti ett bref till Konungen 1628, androgo de, att en särdeles hug förmärktes, att känna framfarne tiders händelser; hvadan de ock tagit sig anledning, att författa Annaler, öfver hvad sig i Sverige tilldragit; hvilket arbete likväl innan korrt afstannade^[7]. Vid Riddarhuset eller det Adelige Collegii inrättande, ålades Aegidius Girsius, att skrifva något om en San Edelhet, hvilket han ock efterkom; tillägnandes denna lilla tractat, skrifven 1627, allom af Sveriges Adel och Ridderskap. (Tryckt in 8:o, hos Ign. Meurer.).

Detta Collegium upphörde, sedan det varat i 6 år, med Konungens död 1632: hvarom mera angående Riddarhuset.

3. §.

Under Dr. Christinas minderårighet, inrättades i Stockholm ett Gymnasium, år 1640, af Collegio Stockholmensi, som ifrån K. Johans tid. der hållits; säger Biskop Rhyzelius^[8]. Detta kan icke gerna förenas, med hvad i det föregående, blifvit af honom sagt, om Collegium Stockholmense, att det föga annat var än Catholskt, dit ock så sinnade Lärare förordnades. — En inrättning af sådan art, kunde troligen icke skyddas af K. Carl IX, eller bibehållas i K. Gustaf Adolphs tid.

Utan att vara en öfverlefva af K. Johans Academie, som vid Hans död upphörde; underhölls detta Gymnasium länge i Stockholm och var i början inrättadt lika med de öfrige Gymnasier i Riket; hvarvid varit först 7 och sedan 5 Docentes eller Lectores: om hvilkas lön och inkomster, finnes flere bref och förordnanden, af d. 16 Jan. 1647, d. 7 Aug. 1649, d. 24 Decemb. 1652 och 1657. Men dermed var dock slätt bestält 1663; ty ändock, der då voro och borde vara fem Lectores, som hade till underhåll af Kronan några Kyrkoherbergen, enligt räkning; så hade de näppeligen, så många Auditores^[9]. Öfverståthållaren Rosenhane, som aflade denne berättelse inför K. M:t, förmälte sig således finna, berörde Gymnasium, för den orsaken vara onödigt; eller ock behöfva någon reformation. Omsider flyttades detta läroverk 1668 till Gefle, då Trivial-Scholan blef qvar i Stockholm; som under den tiden, Gymnasium subsisterade, blifvit ansenligen förbättrad, och skall 1661 haft 228 Discentes, som en då hållen undersökning utvisar. Hvarken Gymnasii- eller Trivial-Skolans Stat, hade af Staden mera, än bara huset; hvilket Staden ägde och underhöll.

4. §.

Om det år 1778 tillärnade Collegium illustre i Stockholm, bör här ock något nämnas. Vid Kron-Prinsens, Gustaf Adolphs födelse, inlämnade då varande Öfver-Hof-Predikanten, sedan Erke-Biskopen Uno von Troil, underdånig ansökning, att under Rikets då varande glädje, öfver den nyfödde Kron-Prinsen; så genom stambok, öfver hela Riket insamla en fond, till inrättande af ett Collegium Illustre i Stockholm; på det äfven mindre förmögne föräldrar, måtte få någon hjelp, till deras barns uppfostran.

Denna ansökning blef af K. M:t bifallen d. 6 Nov. 1778. I anledning deraf gjordes sammanskotter, af alla Stater, Ämbetsmän, Handels-Societeter, Skrå-Ämbeten, m. fl. till en summa af 5700 R:dr. År 1779 d. 26 Apr. befallte Konungen, att de insamlade medel, för Allmänna Educations-Verket, (som det då kallades), och under titul: för Uppfostrings-husets räkning, som blifvit insatte i Riksens Ständers Bank, skulle af Herr Riks-Rådet och Öfverståthållaren, Baron Carl Sparre uttagas och i Discont-Contoiret till förräntande, insättas.

Uti Kongl. brefvet d. 25 Aug. 1791 förmäles, att besagde medel blifvit anordnade, till en fastighets inköpande, och att räntan deraf skulle årligen insättas i Riksgälds-Contoiret, att öka Capitalet. Den 6 Sept. 1791 fick R. R. och Öfverståthållaren Baron Sparre decharge, för samma medel; såsom aflämnade till Kongl. Maj:t.

Både Capital och upplupne räntor, hafva sedermera, med en vida öfverstigande summa, blifvit ansedde, såsom använde, till Krigs-Academiens inrättning på Carlberg; och kan således någon vidare stiftning af ett Collegium illustre, för besagde sammanskutne medel, icke förväntas.

1. Link:s Bibl. Handl. 2 Del. p. 254.
2. Tom. XI. p. 143.
3. Spegels Kyrko-Hist. p. 250.
4. Sv. Bibliot. af Gjörwell, St. 1758, 4:o, 2 Del. p. 378.
5. Rhyzelii Biskops-Chrön. p. 90.
6. Rhyzelii Kloster-beskrifning, 8:o. p. 41.
7. Witt. Acad. nya Handl. Tom. IV. p. 175.
8. Bisk. Chrönik. 1 Del. p. 91.
9. Rosenhanes Relat. om St. 1663.