Hoppa till innehållet

Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 301j

Från Wikisource, det fria biblioteket.

[ 242 ]

X.
Boktryckerier i Stockholm
.

Den förste Boktryckare i Stockholm och hela Riket, var Johan Snell. Om han af Erke-Biskopen Jacobus Ulphonis, eller af Riks-Föreståndaren Sten Sture, blifvit ifrån Tyskland 1481 införskrefven; eller om han af eget råd, hit ankommit, att idka sin konst; derom äger man ingen säker underrättelse[1]. Den första bok, som man vet i Sverige vara tryckt, har denna titel: Dyalogus Creaturarum Moralizatus: Impressus Stockholmiae a Johanne Snell, Artis Impressorie Magistro. Anno 1483, 4:o, utan Auctors namn. Den var förut tryckt 1481 i Cöln, in folio, af Conrad de Hombroch. Denne, en ibland de raraste böcker, har Gustaf Benzelstierna sett uti [ 243 ]Arnae Magnaei Bibliothek i Köpenhamn. (O. O. Celsii & Er. Bröttlings Qvinqve Dec. Librorum Sec. XV. impressorum, qvos possidet Bib. Ups. Upsaliae 1743, 8:o, p. 35). År 1495 nämnes en Johan Fabri, som tryckt: Breviarium Strengnense, och sedan Breviarium Upsalense 1496. Han skall sistnämde år blifvit död, då hans enka, tryckeriet fortsatt. Ifrån den tiden hafva på tryckte böcker i Sverige, sällan någon Boktryckares namn blifvit utsatt, förr än 1549—1592, då en Amundus Laurentii, ibland flere böcker, äfven låtit utgå, nya Testamentet[2].

Heliga Lekama Gille hade på Själagårds-gatan i Stockholm, ett Hospital, som vid reformationen flyttades, till Gråbrödra-Klostret, då huset tillföll Konungen, som der inrättade ett Boktryckeri[3]. Konung Gustaf I:s original-bref af d. 10 Julii 1537, som i Stadens Politie-Collegio förvaras; innehåller att tryckeriet, som var upptaget i Riket, för det meniga bästa, skulle blifva ståndande i själagården.

På 16 årahundradet hafva följande Boktryckare, idkat sin konst i Stockholm: en Georg Richolf, som tryckt en Svensk Bibel 1541, in folio, den Laurent. Petri öfversatt[4]. En Tornbern Tideman, som upplagt Liturgien, in folio, 1576, och Laurent. Petri Cateches in 8:o; Anders Torstani, [ 244 ] som 1578 tryckt Benedicti Olai Läkarebok; samt And. Guttervitz, som 1610 skall aflidit, hvarefter Boktryckeriet, blifvit någon tid af enkan fortsatt, och sedan försålt till Academien i Upsala.

I påföljande tidehvarf, äro härefter uppräknade Boktryckare i Stockholm bekante.

1. En Christopher Reusner, som hitflyttat ifrån Rostock 1608, och lefvat till 1640.

2. Olaus Olai Helsing, som 1621, på Biskopen Doct. Rudbecks föranstaltande, med K. Gustaf Adolphs tillstånd, flyttade sitt tryckeri till Westerås, och afled derstädes 1628.

3. Olaus Eneus, som 1622 flyttade från Stockholm, och blef den förste Boktryckare i Strengnäs.

4. Pett. von Selou, blef af K. Gustaf Adolph kallad från Tyskland, efter han med Orientalske stilar, var väl försedd. En annan underrättelse om denna von Selou, lämnar K. Gustaf Adolphs fullmagt för en Rysk Boktryckare, som derutinnan kallas Peter von Solown, daterad Stockh. d. 14 Apr. 1625. Efter Gud hade beskärt K. Ryska Undersåter, och Han gerna ville beflita Sig, att de måtte komma, till den Christeliga trons rätta kännedom; samt låtit förfärdiga några Ryska stilar, till att dermed trycka böcker, på Ryska tungomålet; så hade K. till befrämjande deraf, antagit Pet. von Solown skriftgjutare, för en Rysk Boktryckare, och tillsagt honom 60 t:r Spannemål, med flere förmåner, jämte 100 Svenska d:r i flyttningshjelp från Tyskland. Denna fullmagt finnes efter originalet tryckt i Sv. Mercurius, för Aug. månad 1757 p. 178. Erich Schroderus Translator, sambroder med R. R. Joh. Skytte, fick 1630 K. Gust. Adolphs Privilegier, att i Stockh. inrätta ett egit tryckeri, det han till sin död sysselsatte, med sina egna arbeten. (Gezelii Lex.)

[ 245 ]5. Johan Jansson eller Janssonius, en bokförare från Amsterdam, som till trykeris anläggande, fick Dr. Christinas Privilegier. Han inrättade ock boklådor tillika med C. Eusebius Talitzk ifrån Jena; förmodeligen de förste i Stockholm och Upsala.

6. Henr. Keyser, har af K. Gustaf Adolph, under hvilken han gjordt krigstjenst, fått ett tryckeri, som blifvit tagit i Lifland, och han förestått till 1663[5].

7. Henr. Keyser, Sonen, var vid Fadrens död, mycket ung. Tryckeriet drefs fördenskull, af Lor. Hansson Vall, Factor, till Keyser kunde det sjelf emottaga och förestå; hvarefter han ock blef Academie Boktryckare i Upsala. Han blef död 1699. Detta har varit ett mycket berömt tryckeri, och kan som ett bevis, af der nyttjade ganska vackra stilar, nämnas den år 1703 derifrån utkomne, Svenske Bibel, in folio. Joh. Ernst Balduin, var då Factor derstädes.

8. Henric Keyser, Sonesonen, hade af sin Fader, fått till skänks, hans tryckeri i Upsala; der han var Boktryckare i 6 år; men 1701 transporterade han det till Stockholm, att sammanfogas med det stora Keyserska tryckeriet, hvilket dock ej skedde. Han afled 1711, och Verner köpte tryckeriet.

9. Joh. Georg Eberdt 1672—1687. Efter hans död förestod Lorents Vall tryckeriet, som [ 246 ]Factor, och upprättade sedan egit tryckeri, af stylar, som han emottagit, i ställe för lön, der han varit Factor.

10. Joh. Billingsley, 1688, ärfde Eberdts tryckeri. Han kom sedan till Strengnäs, och afled 1698.

11. Georg Gottl. Buchardi, Bokförare, upprättade ett skönt tryckeri 1692, som han med allmänt låford, intill 1708 fortsatte; då han genom tillstötte olyckor, nödgades det samma försälja, dels till Verner, dels till Julius Georg Matthiae. Han var en Elzevir, ibland Svenske Boktryckare.

12. Nathan. Goldenau fick Konungens tillstånd, att drifva ett tryckeri som han ärft, genom Factorer; ehuru han sjelf, icke lärt Boktryckeri-konsten.

Uti det nyss förflutne seclet hafva utom den redan nämde Henr. Keyser, följande Boktryckare varit i Stockholm:

1. Mich. Laurelius, hade Billingsleys tryckeri. Efter hans död 1700, blef Anders Björkman ägare deraf, och förde tryckeriet, först till Åbo; men vid Ryssarnes annalkande 1713, åter till Stockholm. På 1740-talet, var Petter Jöransson Nyström ägare af samma tryckeri, som af honom länge innehades.

2. Johan Christopher Merckel (1705) afled 1730; han hade jämte tryckeriet i Stockholm, ett i Åbo, hvilka bägge, hans enka, länge efter honom bestridde.

3. Aron Holm (1714), den älldre Keysers Stjufson, hade varit Auditör; men lärde sedan Boktryckeri-konsten, och förestod redan 1714 Boktryckeriet som Factor. Efter öfvergången vådeld, på Södermalm 1724, såldes hvad deraf blifvit räddat, till Bokbindaren Schneidler och flere.

4. Jacob Wilde, Historiographus Regni, anlade ett Boktryckeri 1722. Joh. Gottl. Schneider [ 247 ]förestod detsamma, som Factor. Sveriges R. Lag, gillad och antagen 1734, trycktes först på detta tryckeri 1736, af Hartvig Gercken, som det då förestod.

5. Joh. Gottl. Schneider upprättade ett eget tryckeri 1730, som han lät komma ifrån Lübeck, och med framgång skötte till sin död 1738.

6. Lorents Ludv. Grefing blef 1739, medelst ingången äckta förening, med förenämde Schneiders enka, ägare till tryckeriet. Genom testamente kom detta tryckeri, efter Grefings död, till Secreteraren i Bergs-Collegio, Henr. Fougt, som var gift med Direct. Mommas dotter. Efter Svärfadrens död, blef Fougt, Kongl. Boktryckare; hvarvid hans enka, Fru Elsa Momma blef bibehållen, och som detsamma ännu bestrider.

7. Bokbindaren Jacob Schneidler, hade köpt en del af Aron Holms tryckeri.

8. Direct. Lars Salvius, blef genom gifte ägare af J. Laur. Horrns tryckeri. Han var för Svenska litteraturen en nyttig man, i det han icke allenast på eget förlag, tryckte åtskillige nyttige böcker; såsom Linnés arbeten, m. fl.; utan ock exporterade de samma, till utbyte emot utländske Auctorers arbeten; och befrämjade således en förmånlig bokhandel. Han var ock den förste, som i Stockholm inrättade, ett ganska talrikt Lån-Bibliothek, som efter hans död, på Auction försåldes.

9. Direct. Mommas tryckeri, omnämnes här nedanföre. Det tillföll efter hans död, enligt hans förordnande, Assessoren Johan Pfeiffer, och fick sedan namn af Kgl. Ordens tryckeri. Härifrån utgifves ännu, det allmänt kände dagbladet: Dageligt Allehanda, kalladt.

10. Carl Joh. Röpke som 1738 köpte afledne Gräslers tryckeri; hvilket var en del af Aron [ 248 ]Holms, som Gräsler efter 1724 års brand, sig tillhandlat hade.


Med namnet: Kungeliga Tryckeriet, förstås, det exclusiva Privilegium, ägaren till ett tryckeri innehafver, att utom allt annat, ensamt få trycka och till salu aflåta, allt det, som Sub titulo Majestatis, utgår: såsom Kgl. Förordningar, Publicationer, Påbud, Circulair-bref, Placater, m. m. Emot en sådan förmån, hafver för detta, till K. M:ts och Rikets Cantzlie, det antal exemplar deraf, fritt blifvit aflämnat, som till Collegier, Landshöfdingar, Befälhafvare, Consistorier, och samtelige Vederbörande, blifvit aflämnade, till kundgörande och efterlefnad. Då Secreteraren Fougt blef Kongl. Boktryckare, gjordes ansökning om någon ersättning för berörde lefverans af förordningar; som då i nåder beviljades till 2 öre K:mt för hvarje ark, och sedermera öktes till 4 öre.

Af Kongl. Boktryckare, lär Amundus Olai varit den förste, som skall dertill blifvit antagen af K. Sigismund 1594. Efter honom kom Ignatius Meurer, ifrån Thüringen, 1611. Han skall en tid hafva studerat Lagfarenheten i Gripswald; men sedan lärt Boktryckeri-konsten; och gifte sig med nyssnämde Amundi Olai Enka. Han var Kungl. Boktryckare till 1666, då han för sin höga ållder, på begäran erhölt afsked, och dödde 83 år gammal, 1692. Om honom kan anmärkas, att han med egen kostnad upplagdt en Svensk Biblia in folio, hvilken af Kgl. Regeringen på det högsta recommenderades, till inlösande af Kyrkorne i Riket, uti K. M:ts tryckte bref till Biskopar och Super-Intendenter, af d. 26 Sept. 1660.

Georg Hansch hade varit Boktryckare i Sorö, i Danmark, och sedan haft tryckeri i Malmö och [ 249 ]Lund, då han d. 30 Oct. 1666 blef antagen i Meurers ställe. Han afled 1668, och hans enka gifte sig med Niclas Vankif ifrån Skåne, som 1669 d. 26 Maji blef K. Boktryckare. Han dödde 1689, och enkan dref sedan tryckeriet genom Factorer.

Johan Henric Verner ifrån Lünneburg, som äfven förut varit Factor hos Vankifs enka, blef d. 5 Dec. 1705, K. Boktryckare, sedan han genom öfverenskommelse, blifvit ägare af tryckeriet. Han fick en Directeurs-fullmagt 1719, och afled 1734. Enkan förvaltade tryckeriet, genom Factor Röpke till 1738.

Petter Momma köpte Vernerska tryckeriet 1738, och blef då Kgl. Boktryckare och fick kort derefter Directeurs carracter. Han var född på Harg vid Nyköping, 1711. Hans förfäder äro kände för anlagde Mässingsbruk och andre verk der i orten. I Holland hade han lärt Boktryckeri- och äfven Stilgjuteri-konsten; hvilken sednare genom hans försorg och biträde, så vida upparbetades, att år 1740 hos honom trycktes, K. Carl XII:s Historia in 8:o, med de första stilar eller så kallade litrer, som i Sverige blifvit graverade och gutne. Math. Holmerus inrättade här den förste Fabrik, till Boktryckeri-stilars förfärdigande. Efter Mommas död blef hans Måg, som bemält är, Kgl. Boktryckare.

Här bör ock något nämnas om Kgl. Antiqvitets-Archivi Boktryckeriet.

Då K. Carl XI. lät inrätta ett Collegium Antiqvitatis i Upsala 1668, beviljades äfven en särskild Boktryckeri-inrättning, till Collegii behof. Detta kom dock icke till någon verkställighet för än Collegium 1692 blef flyttadt till Stockholm och förändradt till ett Antiqvitets-Archivum. Olof Enaeus anlade då 1700 Antiqv. Archivi tryckeri, [ 250 ]som efter hans död 1711, köptes af Verner. Julius Georg Mathiae blef sistnämde år, Antiqv. Archivi Boktryckare, och efter honom 1717 Joh. Laur. Horrn. Hans tryckeri kom sedan till Salvius, genom gifte med Horrns Enka. Sedan Ant. Archivum undergådt en ny förändring, har ingen särskild Boktryckare under den titeln, varit nödvändig.

De i senare tider och nu varande Boktryckerier i Stockholm, dels köpte eller ärfde af förre ägare, dels å nyo anlagde, hafva utom de, som i det föregående redan nämde äro; blifvit bestridde, förvaltade och fortsatte af Pett. Jöransson Nyström; af Nyström och Carl Stolpe tillsammans; af Kongl. Boktryckarens i Finland Henr. C. Merckels Enka; af Jacob Merckel, Directeur och Boktryckare i Finland; af Carl Stolpe; Johan Georg Lange; Harberg och Hesselberg i bolag, sedermera Hesselberg allena; af Holmerus; af Vennberg och Anders Jacobson Nordström tillsammans; sedan af hvardera särskilt, och blef And. J. Nordström, genom köp 1790 tillika ägare af Stolpes och Holmeri Privilegier. På det anlagde Stylgjuteriet i Stockholm erhöll han K. M:ts Privilegium d. 17 Jan. 1782. Joh. A. Carlbom, Directeur 1799, är ägare af Finska tryckeriet. Kumlins bestriddes efter hans död, af Controlleuren C. G. Cronland, och är nu medelst arrende, öfverlåtit åt Magister G. A. Silverstolpe. Commissarien Brodin ägde och förvaltade någon tid Holmeri tryckeri. And. Zetterberg är genom köp nu innehafvare af Hesselbergska tryckeriet. Bokhandlaren Joh. Christ. Holmberg hafver eget Boktryckeri, och hos honom tillverkas äfven så kalladt turkiskt papper, samt enfergat, af flere slag, till hvarjehanda behof. Joh. Pehr Lindh, som nu trycker Vettensk. Academiens Han[ 251 ]dlingar och de årlige Almanachorne, är genom köp ägare af Vennbergska tryckeriet; äfven som Henrik Andersson Nordström af det Stolpiske; och Deléen och Forssgren af det Ekmanssonske; hvartill kommer det tryckeri som af And. J. Sylvenius och C. F. Marqvardt, äges och förvaltas, enligt erhållne Privilegier.

Om de i Stockholm nu i gång varande Tretton Boktryckerier, kunde blifva sysslosatte med flere arbeten, till Vettenskapernes befrämjande; till allmän nytta; till utspridande af sanning och ljus; till väckelse af samfundsdygd och kärlek till Fosterlandet; så skulle hundrade-tals Romaner och dylikt kram, icke förråda tidens smak, litteraturens och sedernes skick.

På ett Not-tryckeri erhöll Kammereraren Olof Åhlström Privilegium Exclusivum 178— hvarifrån åtskillige Musikaliske arbeten utkommit, graverade i tenn eller någon componerad metall. Secreteraren Fougt, hade under sin varelse i England, inrättat och fått Privilegium, på ett not-tryckeri, med stylar; hvilket han vid afresan derifrån försålde.

Kongl. Nummer-Lotteriet hafver ock ett tryckeri för egit behof; hvarifrån Almanachor blifvit utgifne, med underrättelser, om de utsatte dragningar af Lotteriet, m. m.

Under K. Cantzlie-Collegii Öfverinseende och styrelse, hafver Boktryckeri-Societeten hört, till handhafvande af Boktryckeri-Reglementet af d. 12 Aug. 1752 och flere författningar, som i synnerhet angå Societeten; såsom Privilegier på Böckers tryckande och uppläggande, m. m. rörande Boktryckeri-idkares skyldigheter och rättigheter. Hvad åter vidkommer missbruk eller brott emot Tryckfrihets-Förordningen och Förklaringarne deröfver; så hafver behörig Domstol, dermed all laglig befattning.

[ 252 ]Enligt K. kundgörelsen af d. 17 Febr. 1801, angående Cantzli-Collegii upplösning, tillkommer nu mera Hof-Cantzleren, Öfverinseendet öfver Boktryckerierne i Riket.

Genom älldre Författningar af år 1661, 1663 och 1684, äro Boktryckerierne ålagde, att först till Kgl. Riks-Archivum och K. Bibliotheket, aflemna tvänne exemplar, af allt hvad der tryckes; hvilket i ett sednare Påbud af d. 11 Jul. 1694, öktes med 4 exemplar, till Academie-Bibliothekerne, i Upsala, Pernau, Åbo och Lund. Detta förordnande är sedermera förnyat, d. 16 Feb. 1707, d. 24 Jan. 1724 och d. 11 Jun. 1735, genom Cantzlie-Collegii varning, till Boktryckare, att det samma noga efterlefva och i ackttaga. Angående exemplarens aflämnande till Archivum; så är derutinnan den ändring gjord, att det Exemplar som tillkommer K. Bibliotheket, bör derstädes directe aflämnas; äfven som ett Exemplar af Medicinska böcker, till Collegii Medici Bibliothek.

Här må ock sluteligen nämnas någre allmänne, älldre tryckte författningar som med Litteraturen och Boktryckerierne äga en nära gemenskap, såsom:

K. M:ts Påbud, om den gamble Tryckeri-Tunnan, huru den årlig skall utgå af alla Kyrkio-Herbergen och Sochner i Riket, till Collegii Antiqvitatum underhåll och nyttige böckers tryckande. Kungsöhr d. 20 Jan. 1682; så ock K. M:ts Förklaring öfver någre besvär, som emot bemälte tunna inkompne voro. Stockholm d. 14 Jun. 1682. Hvarjämte bifogas tvänne Förordningar om Tryckeri-Tunnan, af d. 19 Apr. och d. 30 Maji 1681, samt af K. Gustaf Adolphs Resolution för M. Erich Schrodero, om Tryckeri-Tunnans utgående af alla Annexer i Väster-Göthland, näst efter Vinsäden. Dat. i Febr. 1630.

[ 253 ]K. M:s stadga och förordning om alla nyskrefne värkz Censerande i Riket, så vid Academier och Skolar, som andre orter, innan de tryckte varda, m. m. Stockh. d. 5 Julii 1684.

K. M:s förbud angående Riksdags-Besluters, K. Stadgars, Recessers, Placaters och mera slikts uppläggande, samt tryck- och eftertryckiande. Stockholm d. 20 Apr. 1687.

K. M:s förbud angående Psalm- och andre Gudelige och Andelige böckers aftryckande; utan förutgångit Censurerande, m. m. Stockh. d. 30 Sept. 1691.

K. Cantzlie-Collegii åtvarning, till hämmande af inritade missbruk, af kätterska och andra skadeliga Böckers upläggiande, införande eller försäljande. Stockh. d. 10 Jul. 1706.

K. Cantzlie-Collegii förordn. att ingen Boktryckare här i Riket, må understå sig till att aftrycka någon Almanach, som icke är af vederbörande behörigen öfversedd och gillad. Stockh. d. 19 Mart. 1707.




  1. Boktryckeri-konsten uppfunnen på 1440-talet, inkom i Sverige, redan omkring 1483, och vann der af Sten Sture beskydd, på en tid, utmärkt af mörker och vantro. Det är märkeligt, att upplysningens välde, skulle grundläggas i ett så fördomsfullt tidehvarf. (Sten Stures äreminne af G. v. Schantz, Stockh. 1800, 8:o, p. 25.
  2. Stiernmans tal om Vettensk. tillstånd i Sverige 1758. Lengrens berättelse om Boktryckerierne, St. 1740, 4:o. J. O. Alnander, Hist. Typogr. in Svecia, Ups. 1722, 8:o. Die heilsahmen Absichten der Buchdruckerkunst in Schweden, von Joh. Erichsson, Stockh. 1740, 4:o.
  3. Vitt. A. nya Handl. V. 2, p. 253.
  4. Dalin, S. R. H. III. Del. p. 355. Jubel-Rede, zum andencken der vor 200 jahre zu allererst gedruckter Schwedischen Bibel, 1741, von Christ. Hamel. Stockh. 4:o.
  5. Han utgaf 1650, in 4:o, en af honom sjelf i koppar stucken Vapen-bok öfver Svenske Adelsmän, vid pass 300 till antalet. Ehuru detta verk är både ofullständigt och felacktigt, är det dock mycket rart, efter Keyser i någon påkommen ifver, sjelf uppbränt de mästa exemplar och låtit uppsmälta plåtarne. (Gezelius l. c. II. D. p. 26).