Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301b
| ← I. Collegium Stockholmense, m. m. |
|
III. K. Vitterhets-Acad. → |
II.
K. Vettenskaps-Academien.
Konung Carl XII. hade en gång i sinnet att inrätta en Vettenskaps-Academ., och befallte ifrån Timurtasch att K. Rådet Tessin, skulle derpå vara betänkt, och låfvade honom, att sjelf deröfver blifva nämd till Director[1]. Men Riket fordrade ett fredligare lugn, innan en så nyttig inrättning, kunde vinna framgång och stadga.
År 1739 d. 2 Junii, samlades för första gången, denna Kgl. Academiens förste Stiftare, på Riddarhuset, uti Secr. Utskåtts-rummet, att öfverlägga, huru ett Vettenskaps-samhälle, i Rikets Hufvudstad, måtte inrättas och vinna allmänt förtroende. Desse voro Herr Jonas Alström, adlad Alströmer, Com. Råd; Herr Baron And. Joh. von Höpken, sedan Grefve, R. Råd, m. m.; Herr Sten Bielke, sedan vice President i Åbo H. Rätt; Herr Doct. Carl Linnaeus, adlad von Linné, Arch.; Herr Mårten Trievald, Capit. Mechan. vid Fortification, och Herr Baron Carl Vilhelm Cederhjelm.
Detta nya Samhälle, uppdrog Baron von Höpken, att projectera Academiens grundreglor. Till arbetsämnen valdes: Experimental-Physiquen, Natural-Historien, Medicinen, Anatomien, Chirurgien, Mathematiquen, Hushållning, Handel, Konster och Manufacturer.
Academien beslöt, att utgifva sina Handlingar, på Svenska språket; samt tillika vårda sig om detta språkets renhet, ryckt och odling.
Uppå Cantzlie-Junckaren Baron von Höpkens anhållan, beviljades d. 5 Sept. 1739, nådigt Privilegium, på Handlingarnes utgifvande, hvart fjerdedels år, under namn, af Vettenskaps-Academiens Handlingar.
Efter lottning blef Doct. Linnaeus, Academiens förste Präses, eller President, som den då i början kallades. Sedan Academien utgifvit 6 qvartaler, och således gjordt sig känd af det allmänna; erhölt Academien K. M:ts nådiga stadfästelse, på dess grundreglor, d. 31 Mart. 1741.
Under Academiens antagne valspråk: För Efterkommande, utgafs första Qvartalets Handlingar, för Jul. Aug. och Sept. månader 1739, uti hvilket, efter förtekningen, på då varande Ledamöter, deras antal besteg sig till 35 personer, utom Präses och Secreterare.
Ifrån den tiden hafva dessa Handlingar, oafbrutit blifvit fortsatte, ehuru efter utgifvandet af 40 Tomer, en ny samling blifvit börjad. Academien har ock låtit trycka, en särskild samling af rön om Landbruket, som till Academien blifvit insände; jämte mångfalldige svar, på uppgifne frågor, till täfling om utsatt pris och belöning. Innan denna beskrifning vidare fortsättes; bör här till denna Academiens vundne anseende, stadga och tillväxt, anteknas; att Hans K. Höghet, Rikets Kron-Prins, sedan Sveriges Konung Adolph Friedrich, åtog sig nådigst Academiens beskydd, d. 17 Mart. 1747. Under efterföljande Konungar, hafver ock Academ. sedermera städse fått hugna sig af det nådiga hägn och beskydd ifrån Thronen, som gifver Vettenskaperne lif och trefnad. En okänd Auctor säger om K. Gustaf III: ”Comme Gustave a déja acquis l'empire du savoir, l'academie des Scienses lui défére une couronne qu'aucun Prince héréditaire jusqu' à lui n'a jamais portée. Il régne sur les esprits avant de régner sur les hommes; il porte le sceptre du savoir, domination qui flatte plus une grande ame, que celle de l'Empire. (Eloge de Gustave III. Roi de Suede, à Cologne 1789, 8:o, p. 35).
Academiens Secreterare, hafva i ordning varit, Baron von Höpken, som dervid förblef till år 1741; Öfver-Directeuren Faggot, förrättade sedan denna beställning till 1744, ifrån hvilken tid till 1749, Pehr Elvius var Secreterare. Honom efterträdde Pehr Wargentin, älskad af landsmän och högacktad af Utländningar, som dyrka Vettenskaperne. Sedan han i 34 år, berömmeligen samma syssla förestått, afled han år 1783, då Academien i hans ställe antog Joh. C. Vilcke, Thamisk Professor i Experimental Physiquen, samt Hindr. Nicander, såsom Astronom. År 1759 kunde Academien först bestå Secreteraren lön; år 1776 skänkte ett okändt Sällskap Academien 72,000 d:r K:mt, hvaraf 3600 d:r K:mt årligen utaf räntan, skulle användas, till lön för andra Secreteraren, hvartill Academ. utnämde M. Hindr. Nicander d. 30 Nov. 1776. Vid Professor Vilckes dödeliga frånfälle, blef Astronomiae och Mathem. Prof. i Upsala, Melanderhielm, Academiens förste Secreterare, samt vice Secreterare J. Svanberg till biträde vid Astron. observat. och Carl Gust. Sjösten, att bestrida Thamiske föreläsningarne och förestå Academ. Bibliothek. Sedan Acad:s Natural-Cabinet blifvit bragt i fullkomlig ordning, antogs C. Qvensel till Intendent vid Dess Museum, som hålles öppet onsdagarne kl. emellan 11 och 1.
Värdet af Academiens Handlingar kan deraf intagas; att de af Hof-Rådet och Professoren Kästner blifvit på Tyska öfversatte. Visse afhandlingar i Natural-Historien och Physiken äro öfversatte och sammandragne på Fransyske af H. de Keralio, äfven öfversatte på Latin och tryckte i Venedig; samt på Fransyska och Engelska, i deras Journaler, såsom Journal Oeconomique i Paris 1752, och flerestädes.
Academiens fond och inkomster, utom hvad för Handlingarnes utgifvande kan inflyta, bestå uti räntan af det Capital, som Commerce-Rådet Sebastian Tham 1727, testamenterat, till offenteliga föreläsningars hållande i Mathematiken och Naturkunnigheten, bestigande sig till 3600 d:r K:mt eller deromkring, efter förhållandet af agio, på silfvermyntet. Capitalet var lämnadt under Ridd:s och Adelns ömma vård, att vid lämpeligt tillfälle använda, till bestämt ändamål. Vettenskaps-Academien, rönte af Thamiske Arfvingarne 1743, den välvilja, att de vid Testators frånfälle, gjorde Ridderskapet och Adeln den föreställning: om icke till Academiens förmån, dess Secreterare måtte njuta årlig lön af besagde medel, och tillika hålla föreläsningarne, uti nämde Vettenskaps-delar. Då vid ett så nyttigt användande af besagde Capital, så mycket mindre något var att påminna, som det till alla delar uppfylde det påsyftade ändamålet; börjades ock nyssnämde föreläsningar, af Secreteraren Elvius uti Auditorio illustri på Riddarhuset 1746[2]. I deras ställe blef väl sedan en Historia öfver Vettenskaperne, Qvartaliter införd i Academiens Handlingar; men då Academien sedermera fann, att Thams välmenta uppsåt borde uppfyllas; börjades åter 1759 föreläsningarne af Vilcke, och fortsattes vidare 1761 och flere efterföljande år.
Vidare har Academien genom Hof-Intendenten Grefve Fredric Sparres testamente, som afled 1747, i sitt 24 ålders år, och gaf sin qvarlåtenskap till Academien; bekommit en summa af 6000 d:r K:mt.
En betydelig gåfva har Acad. äfven fått af Professoren Johan Hindr. Lidén af 18,000 d:r K:mt, med ett enda vilkor, att sådant icke måtte omtalas i hans lifstid.
Hof-Secreteraren Pehr Rydman, testementerade Academien ett Capital af 6000 d:r K:mt, att använda räntan till belöning, för den, som bäst besvarar, någon af Acad. framstäld Oeconomisk fråga. Härmed följde äfven ett stort microscop. Ett dylikt, det yppersta i sitt slag, gjordt i England, skänktes Academ. 1778 af Hof- Marskalkinnan, Friherrinnan DeGeer.
Directeuren af Ostindiska Compagniet, Nic. Sahlgren skänkte Academien ett Capital, af en half tunna guld; med förordnande att deraf skulle inrättas belöningar, för dem som uppgifva bästa rön och svar, på frågor i hushållningen.
Rättigheten att ensamt utgifva årliga Almanachor, hvarå priset efter tider och omständigheter, skäligen blifvit ökat, utgör väl en af Academiens påliteligaste och mäst betydande årliga inkomst[3]. Här torde få anmärkas; att uppå Academiens anhållande: att Almanachan måtte regelbindas, i anseende till namn-längden, som tid efter annan, af åtskillige Auctorer blifvit ändrad; så i anseende dertill, att Allmogen dels måtte finna igän sina gamla märkelsedagar, hvarefter de sina handteringar rättadt; dels ock, att man ej måtte blifva tvifvelaktig, om gamla handlingars trovärdighet som derefter blifvit daterade; faststälde K. M:t, att Academien, icke allenast skulle hafva magt, att nu förbättra denna namn-längd; utan ock framdeles, få till Authoriserande föreslå, de rättelser, som kunna finnas nödiga[4].
Till Academien hafva flere gåfvor blifvit lämnade af Böcker, mineralier, märkvärdigheter i naturens Riken, kostbare Mathematiske instrumenter, samlingar af insecter, och naturalie cabinetter, m. m.; hvarom en närmare underrättelse kan inhämtas af Doct. Sparrmans tal vid Praesidii nedläggande d. 31 Oct. 1778. (p. 32).
Academien hafver ock sökt, att öka sina tillgångar, genom nyttige arbetens uppläggande, såsom Archiat, von Rosensteins afhandling om barnsjukdomar; Elvii afhandling om vattudrifter, m. fl.
Under Academiens tillsyn, är Mathematiske Instrument-Makare-Verkstaden; med understöd af Manufactur-fonden. Optiske Instrument-Makeriet befrämjades genom Riksens Ständers frikostighet 1756. Carl Lehnberg, understöddes i detta ämnet, på sine utrikes resor. Inrättningen sattes af Academien, under hans förvaltning, och Commerce-Collegium föreslog honom, att hafva inseendet öfver alla Optiska Instrumenters stämplande.
Orgel-byggare skola af Acad. examineras och godkännas, innan de erhålla Privilegium på denna handtering.
Sedan Glob-Verkstaden, som Graveuren Åkerman i Upsala inrättat, efter dess död 1779, kom att blifva en Kronans egendom, befallte K. M:t att den skulle flyttas till Stockholm, under Kongl. Vettenskaps-Academiens, äfven så väl, som Cosmographiske Societetens inseende; att till Geographiske Vettenskapens tjenst, af Graveuren Akrel drifvas, med de vilkor, som då utstakade blefvo.
Vid Bergianska Trägårds-Skolan, anlagd på de medel, jämte hus och trägård i Carlbergs Alléen, som Professor Petter Jon. Bergius, dertill disponerat; har Academien tillförordnadt en egen Professor. I denna trägård, underhålles ock en plantering af Rahbarber, till allmän nytta.
Om Academiens inre hushållning; utdelte belöningar och uppmuntringar, m. m. lämnar Bergs-Rådet Sandels tal 1761, en börjad Historia, till den tiden. En berättelse om Academiens instiftelse, finnes dessutom så väl uti Car! Ernst Kleins Stockholmisches Magazin. Stockh. 1754, 8:o; som i Bibliotheque Suédoise par Jean P. Catteau, Stockh. 1783, 8:o.
Academiens Ledamöter hafva icke varit inskränkte hvarken till antal eller classer. Inländske voro 1797: 89, och utländske 77.
Ifrån början af Academiens inrättning, till d. 25 Jan. 1764, hade Academien sine sammankomster på Riddarhuset; flyttade då derifrån, till den så kallade gamla Banken, och har sedan haft sine sammanträden än i Gr. Pehrs hus; än i Rosenadlerska huset, och än på K. Myntet; der Academien d. 3 Aug. 1771, fick af K. M:t särskilte rum, såsom sine egne; hvilkas i stånd sättande Academ. hade på egen kostnad att besörja. Ändteligen köpte Academien, Lefeburiska huset på stora nygatan, i slutet af år 1778, hvartill Presidenten R. N. O. Rosenadler skänkte med varm hand, mera än halfva Köpeskillingen, eller 8366 R:dr 32 skillingar Specie; med det betingande, att i sin lifstid, af Academ. årligen njuta 200 R:dr, hvilken afgift dock, efter hans död, så vida upphörer, att sedan i det stället, allenast betalas 100 R:dr att användas till ett anordnat legatum. Till betygande af sin tacksamhet, lät Academien öfver honom slå en medaille, på hvilken läses innom en lagerkrans: Regia Academia Scientiarum Stockholmensis, Socio munifico. 1778.
Öfver flere förtjente Ledamöter, hafver Academien låtit slå skådepenningar, till ådagaläggande; ej allenast af Academiens erkäntsla, för ertedd frikostighet och vänskap; utan ock att förvara åminnelsen af deras utmärkte kundskaper, insigter och nit, hvarmed de gagnat Vettenskaperne. Såsom en lag iackttager ock Academien, den ifrån dess första instiftelse, införde sed; att från glömskan skydda, afgångne Ledamöters namn och berömvärde gärningar, uti de öfver dem hållne och utgifne åminnelse-tal.
Observatorium.
Om en Astronomisk Observatorii-inrättning, väcktes fråga af Secreteraren Elvius, och Academien tog genast sitt beslut, om verkställigheten. Baron Hårleman gaf ritning dertill. Byggnaden understöddes af Konungen, medelst sådane byggnads-ämnens öfverlåtande, som vid Slottsbyggnaden kunde umbäras; af Magistraten i Stockholm, med tomten, der Observatorium nu står, på backen vid Norra ändan, af Drottningegatan, jämte nödigt utrymme på alla sidor; och af Directeuren Clas Grill med penninge-förskott, till utgifternes bestridande, utan räntas beräknande; hvaröfver Acad. till betygande af sin erkäntsla låtit slå en medaille, som på frånsidan föreställer, det Argonautiska skeppet, upphöjt på himmelen, med öfverskrift: Apud Memores Stat gratia facti.
Grundstenen lades d. 26 Maji 1748, och derunder en slagen skådepenning öfver grundläggningen. Academiens Ledamot, Grefve Johan von Seth åtog sig tillsynen vid byggnaden, som fullbordad, i K. Adolph Friedrichs närvaro, invigdes, d. 20 Sept. 1753.
Kongl. M:t understödde Observationerne på månan 1751, till instrumenters inköpande och resekostnad, med 9000 d:r K:mt; samt ytterligare med en lika Summa, att observera, Planeten Veneris gång, emellan solen och jorden d. 6 Junii 1761, som alldrig mer än en gång tillförene, nämligen d. 24 Nov. 1639, och då allenast af en enda människa blifvit observerad[5]. En händelse som gemenligen ej timar, mer än en gång på hvart hundrade år, inträffade åter d. 3 Junii 1769, då Venus åter passerade solens discus. Observatorium hedrades vid detta tillfälle af Hännes M:ts Drottn. Lovisa Ulricas närvaro.
Stockholms Observatorii polhögd, är, som redan blifvit anmärkt, 59 gr. 20 m. 31 sec.; dess Geographiska longitud, 35 gr. 36 m. 15 sec. öster om ön Ferro[6].
Observatorii byggnaden och dess underhållande, hade 1771 kostat 105,000 d:r K:mt. Härifrån uppgick en Aerostatisk Luft-Ballon d. 17 Sept 1784, i Deras K. M:ters och flere åskådares närvaro; den nedföll sedan på Saltarö, en liten landtegendom på Vermdö, uti en skogspark; och igänfans d. 8 Oct. samma år ihopfallen och utan den vidhängande Charen. (Ups. Sällsk. Tid. 1784).
Observatorii-backen instängdes 1794, 1795, att göra denna sandkulle (en del af Brunkeberg), mera prydelig och vacker för ögat.
Af Meteorologiska Observationer, gjorde i Stockholm ifrån 1770 till och med 1790, intages, att kölden varit minst 10 och 11 grader efter Celsii Thermometer, och 8 à 8 ⅘ efter Reaumurs: såsom d. 22 Jan. 1779, d. 27 Jan. 1787 och d. 5 Mart. 1790. — Hettan åter störst, 29, 30, 31 grader på Celsii, och 23 ⅕, 24, 24 ⅘ efter Reaumurs Thermometer: såsom d. 22 Jul. 1773, d. 15 Jun. 1789 och d. 30 Jul. 1783.
Efterkommande, för hvilka Academien nitiskt och oafbrutit arbetat uti 60 år, att till allmän nytta, sprida kundskap och ljus, i de för mänskligheten och samfundet, så gagnande Vettenskaps-delar; skola med glädje och tacksamhet, vid en hägnad och vårdad stam, skörda frukten af en välsignad möda.
- ↑ Berch om namnkunnige Herrars &c. skådep:gr, Art. Tessin.
- ↑ Se Hans Tal vid samma tillfälle.
- ↑ K. Resol. d. 17 Oct. 1747, och d. 19 Maji 1752. På ett exclusift Priv. till Almanachors utgifvande i Preussiske Staterne, grundades K. Wettenskaps-Societetens i Berlin, fond och inkomster, vid dess första inrättning af Baron Leibnitz, i K. Fredrich I:s tid. (Lettres de Bielfeld. Haag 1763, 8:o, T. 2, p. 130).
- ↑ K. brefvet till V. Acad. d. 17 Nov. 1749.
- ↑ V. Ac. Almanach för år 1766.
- ↑ V. A. Handl. Vol. XXII, p. 251.