Stockholm, Del 4 (Elers 1801)/Kap 302
| ← X. Boktryckerierne i Stockh. |
|
Helge-ands-huset → |
II. CAPITLET.
I.
Stockholms Stor-Skola.
Stockholms Stor-Skola[1] är bevisligen nästan lika gammal med Staden, och just derigenom skild till första inrättningen, från alla andra de älldste Skolar i Riket; så att hon icke som de, varit någon Kloster- eller Dom-Skola, utan blifvit ifrån början inrättad och underhållen af Staden, som då än icke ägde, hvarken Kloster eller Dom-Kyrka, och sedan alltid stått under Kyrkoherrens och Magistratens styrelse. När derföre Erke-Biskopen Johannes Jerechini ville tillvälla sig rättighet, att tillsätta Rector i denna Skola, vände sig Kyrkoherren, Magistraten och Borgerskapet i Stockholm med klagomål deröfver till Påfven Martin V. hvilken medelst en Bulla d. 16 Junii 1419[2], stadfäste de klagandes urgamla rättigheter, och förbjöd, vid Apostlarnes Petri och Pauli, samt sin onåd, Erke-Biskopen och alla andra, att deruti göra Staden minsta intrång.
Skolstugan låg då på Norra sidan om Kyrkan och nära derintill. I detta stånd blef Skolan oqvald, allt intill Reformationen; och som hon berodde hvarken af något Kloster eller af Kyrkan, undergick hon icke allenast, ingen rubbning vid då förefallande indragningar; utan tvärt om hade deraf en ganska betydande förmån och förbättring. Ty då den store Gustaf Ericsson år 1529, förordnade att Skolemästaren skulle, jämte undervisningen i Skolan, biträda Kyrkherren, såsom Predikare eller Under-Pastor uti Ämbets-sysslorne vid församlingen; lade Han tillika under Skolan och Praekaren nio särskilda stenhus och några trägårdar i Staden, hvilka Honom tillfallit ifrån de ödelagde Klostren och Praebenderna vid Kyrkan, och som alla i det Kgl. gåfvobrefvet särskildt uppräknas. Dessa hus lämnades Staden till evärdelig egendom, med det uttryckeliga vilkor, att all afkastning deraf skulle användas till Skolmästarens lönande, till dess Konungen kunde än vidare vara förtänkt om hans uppehälle; som ock sedan verkstältes, då han ifrån år 1555 årligen fick uppbära 96 tunnor spannemål af Kronans behållne Kyrko-tionde i Olands Härad[3].
Staden som allt ifrån början sjelf underhållit sin Skola och lönat dess Lärare, fick nu genom denna Kgl. skänk, dertill ett ansenligt understöd; och är donationen af förberörde hus, m. m. grunden till de löner Skolstaten af Stadens Cassa uppburit, ända till medlet af förra årahundradet[4]; och af hvilka nu ej mera är qvar, än de så kallade Chorgångs-penningar, och hvilka, ehuru af K. Gustaf Adolph och Hans Efterträdare Skolstaten förbehållne, nu utgöra en obetydelig och ringa inkomst.
Ännu var sjelfva Skolhuset inne i Staden; men sedan Hospitalet 1551 förlades till Danviken, lärer Stadens Skola blifvit flyttad, till de tomma Kloster-husen på Riddarholmen; åtminstone finnes hon der under de följande Regeringarne och allt till 1621, då K. Gustaf Adolph genom öppet gåfvo-bref af d. 24 Jun. skänkte Staden samma Kloster-hus till evärdelig egendom, med vilkor, att Staden skulle i dessa hus, som skulle till Caserner inrättas, hålla Soldaterne med ljus och ved, samt förse Skolan med ett annat hus; men denna Casern-inrättning gick alldrig i verkställighet; utan Staden fick behålla den Kgl. gåfvan och erhöll derpå Konungens ytterligare stadfästelse på underd. anhållan, genom K:s Hof-Predikant och tillförordnade Biskopen i Linköping, Doct. Johan Bothvidi. Gifven Franckfurt am Main d. 22 Febr. 1632.
Då Drottning Christina sedermera anlade i Stockholm ett Gymnasium, i förbindelse med Stadens gamla Skola, inrättades för båda dessa läroverk de öfrige Klosterhusen, som härtills stått onyttjade; och när samma Gymnasium några och 20 år derefter, flyttades till Gefle, fingo Hörarne i Skolan der fria boningsrum[5]; men strax derefter, (d. 23 Maji 1666) begärde R. R. och General-Gouvern. i Estland, Bengt Horn, att mot sitt hus i Staden, få tillbyta sig af Magistraten Stadens Skolhus på Riddarholmen, och skaffade dertill förmyndare-Regeringens bifall och tillstyrkande 1666, (d. 9 Aug.); hvarpå bytet för sig gick d. 5 Oct. samma år: och har Hans Excellence, som enligt Regeringens utlåtande, ville till Stadens prydnad, bygga sig ett Palats, sedan uppfört det hus, som nu tillhörer R. St. Riksgälds-Contoir. Magistraten fick deremot af Herr R. R. jämte en mellangift af 4000 R:dr Specie, det hus som han i börd köpt efter någon af Bielkiska familjen[6], och som är den i Catholska tiden bekante Själagården, hvaraf Själagårdsgatan ännu förvarar åminnelsen; som vid Reformationen tillföll Kronan, och hvaruti K. Gustaf I. anlade det första ordenteliga Pränt- eller Boktryckeri i Stockholm, och som ändteligen sedan, man vet ej på hvilket sätt, kommit i enskild ägo. I detta hus, det än i dag varande Skolhuset, inreddes då för Skolan och Skolstaten de fleste af de rum, som allt härtills varit nyttjade. Att nu varande Nordströmske huset fordom utgjorde andra hälften af Själagården, synes flera omständigheter fulleligen intyga; men om det blifvit ifrån Skolhuset skildt och afyttradt förr eller efter åfvannämde byte, kan för bristande upplysning af handlingarne icke sägas[7].
Till föregående berättelse kan ännu läggas: att Konung Gustaf I. år 1531 anförtrodde Mäster Olaus Petri, Sitt och Rikets Sigill, och 1532, Stockholms Stads Skolas Sigill, sedan Anders Torkilsson var död; hvarvid han på Skolbetjenternes undervisande, skulle hafva ett noga inseende; släppandes ingen från Skolan, som icke i den Evangeliska läran var väl grundad[8].
Abrahamus Andreae Angermannus var Rector wid Stockholms Stor-Skola, och i flere afseenden en så märkelig man, att hans öden här böra korteligen omnämnas. Hans ståndaktighet i Evangeliska Läran, beredde hans förföljelse af K. Johan och Liturgiens anhängare. Han bestridde den nya Messebokens antagande med mycken ifver, och blef således från Rectoratet flyttad, till Kyrkoherde-legänheten i Öregrund, dock med bibehållande af Rectors-lönen; men som hans nit härmed icke kunde nedtystas; och mot hans välfärd stämplades; nödgades han först fly till Åland och sedan vidare till Tyskland, der han uppehöll sig i 13 år. Ändteligen efter K. Johans död återkommen till Riket, blef han i Upsala möte 1593 enhälleligen vald till Erke-Biskop. Men då han sedermera kastade sig till K. Sigismunds partie; underhöll med Honom en misstänkt brefvexling; lät påbjuda en tacksägelse-dag, för Sigismundi vundne segrar, och viste mycken otacksamhet emot Hertig Carl, som hedrat honom med Sitt förtroende; blef han 1599 inför R. Ständer, jämväl af sitt eget stånd, dömd ifrån Ämbetet och insatt på Gripsholms Slott, der han i mycken uselhet afled 1607[9].
Med Skolarne och Gymnasium berättade Öfverståth. Baron Rosenhane, 1663 vara så beskaffat; att i Staden vore en Svensk och en Tysk Barna-Skola och på Malmarne en vid hvar Kyrka; hvarvid in alles 11 Docentes och omkring 357 Barn blefvo underhållne.
Efter Scholae-Staten 1652, uppfördes vid Stockh:s trivial-Schola 1 Rector med 120, Conrector med 70 och Apologista med 30 t:r Spannemål; men Consistorium förmälte uti underd. skr. af d. 24 Sept. 1690, att nödvändigheten fordrat att vid Trivial-Scholan antaga 3 Collegas; anhållandes om underhåll för dem och flere Scholae-Betjente, som saknade nödig utkomst.
Staten vid Stor-Skolan, lär för det närvarande bestå: af 1 Rector, 1 Conrector, 3 Colleger, 1 Apologist och 1 Cantor, hvilka 3:ne Colleger njuta af Bibel-trycks Sp:l 40, 30 och 25, samt Cantor 20 t:r Sp:l.
En Magister Jaches hade fått tillstånd att hålla en enskilt Skola, och på gjord hemställan, af Öfverståthållaren Gr. Christoph. Gyllenstierna 1689, om icke Jaches i Staden måtte få fortfara med sin Skol-inrättning, och till Skol-Betjenternes underhåll få uppbära frivilliga understöd; lämnade K. nådigt bifall, d. 17 Octob. nyssnämde år[10].
Stor-Skolans hus hade länge fordrat en nödig förbättring, och ett Staden, mera hedrande utseende; hvartill ock R. Rådet Öfverståth. Bar. Sparre redan i början af 1770-talet, befallt tillräckelige medel anslås; men denna reparation blef dock först besluten att företagas, i slutet af år 1797.
II.
Tyska Skolan.
År 1612 gaf K. Gustaf Adolph Tyska Församlingen tillstånd och Privilegier till en Skolas inrättande, med tilläggning att inga flere Tyska Skolar, skulle i Stockholm få inrättas. Ifrån 1574 hafver väl Församlingen hållit Läsemästare, och Praeceptorer för ungdomen; men sedan denna inrättning blifvit priviligerad, hafva 3:ne ordenteliga Lärare 1616 blifvit antagne. Detta Läro-hus räknar sin vidare tillväxt och utvidgande, ifrån framledne Pastoren och Skol-Inspect. M. Gerdes, som gaf det sin första Rector, Johan Herbinius 1667; i hans ställe kom en Joh. Colerus 1668, som efterträddes 1671 af en Uppendorff. År 1678 blef Mag. Joh. Jac. Jaches Rector, till 1683; varandes de senare åren tillika K. Bibliothekarius och blef sedermera Rector, vid det i Stockholm varande Gymnasium Illustre[11]. I hvad värde och anseende Skolan varit, vid början af 18 årahundradet, inhämtas af Tyska Församlingens Föreståndares hos K. Carl XII. gjorde anhållan 1717, om Privilegiernes stadfästelse, hvarest säges: att Tyska Skolan är den endaste i hela Staden; som med ett Gymnasio någorlunda kan förliknas, hvarifrån många Studerande, immediate, med nytta och heder kunnat sändas till Academierne.
Hvarest Skolan varit af ållder är icke bekant; troligt förekommer dock, att Arnold Grothusen till Långebro, K. Sigismunds Praeceptor, som mycket gynnat Tyska Församlingen, dertill upplåtit sitt hus vid Svartbrödra Gillestugan, som dertill sedan blifvit skänkt 1577. — Sedan Grothusens egendom omkring 1603 återkallades under Kronan, och blef Håf-Cancelleren Nils Chesnecopherus förlänt, hyrdes detta hus af Församlingen; men köptes omsider 1611. Det blef af Joh. Messenius återvunnit, som var gift med Lucia Grothusen, och åter efter hans fall, kom det först till Vinhandlaren Hans Meijer, och sedan åter till Församlingens disposition, som inrättade 1626 detta hus, till Lärarnes mera beqvämlighet. Denna Skol-inrättning blef sedermera utvidgad genom inköp af Borgaren Isac Fagetts hus och tomt för 2500 R:dr, hvarå fasta erhölls 1663. Skolhuset reparerades 1670, som versen öfver porten intygar:
dVM SChoLa teVtonICI CoetVs eXstrVCta VIgesCIt,
eXsVrget stVdIIs gLorIa IVsta pIIs.
Vidare hafver Skolhuset, tid efter annan blifvit förbättradt, och utrymmet dels genom nya tomters inköp 1744 tillökt, dels ytterligare, genom Fuhrmanske Testamentet 44,000 D:r K:mt, år 1776 å nyo byggdt och i det goda stånd satt, att ingen Skola i Stockholm kan med denna jämföras. Vid Inaugurationen af det nya Skolhuset eller tillbyggnaden dervid, höll Doct. Joh. Ad. Schinmejer, Tyska Församlingens då varande Pastor, ett ypperligt tal: huru Försynen vakar öfver Uppfostrings-Verket[12]. Såsom bevis deraf säger han på ett ställe: om Strängnäs med sin Skola ej varit till i Sverige, hade Riket förblifvit i sitt Barbari. — Af sjelfva Munkarne hafva Skolarne och Vettenskaperne, dragit märkeliga fördelar. Huru många vigtiga afskrifter, af de dyrbaraste verk, hafva icke genom de upprättade Klostren, blifvit förvarade; och utom dem skulle barbariet blifvit långt större, m. m.
Håf-Källarmästaren Fuhrman förordnade ock på sitt sista, att räntan af hans midt i Staden belägne hus, skulle användas till 12 ynglingars underhåll i Skolan; utom flere stipendier, såsom denna Skol-ungdom åtnjuter.
En Skol-ordning, blef af Pastor Rotlöben 1627 författad, 1635 antagen, 1704 lämpad efter allmänne Skol-författningarne, och 1773 ytterligare förbättrad. I denna Skola, bestående af 5 Classer, hålles årligen 2:ne examina, och ungdomen uppmuntras genom belöningar, som för flit och framsteg utdelas. En närmare underrättelse kan härom tillförlåteligast inhämtas; tillika med en förteckning på Skol-Betjeningen, af Lüdekes Academiska afhandling om Tyska Kyrkan. Lärjungarnes antal var 1775 öfver 100; och Läro-methoden vid denna inrättning, har äfven i de senare åren, under en Lüdekes och Schinmejers styrelse och inseende, blifvit mycket förbättrad[13].
Rector njuter årligen 200 R:dr Banco, Conrector 100, och Subrector 75 R:dr, af Kyrkans medel; en Bokhållare 38 R:dr i R:gds, samt Moderator, blott fria husrum.
III.
S. Clarae och S. Olofs Skola.
1. §.
Vid Clarae Församlings tilltagade och ungdomens tillväxt, var Kyrkoherden Hammarinus, omtänkt, att få en Barnaskola inrättad, till ungdomens tuckt och undervisning i Christendomen. Han föredrog detta angelägna ärendet i Kyrko-Rådet, i Erkebiskopens Doct. Lenaei närvaro, d. 1 Mart. 1649; föreställandes huru församlingen ändå, måste Contribuera, till Lärarnes underhåll i Stor-Skolan.
Uppå ett härom träffat enhälligt beslut, inköptes till Skola, för Kyrkans medel, aldraförst, en liten gård vid Kyrkan, och kundgjordes Församlingen derom, samt om barnens anteknande till Skolegång. En Ericus Storm, antogs till förste Skolemästare, vid denna inrättning; men som tilloppet af ungdom var större, än att alla finge rum, i berörde lilla hus; upplät Kyrkoherden dertill, Pastors hus, det han icke sjelf bebodde.
På underdånig ansökning derom, lät Dr. Christina, d. 28 Junii 1649 utfärda, Dess särdeles nådiga Privilegium, för denna Barnaskola; innehållande: att njuta all den rättighet, i ett och annat bestående, som Trivial-skolan inne i Staden, för detta, af Clarae Församling njutit och uppburit; så att Församlingen på intet sätt vidare, hade med Trivial-skolan, att beställa; att vara inbegrepen, under Skol-ordningen, med allt hvad den innehåller och medgifver; att vara under Kyrkoherdens och Kyrko-Rådets inspection; att med Erke-Biskopens minne, antaga Lärare, samt derom så förordna, som med ändamålet öfverensstämmer; att inga pojkar utom dem, som höra till Skolan, tillåtas gå Ostiatim, eller sjungande och läsande, besöka Församlingen: hvarvid icke en hop visor, till förargelse måtte brukas; utan vackra andeliga Psalmer, m. m.
Efter detta Privilegii erhållande, gjordes vackra sammanskotter till en Skolhus-byggnad af sten, som tillika vore tillräckelig, för Skolmästaren till våningsrum. Platsen dertill valdes på Kyrkogården, der Skolan ännu är; och blef färdig 1655; hvarest till Hammarins förtjente minne, på Östra sidan, uti en inmurad sten, lästes:
Cum Privilegio S. R. M.
Mediante qvorundam
Piorum Liberalitate.
Hanc Scholam Aedificari curavit
M. Samuel Bened. Hammarinus
Hujus Ecclesiae Pastor.
A:o MDCLV.
————
En Paedagogus var väl på Västra malmen, eller i S. Clarae Församling, med 20 T:r Spannemål, i årlig lön, uppförd, på 1652 års Skole-Stat, för Stockholm; men uti skr. till K. M. af d. 24 Sept. 1690, anmälte Stockholms Stads Consistorium, att ungdomens tilltagande myckenhet, som betarfvade undervisning; hade fordrat, att vid Clarae Skola, utom Stat, tillförordna 3 Collegas och en Cantor; anhållandes för Guds och Rikets välfärds skull, om underhåll, för den; så väl vid Clarae; som flere Skolars i Stockholm tillökte Skole-betjening.
Efter Kyrkoherden Hammarins frånfälle 1663, hade efterträdande Pastores, Brask, Terserus, Bergius, m. fl. all nitisk vård om Skole-verket; som ock 1696, blef af K. M. understödt, med någon Spannemåls-tillökning.
På nya Staten har nu första Collega 25, den andre 20 och den tredie 15 Tunnor Spannemål, samt Cantor 15 Tunnor. Rector njuter enligt Drottning Christinas Donation 1652, på gamla Staten 20 Tunnor.
Private Skolar och enskilte Praeceptorer, minskade omsider ungdomens antal, då blott fattige Föräldrar, sände sina barn till Skolan, att undervisas[14].
Efter branden 1751 blef åter Skole-huset upprättadt och i stånd satt, som de i muren, insatte stentaflor, utvisa.
Uti öfre våningen af Skolan, inrättades en Öfver-Skola eller Collegium Claraemontanum 1669, hvarom mera här nedanföre[15].
Skolan har haft berömmelige män till Lärare. Så länge Skolan hölls, i den lilla gården vid Kyrkan, före 1649, var Skolemästaren ensam; men s. å. d. 9 Maji, förordnades Cantor Elias Georgii, till Collega, och sedermera hafver Lärarnes antal, blifvit så förökt, att Skolan indeltes i 4 Classer. Skole-piltarnes antal hafver sällan varit större, än 120, eller under 60. Genom Kyrko-Rådets försorg, äro samtelige Skole-Betjente, med nödige husrum, försedde.
2. §.
År 1695 förestälte Pastor Isogaeus nödvändigheten af en Barna-Skola, vid S. Olofs Capell-församling, som då hörde till S. Clarae, i anseende till den långa vägen, vintertiden, för Skol-ungdomen, till Clarae Kyrko-Skola. Förslaget gillades och inrättningen tog sin början, samma år, hvartill en läglig gård hyrdes.
Omsider för att slippa flytta, ifrån det ena stället till det andra, blef ett Skol-hus af sten uppbyggdt, vid Norra Kyrkoporten; som blef färdigt 1707. Till åminnelse af Pastor Isogaei, härvid ådagalagde nitiske bemödande, uppsattes en
sten, på husets Södra sida, med denna vers:Surgere me vovit Pastor Simon Isogaeus.
Qvem laudabit gens viva et ventura Nepotum.
A:o D:ni MDCCVII.
En del af Clarae Kyrkas Chorgång lades då till S. Olofs Skola; som äfven erhölt ifrån Ladugårdslands Skola, 25 tunnor Spannemål, till en Lärares underhåll.
IV.
Collegium Claraemontanum.
År 1669 då Kyrkoherden Doct. Johannes Terserus, nyss tillträdt Ämbetet vid Clarae Församling, och Öfverheten korrt förut behagat förordna, att det Collegium eller Gymnasium, som tillförne varit i Stockholm, skulle flyttas til Gefle; så var Terseri förslag, att i Stockholm inrätta för hederlige och förnäme mans barn, ett närmare läroställe, der de antingen ifrån ordinarie Skolarne, eller ifrån privat information, måtte hafva legänhet, att fortsätta sina studier, och blifva skickelige, att med mera nytta resa till Academien. Han gick härom i öfverläggning med Kyrko-Rådet, och förklarade att han dermed, såsom ett privat verk, icke påsyftade att besvära Staten; och hvarvid så liten svårighet gjordes, att man snart önskade, se verkställigheten deraf. Öfre våningen i Skolhuset, anordnades till denna inrättning; så väl till husrum för Rector, som ock till ett Auditorium med Catheder och bänkar; hvilket allt af Kyrkans medel skulle besörjas. Detta beslut förnyades och faststältes ytterligare 1674 och 1677.
Om den ordning härvid borde i agttagas, och om Lärarnes underhåll, förmäles i Clarae minne, ingen vidare underrättelse kunnat erhållas, än att:
1. Ingen skulle intagas i detta Collegium, som icke förut gådt igenom disciplinas instrumentales.
2. Att hvar och en som blef intagen, skulle försäkra, att åtminstone blifva qvar ett år.
3. Att Rector vid inskrifningen skulle få 6 d:r K:mt.
4. Att hvar discipel skulle för information betala till sin Praeceptor, qvartaliter 12 d:r K:mt.
5. Till ved och ljus årligen 4 d:r K:mt.
6. När någon blefve flytttad från en nedrigare Class, till en främre, skulle discipeln gifva sin tillkommande Praeceptor 1 Carolin.
7. När någon vid årliga examina eller andra tillfällen, ville orera, skulle Rector för sin Censur och intimation, få 6 d:r K:mt; och sammalunda:
8. När någon alldeles tog afsked, skulle Rector för testimonia få 6 d:r K:mt.
Uti Elingii och Malmbergs tid, som från Upsala, blefvo till Lärare hitförskrefne; skall man räknat disciplarne tll 100 st. och deribland åtskillige både Friherrar och Adelsmän, som freqventerat detta Collegium, hvaraf det till en skillnad från andra Skolar, blifvit kalladt Collegium Claraemontanum.
Ibland Rectores som förestått denna Öfver-Skola, nämnes en Vagner, som sedan blef Pastor i Jacob, en Buscherus, Rudin, Elingius och ändteligen Mag. Olaus Moberg; under hvilkens tid 1686, dock utan hans förvållande, eller mindre nit och skickelighet, man förmärkte, att inrättningen icke ville bära sig; såsom icke försedd med något Privilegium eller Kongl. Autorisation.
Afvunden och det förfång andra Skolar härigenom troddes lida, torde hafva varit orsakerne, till detta verkets ändteliga förfall; ehuru Isac Kraft 1693, Collegii sista Rector med alt flit sökte att det åter upptaga och för någon tid upprätthålla. (Se vidare härom Clarae minne).
V.
S. Jacobs Skola.
Kyrkoherden M. Ol. Skough var den som år 1659 först började med en Skol-inrättning i S:t Jacob[16]; men som Kyrkans inkomster voro otillräckelige, kom på flere år denna inrättning icke till någon stadga.
Efterträdaren M. Pontinus hade allt nit ospardt om barna-uppfostrans förbättring. Då Jacobs Kyrkogård redan var så medtagen och trång, att ett Skolhus, der icke kunde uppföras; inköpte Församlingen 1680, en gård på lilla Trägårds-gatan, som till Skola inreddes.
År 1691 hade denna inrättning råkat i lägervall, genom Skolbetjeningens oskick och försummelse; vid och strax efter pesttiden 1710, var den både utan Lärare och Lärjungar.
Till Skolgårdens reparation skänkte Fru Gutermuth 2000 d:r S:mt i Mynt-tecken och Mynt-teckens-Sedlar, som förvandlades till 875 d:r S:mt.
År 1729 försåldes den gamla gården, till Landshöfdingen DeGeer för 3600 d:r och köptes i dess ställe för 9000 d:r K:mt en gård i Smålands-gränden, der Skolan samma år inrättades. Den olegänheten måste dervid, i anseende till inskränkt utrymme vidkännas, att alla 3 Classerne voro uti ett rum. Att nu afhjelpa detta, inroptes 1748, Hökaren M. Stolpes egendom på Regeringsgatan för 40,000 d:r K:mt, hvilken med någon liten förändring, inreddes till Skola. Samma hus, som dertill ännu nyttjas, blef 1756 från grunden renoverat; då tvänne våningar tillbyggdes, för 34,000 d:r K:mt. Det blef färdigt 1757 och indeltes så, att utom tillräckelige rum för Skolan och Betjeningen dervid, hade Kyrkan årligen vid pass 3000 d:r K:mts hyra af egendomen på 1770-talet.
En förtekning på Rectorer och Colleger, torde här utan synnerlig saknad kunna förbigås. De uppräknas uti Vittinghs vackra S:t Jacobs Minne, p. 144, 148.
På gamla Skole-Staten åtnjuter Rector 20 T:r och på den nya, en Collega 25, en annan 20, och Cantor 15 T:r af Bibeltrycks-Spannemålen.
Gördelmakaren Berentz skall Testamenterat 700 R:dr, hvaraf årliga räntan, användes till att förbättra Skole-Lärarnes löner vid Jacobi och Johannis Skolar.
VI.
S. Johannis Skola.
Af ållder hafva Jacobs och Johannis Församling haft en gemensam Skola; men sedan Kyrko-Rådet 1760 fattat det beslut, att den yngsta Capellanen, alltid skulle blifva boende vid Johannis Kyrka, och öfra våningen af det hus, midt emot Johannis Västra Kyrkogårds-port, som för Kyrkans medel inköptes för 18,000 d:r K:mt, blef till boning för bemälte Capellan anordnad; så bifölls ock Johannis-Boernes begäran, om en särskild Skolas inrättande, uti nedra våningen af samma hus, till mera beqvämlighet för barnen, som hade lång och besvärlig väg till Jacobs Skola.
Det som vid denna Skol-inrättning förorsakade mästa bekymret var sjelfva löningssättet, så att tredje mannen ej skulle komma att lida; men sedan det i godo blifvit bemedladt, söktes och erhölts K. M:ts stadfästelse på denna inrättning d. 12 Dec. 1764.
Förut hade på Församlingens anmodan, Adjunctus Comministrorum, Svensson, börjat år 1763 en Paedagogie, uti de ledige Scholae-rummen, emot den vedergällning, barnens föräldrar kunde åstadkomma. Han skildes från församlingen följande året, kallad till en bättre legänhet; hvarigenom det nya Skolverket, till någon tid afstannade; men sattes åter i gång medelst Consistorii åtgärd, då en Skolmästare vid Johannis d. 9 Oct. 1764 förordnades; hvartill utsågs Mag. Fred. Wittingh, som författat S:t Jacobs Minne, tryckt i Stockh. 4:o, 1771, hvaraf de här meddelte underrättelser, om Församlingens Skolar blifvit utdragne.
VII.
Mariæ Församlings Skola.
En Skole-Stat, blef väl för Stockholms Stad i Drottning Christinas tid 1652, upprättad och faststäld, hvarutinnan förordnades: att utom Trivial-Scholan och 2:ne Barn-Scholar, på Norra malmen; skulle ock på Södermalm vara en Skola, med en Paedagogus, den der för 20 tunnor Spannemål uppfördes; men denna inrättning, synes då icke hafva varit emot behofvet svarande, och det stora ändamålet: af ungdomens tuckt och uppfostran.
År 1668 invigdes Mariae Skola, vid hvilket tillfälle en Rundelius hållit ett Inaugurations-tal, som väl blifvit tryckt och eftersökt; men icke kunnat i flera Boksamlingar igänfinnas.
Tvänne Colleger eller Lärare, blefvo väl sedan vid Mariae Skola, utom Stat antagne; dock utan annat understöd, än hvad Församlingens Ledamöter, dels genom Collecter behagade sammanskjuta; dels ock af hvad vid Likprocesser, kunde blifva utdelt, emellan Praeceptorerne och de fattige barnen; men sedan desse inkomster äfven minskades, och både Lärares och Skolebarnens villkor, voro ömkansvärde; anhöll Consistorium, uti underd. skrifvelse till Kongl. M:t, af d. 24 Sept. 1690, om underhåll för Skol-betjenterne, och det för Guds och Rikets välfärds skull.
Denna Skola har sedan blifvit indelt i trenne Classer, hvarvid en Rector och trenne Lärare bestrida undervisningen. Rector njuter i lön 40 T:r Spannemål, hälften råg och hälften korn; Apologisten 25 T:r dito, Collega infimus 20 T:r, och Cantor som undervisar i Choralsången, 15 T:r dito; utom fria husrum, och hvad Församlingen eljest bidrager, till lönernes förbättring. Discentes som till antalet skola årligen utgöra emellan 80 och 100, dock vissa tider om året derunder; undervisas i Christendoms-kundskapen och flere nödvändige Lärdomstycken. Årliga Examina anställas d. 11 eller 12 Decemb. och den 18 eller 19 Junii[17].
Skolhuset är belägit Söder från Kyrkan, vid trappan som går upp till Qvarngränden och S:t Paulsgatan.
VIII.
Catharinæ Skola.
Om en Skola redan varit inrättad i Catharinae Församling 1672, med en Skolemästare och tvänne Colleger; för hvilken tid en Engelbert Bure, nämnes såsom Rector, Hindrich Hindrichsson, som Apologist och en Paulus Pauli före 1672, samt Math. Dufva, sistnämde år, såsom Colleger[18]; så förekommer dock troligen, att Skolan på församlingens kostnad, då varit underhållen; och det af den grund, att Stockholms Stads Consistorium, uti det förut åberopade brefvet, af d. 24 Sept. 1690, såsom högsta nödvändighet, och för Rikets derunder beroende välfärd, i ömaste ordalag yrckade; att äfven vid Catharinae Församling, en Skola med en Paedagogus och 2:ne Colleger, måtte inrättas, och desse Lärare med nödigt underhåll förses.
Ehuru förhållandet dermed varit, och när Skolan först inrättades, som af dess handlingar ej kan utrönas; så är dock visst att Skol-inrättningen, under pesttiden 1710 alldeles upphörde, och när Skolan åter öppnades, 1711, infant sig endast en lärjunge. Sedermera har den varit i tilltagande, och de sistförflutne 20 åren, har ungdomens antal varit emellan 80 till 100.
Det nu varande Skolhuset uppbyggdes 1753. Classerne äro 3:ne. I de tvänne första sysslosättes barnen med innanläsning, Christendomen, skrifva och räkna; uti Rectors Classen, med Historien, Geographien, samt Latin och Tyska, m. m.
Rector bor i Skol-huset; Apologisten, Collega och Cantor, uti Comministers-huset.
Etthundrade tunnor Spannemål äro anslagne, till Lärarnes underhåll; hvaraf Rector har 40, Apologisten 25, Collega 20 och Cantor 15; hvilka bägge sistnämde sysslor, gemenligen varit bestridde af en och samma person. Den öfrige lönen består, uti församlingens frivilliga sammanskott, jämte det som kan falla vid liksånger.
Framledne Assessor Aegidius Ehrenpåle, har d. 13 Junii 1721, testamenterat till Skolan, 1000 d:r S:mt, hvaraf räntan tvänne gångar om året, tilldelas trenne qvicka ynglingar, som vinnlägga sig om latinska språket.
Ibland Rectores vid denna Skola anmärkes: en Pehr Bollerman, som ifrån 1711 förestod sysslan med mycken drift, till sin död 1752; Mag. Joh. Lexelius 1753, Regements-Pastor vid K. Lif-Gardet 1760, och sluteligen Pastor i Ofvansiö i Gestrikland; och en Olof Rönigk, 1760, som var Notarius i Psalmboks-Committéen 1764, och afled 73 år gammal, d. 23 Jun. 1783; känd för många öfversättningar af Ascetiska skrifter.
IX.
Murbeckska Scholan.
Detta Christeliga Barmhertighets-verk, har för afsigt, så väl att understödja Gudfruktiga och utan eget förvållande, nödstälte älldre personer; som ock det förnämligast, att om sina Christeliga och Medborgerliga skyldigheter, undervisa, utfattiga Fader- och moderlösa flickebarn; ifrån 6 à 7, till 15 års ållder, af hvilka de torftigaste derjämte njuta husrum, kläder och föda, och de öfrige endast mat om middagarne.
Stiftaren var Comministern vid Hedevig Eleonorae Församling, Pet. Murbeck, hvilken år 1747 d. 11 Sept. ingick med 6 sina vänner, öfverenskommelse om denna inrättning, och föreskref de reglor, efter hvilka flere deltagare skulle utses och förvaltning ske.
Dessa sju personer gjorde första sammanskottet, hvilket tid efter annan, genom frivilliga gåfvor, blifvit ökadt; så väl af dem sjelfve, i synnerhet Stiftaren och dess Fru Christina Mar. Cederbeck, som af deras Efterträdare i styrelsen. De, som jämte inrättningens Ledamöter, härvid utmärkt största frikostighet, äro: afledne Grosshandlaren Carl Morin, som år 1775 gifvit R:dr 868, 26 sk. 8 r:st; Victualiehandlaren Olof Falks Enka, Mar. Falk, som 1787, skänkt ett hus, värdt R:dr 1663 Sp.; samt afledne Grosshandlaren Stephan Knipers Enka, afledne Fru Karin Wittsoth, genom testamente 2000 R:dr Sp. hvaröfver Directeurerne eller Inspectorerne vid samma Schola, i samråd med Executores af hännes testamente, efter bästa öfvertygelse, till Scholans förbättring, hade att fritt disponera; utan att hon något särskildt derom förordnade i sin testamentariske författning af d. 3 Dec. 1787.
Minnet af desse och alla öfrige ädelmodige Välgörare, förvaras så väl uti inrättningens handlingar; som ock på en, i husets större rum, uppsatt tafla, på hvilken, jämte namnet, är utsatt den summa, som hvar och en antingen på en gång, eller efter hand gifvit.
Ehuru denna stiftelse är öfver 50 år gammal, har den dock, ännu ej vunnit den förkofran, som varit påräknad, och är så högst behöflig, i anseende till den mängd flickebarn, som för fattigdom vårdslösas, och icke hafva tillgång, till någon fri uppfostrings-anstalt, utom denna enskilta inrättning.
Barnens antal har efter tillgång på medel, varit olika; men aldrig öfverstigit 15, innom hus. För det närvarande (1798), kunna endast 7 njuta all ting fritt, och 4 få föda om middagarne och fri undervisning.
Inrättningen hade först sin Schola i Hedevig Eleonorae Församling; flyttade den sedan till Fridlefstad och Rödeby i Bleking, der Stiftaren år 1761 blef Kyrkoherde; men åter efter hans död 1766 d. 8 Dec.[19], till Stockholm, och har nu sitt egit hus i Catharinae Församling och Svartens gränd, N:o 165.
År 1769 d. 28 Apr. blef inrättningen med Kongl. M:ts allernådigste Privilegium, stadfästad[20].
Till Murbeckske Skolan gaf ock Grosshandlaren Georg Fr. Diedrichsson d. 31 Dec. 1798, R:dr 5000, Sp. uti säker mans revers, med löpande 6 procents ränta i Bancomynt; då han vid samma tid, med varm hand utdelte, 3 tunnor guld, till flere i Stockholm varande Christeliga inrättningar och Barmhertighetsverk. Han har dervid förordat, att få vara okänd; men hvem kan tvinga rycktet, till tystnad? Om så vackra gärningar, möjeligen skulle kunna för en tid döljas; skulle dock de fattigas välsignelser, upptäcka dem.
X.
Kungsholms Skola.
När Kungsholms-Kyrka 1672, inreddes i Slorffs inköpte träbyggning, utsågs ock der några rum till Skola: der 20 barn, af Capellanen Eurenius, såsom äfven till Scholaemästare antagen, undervistes.
Sedan denna byggning 1679 var genom vådeld i aska lagd, finnes ingen underrättelse om någon Scholae-inrättning, förr än 1692, då Pastor Gallerius derom gjorde föreställning, sedan K. M. till en Paedagogs aflönande vid Församlingen, låtit i Staten anslå 40 T:r och till en Cantor 15 T:r Spannemål, årligen. Consistorium hade redan 1690 d. 24 Sept. uti skrifvelse till K. M. förestält nödvändigheten, om en Paedagogs antagande på Kungsholmen, samt om underhåll för honom.
Kyrkovärden Johan Nymans gård, har förmodeligen dertill sedermera blifvit nyttjad, efter i Kyrkans handlingar 1697 omtalas, att han för samma gård på Bergsgatan, skulle i afbetalning erhålla 2:ne grafvar; hvarom en formelig afhandling, sedermera blifvit afslutad 1717. Denna Scholaegård och hus på nämde gata, har sedan efter tidens lägenhet, blifvit förbättrad och husrum för Scholaemästaren, derstädes inredde.
Auctor till Kungsholms minne, Göding, som här var Skolemästare 1754, uppräknar ifrån och med förstnämde Eurenius ellofva, som förestått denna besvärliga syssla, och deribland en Anders Luderhoff, som förut varit Collega vid Stor-Skolan på Riddarholmen, och på 1670-talet kommit till Kungsholms Skolan och tillika biträdt Capellanen.
Af de uppräknade Scholaemästare, hafva 4 derifrån, blifvit befordrade till Pastorer och några till Capellaner.
Lärlingarnes antal, hafva i senare tider varit, emellan 30 à 40 till 50 stycken.
XI.
Ladugårdslands Skola.
Det är förut nämt, huru som Consistorium i Stockholm, 1690, hos K. M:t anmälte, högsta nödvändigheten, af flere Skolars inrättande i Hufvudstaden, och att äfven på Ladugårdslandet en Paedagogus, med 2:ne Colleger, till ungdomens undervisning betarfvades, med oumgängeligt underhåll på Kronans Stat.
Vid första inrättningen, skall der blott varit en Class; men 1731 finnes af inskrifnings-boken, (enligt meddelt underrättelse), att då och äfven förut, varit 3:ne classer vid Skolan, som nu för det närvarande är inskränkt till 2:ne, sedan Adolph Friedrichs Skola, derifrån fådt 25 tunnor Spannemål till en Lärares underhåll.
Rector vid Skolan njuter årligen 35 tunnor och Apologisten 25 tunnor spannemål i lön, samt Cantor 15 dito af Bibeltrycks-tunnan.
Skole-Barnens antal är omkring 70 à 80, som undervisas förnämligast i Christendomen, Bibliska och Fäderneslandets Historia, Geographien, Räkna och Skrifva. De älldre få äfven i Tyska och Fransyska Språken, någon undervisning.
I det angelägne ändamål, att förskaffa dem af Stadens ungdom, som hafva hug och böjelse till Sjöfarten, en säker och tillförlåtelig lägenhet, att få lära och inhämta de grunder, hvaruppå en fast och tillräckelig kundskap i Sjöväsendet, sedermera kunde byggas, till befordran af både allmän och enskild förmån, vid detta angelägne Näringsfång; inrättades i Stockholm, i stöd af K. M:ts skrifvelse d. 27 Junii 1728, en Navigations-Skola, och en viss Summa af 500 d:r S:mt till lön för Föreståndaren, jämte hushyra och andra behof, anslogs då dertill, af stadens medel. Förut hade uppå K. M:ts befallning i Apr. 1726, Amir. Taube föreslagit Lieut. C. F. Hauswolff, till inrättande och förestående af en Styrmans-Skola; men som han, med de föreslagne vilkor af 200 d:r S:mt jämte 2:ne rum i Drabant-huset på Skeppsholmen, icke kunde vara belåten; så hade Magistraten att vara förtänkt, antingen huru Lieut. Hauswolff kunde villfaras i de af honom begärte förmåner, eller att se sig om någon annan dertill. K. br. till R. R. och Öfverst. Gr. Taube d. 24 Nov. 1726.
Denna inrättning, som i anseende, så till handelns och sjöfartens sedermera vundne tillvext; som bristande tillräckelig utkomst för Föreståndaren och felande instruction för honom, icke fanns svarande emot ändamålet; föranlät K. M:t att d. 1 Sept. 1773 förordna, att utvägar borde utses till förbättring, så väl af Skol-inrättningen, som Föreståndarens vilkor; samt att nödig Instr. för honom måtte utfärdas.
Då Stadens Cassa var oförmögen, att i detta ändamål något kunna bidraga; vände Öfverståthållaren Baron Sparre sig till Grosshandlande Borgerskapet, hvars förmån ej mindre än det allmännas, genom Navigations-Skolans utvidgande påsyftades; och denna Societet beviljade 1774, utan minsta svårighet, på egen bekostnad, till Skol Föreståndaren 1000 d:r; till skrifmaterialier, hushyra, ved och ljus 900, och till instrumenter och böcker 200 d:r allt S:mt; utgörande årlige kostnaden på denna inrättning 2100 d:r S:mt, hvaraf, då Stadens Cassa förut dertill endast bestod 500 d:r, det Grosshandlande Borgerskapet åtog sig tillskjuta 1600 d:r S:mt.
Öfverståthåll. sträckte ock sin omsorg derhän, huru de till åren komne barnhus-barnen, måtte vid sjöfarten kunna emplojeras, och blifva nyttiga medlemmar i Staten. Grosshandels-Societ. och Skeppsrederierne, åtogo sig då på föreställning derom, att antaga en gåsse på hvart fartyg af 100 lästers drägt och derutöfver; för hvilken, sedan han med nödige kläder blifvit utredd, Skepparen skulle draga försorg, under varande sjöresa; vid hvars slut, Sjömanshuset skulle föranstalta, att han, första möjeliga emploij erhålla måtte. Detta var en förnyad efterlefnad af 10 §. i K. stadgan af d. 21 Oct. 1698.
Nu projecterades ock en Instruction af Öfverståth. för Föreståndaren vid Skolan: att till ungdomens undervisning, hålla allmänne föreläsningar på tvänne terminer om året; den ena ifrån Febr. månads början till Midsommarn; den andra ifrån Michaëlis till Jul, tvänne förmiddagar hvarje vicka, från kl. 8 till 12, utt kundskapen om Globerne, samt Sjökorten och deras passning, m. m.; att uti elementa Matheseos hålla private föreläsningar, emot skälig vedergällning; att för intet dervid antaga några fattiga ynglingar; att examinera dem som till Coopvaerdie Styrmän skola antagas; att Navigations-Skolan förblifver under Öfverståthållarens öfverinseende och Sjömanshusets närmare tillsyn; att Föreståndare tillsättes af Öfverståthållaren med Magistraten, 12 Deputerade af Grosshandels-Societeten och Directeurerne af Sjömanshuset, m. m.[21].
Härtill lämnade K. M:t Dess nådige bifall, enligt Kongl. brefvet till Öfverståthållaren af den 21 Julii 1774. — Instructionen för Stadens Mathematicus eller Föreståndaren vid Navigations-Skolan, är utfärdad under d. 8 Aug. 1774.
Nuvarande Föreståndare vid Navigations-Skolan, är Stads-Mathematicus Lars A. Chierlin.
XIII.
Tilläggningar.
1. Om Skolarne i Stockholm, bör här tilläggas, att en Fattig-Schola vid Stor-Kyrko-Församlingen blifvit inrättad i slutet af år 1794, på gjorde sammanskotter af vältänkande, men okände medborgare; hvartill sedermera, framledne Fru Karin Kniper född Witthsoth, i dess testamentariska förordnande, af d. 16 Dec. 1797, såsom en ständig varande fond gifvit, 4000 R:dr Specie.
Ändamålet med denna inrättning, är den arbetande och närande hopens, fattige barns undervisning i Christendoms-kundskapen, samt om de dertill hugade äro, i räknande och skrifvande, innan de till någon slögd eller Handtverks lärande, söka att antagne blifva. I sådan afsigt lönas en Skolemästare, och hvardera barnet som begagnar sig af denna undervisning, får jämte böcker, papper och räknetaflor 1 R:dr i penningar, månadtligen. När ett således undervist barn lämnar Skolan, antages ett annat, af Inspector i dess ställe, utan annat afseende, än på den fattigaste och mäst behöfvande. Pastor vid Stor-Kyrkan, är alltid Inspector öfver denna Fattig-Skola, och fonden är under Kyrko-Rådets vård[22].
2. Samfundet Pro fide et Christianismo, som till Christna lärans befrämjande; mera Gudaktighets utöfning och en Christelig Barna-Uppfostrans besörjande, äfven låtit öfversätta och utgifva åtskillige smärre arbeten; har ock stiftat en Cathechet-Skola först på Södermalm, der Läraren, jämte årlig lön af Samfundet, 400 d:r K:mt, till följe af utverkat nådigt bifall, får räkna 1 ½ år, för hvarje års tjenst, som han med flit och skickelighet, samma syssla bestrider. Denna inrättning, är under Samfundets vård och inseende sedermera utvidgad, till tvänne Cathecheter på Norremalm, en i Staden och tvänne på Södermalm, och Skole-ungdomens antal, utgör ifrån 50 till 70 vid hvardera Skolan.
Detta Samfund, säger Biskopen Doct. Wallqvist [23], har blifvit inrättadt 1771 i Stockholm, och har då straxt utgjordt ett antal af 76 personer, som förenade sig om en viss stadga. Det skall bestå af en Pastoral- och en Uppfostrings-Afdelning, med sine Ämbetsmän och Censorer, och skall i Stockholm underhålla trenne Catecheter, som hvar Söndags-eftermiddag, enligt en af Stadens Consistorii 1784 utfärdad Instruction, undervisa dem, hvilka icke hafva annan utväg, att lära Christendomen.
Till Sochne-Skolars befrämjande, utfäste Samfundet 1799, räntan af ett, till dess disposition, utaf en hederlig man i Christianstad, aflämnadt Capital, af 1000 R:dr Banco, åt den Sochne-Skola, som redan inrättad, antingen efter den, af Samfundet 1798 utgifne plan, eller de der uppgifne grunder, och först hos Samfundet vederbörligen anmäles. Den Sochne-Skola, som dernäst i ordning anmäles, undfår andra årets interesse af samma Capital[24]. Man förbigår att här omtala en Skola, som skall på Norremalm underhållas, af ett enskilt Samfund; utom åtskillige Skole-inrättningar och så kallade Pensioner, som efter godtycko, utan vederbörligt tillstånd eller under allmän uppsigt; till ungdomens undervisning och handledande, fritt öppnas och afficheras, äfven af Utländningar, okände både till religion och seder.
3. Utom de föreläsningar i Experimental-Physiken, Anatomien, Barnförlossnings-konsten, m. fl. som till följe af flere inrättningars och stiftelsers åliggande skyldigheter, årligen hålles, till nyttige kundskapers utspridande; bör ock här nämnas de föreläsningar, som för Cadetter, Under-Officerare och Volontairer af Gardet, årligen hålles; samt att vid Kongl. Artillerie-Regementet, en Cadett-Skola i Stockholm inrättades 1739, att förestås af en Capitaine Mechanicus, som sedan fick till biträde en Adjutant. En sådan inrättning fants sedan nödig, både i Finland och Skåne. År 1741 anslogs i Staten till Experiment-penningar 2000 d:r S:mt, att utgå af Saltpetter och Krut-försäljnings-medlen, som sedan blifvit flyttade på Ammunitions-Staten. Capitaine Mechanicus, blef sedan förändrad till Professor vid Artilleriet[25]. Öfver-Adjutanten och Majoren i Arméen Carl Johan Bapt. de Suremain blef Informations-Capitaine vid Svea Artillerie-Regemente i Sept. 1795.
Fortifications-Brigaden i Stockholm, hafver ock en Professor på Stat.
4. Flere enskilte inrättningar till befrämjande af upplysning och allmänt gagn, böra här icke obemälte lämnas. Kongl. Sällskapet Pro Patria, är ett gammalt så kallat Ordens-Sällskap, som ock 1767 sträckte sin omsorg till nyttiga kundskapers utspridande i allmänne hushålls-ämnen, till landbrukets och slögdernes upphjelpande och uppmuntran. I ett så låfvärdt ändamål blef ett särskildt utskått, dermed i synnerhet sysslosatt; under namn af Patriotiska Utskåttet; hvarvid Ingeniören Modéer antogs till Secreterare. Detta Utskått skilde sig sedan ifrån Stammen och blef ett eget Samfund, hvarom vidare här nedanföre.
Pro Patria fortfar icke desto mindre, att arbeta för allmänna upplysningen, och delar sin omtanke, äfven till Slögdernes och Handtverkeriernes uppkomst och tillväxt, m. m., utan har ock utmärkt sitt medborgerliga tankesätt, genom en välgörande inrättning af ett Barnbördshus[26]. K. M:t har till förklarande af Dess välbehag deröfver, samt till vedermäle af Dess nåd och välvilja, tillåtit detta Samfund 1798, att bära namn, af Kongl. Sällskapet Pro Patria[27].
5. Patriotiska Sällskapet, nu mera ett eget Samfund, äger K. M:ts nådiga Stadfästelse på dess grundlagar, hvarefter Sällskapet med egen kostnad, och berömmelig omsorg, uppmuntrar icke allenast Jordbruket, Landthushållningen, nyttige slögde-inrättningar och uppfinningar; utan belöner äfven fliten, stadga och trohet hos den tjenande hopen, samt vackre och berömmelige gärningar. Utom en Hushålls-Journal, som i flere år blifvit fortsatt, har Sällskapet utgifvit åtskillige delar af sine arbeten; innehållande äfven krönte prisskrifter.
Cantzlie-Rådet Berch testamenterade Sällskapet 5000 d:r K:mt, hvaraf räntan användes såsom brandstod till fattigt landtfolk, som blifvit lidande genom eldsvåda[28]. Sällskapet skall dessutom genom gåfvor och årliga sammanskåtter äga en betydelig fond; bestigandes sig Ledamöternes antal till 200, som dertill årligen bidraga[29].
6. Orlogsmanna Sällskapet, under K. M:ts Autorisation, arbetar i Krigs-Vettenskapen och har 1798 börjat utgifva sine Handlingar.
7. Uppfostrings-Sällskapet, stiftat d. 1 Nov. 1778, har utom en lärd tidning, låtit författa och upplägga åtskillige läroböcker, till ungdomens tjenst, samt åtskillige andre nyttige verk; hvarom en närmare underrättelse kan inhämtas af Sällskapets år 1781, började tidning N:o 3 och 9.
8. Sällskapet för allmänna Medborgeliga kundskaper, utgifver skrifter styckevis i allmänna hushållnings- och flere valde ämnen; hvarmed en början gjordes 1794.
9. Flere Vittre samfund i Stockholm, hafva ock till skaldekonstens och smakens förädlande, sig förenat och genom utgifne arbeten gjordt sig kände. Fru Nordenflycht hade i sin tid samlat någre vittre vänner omkring sig, som lämnade åt allmänheten de så kallade Våra Försök, hvilka öfversedde, blefvo å nyo utgifne under namn, af Vitterhetsarbeten.
10. Utile Dulci, ett Sällskap som till njutande af ädlare nöjen, bestått af ypperliga Snillen och kände Dyrkare af både Skalde- och Thonkonsten, äfven af det vackra könet. Utom Sällskapets utgifne Handlingar, bestyrkes detta omdöme, af en Kellgrens äreminne öfver Wellander.
11. Ett Sällskap Vitterlek varade någon korrt tid, och lät under sitt namn trycka och utgifva några små versar och skaldestycken.
12. Fackel-Orden å nyo upplifvad, har uppgifvit förslag till en skådepenning, hvars epigraphe: Musarum Cultoribus, synes röja dess afsigt. Flere lärde och vittre gillen att förtiga, af mer eller mindre namkunnighet.
- ↑ Stor-Skola gemenligen kallad i anseende till de mindre, som äro flere än Kyrkorne i Stockholm. Sex Skolar äro i Stockholm med Rectore och Collegis hvardera försedd, och dessutom Barna-Skolor, vid Fransyska, Kungsholmen, Danviks- och Barnhus-Kyrkorne. Rhyzelii Bisk. Chrönika 1752, p. 91, 92.
- ↑ M. Celse Bullarium. Holm. 1782, 4:o, p. 171.
- ↑ Murberg i Witt. Ac. nya Handl. I. Del. p. 254. Hist. om denna Skola införd i St. Posten d. 11 Jan. 1798.
- ↑ Uti Stadens räkensk. 1550, i K. Kammar-Archivo, finnes Skolmästarens halfva års kostp:gr upptagne till 39 mark, och årslönen till 128 mark.
- ↑ Under den tiden Gymnasium var med Skolan tillsamman, skall 1661 antalet af Lärjungar stigit till 228 ft. I senare åren eller 1797 och 1798, steg det till 100 à 120.
- ↑ Herr Nils Bielke till Salstad sålde gamla Själagården till K. Musicant Pett. Verdieu, för 5600 D. S:mt, d. 3 Apr. 1666.
- ↑ Här slutar berätt. i Stockh. Post. N:o 8.
- ↑ Hallmans Olai Petri Lefverne, 4:o, p. 60, 61.
- ↑ Spegel och Rhyzelius l. cit.
- ↑ Öfverståth. Ämb. Handlingar i K. Riks-Archivo.
- ↑ Stockh. Lärda Tidn. 1776, p. 271.
- ↑ Tryckt i Leipzig 1777, 4:o. Recenserat i Gjörwells allm. Bibliot. 1777, 4 Del. p. 115.
- ↑ Se härom Pastor Lüdekes nachricht von der gegenvärtig Erneuerten Verfassung dess Stockholmischen Lycei &c. Stockh. 1773, 8:o.
- ↑ S. Digelii tal på vers, till firande af Kyrke-Skolans första Jubelfest, d. 22 Junii 1749. St. 1749, 8:o.
- ↑ D. Nordbergs S. Clarae minne.
- ↑ I 1652 års Skole-Stat för Stockholm, uppföres en pædagogus på Östra malmen, med 20 t:r Sp:ls årlig lön.
- ↑ Meddelt underrättelse af nu varande Rector Scholae, K. Hof-Pred. Lars Ekorn Petersson.
- ↑ Af K. Hof-Predikant. Prosten och Kyrkoherden Doct. Bergstens benäget meddelte underrättelser.
- ↑ Hans Enka afled d. 10 Feb. 1800. Inr. Tid. N:o 23 s. å.
- ↑ Denna underrättelse är benäget meddelt af K. Hof-Predikanten, Prosten och Kyrkoherden i S. Catharina, Doctor Er. Bergsten.
- ↑ Öfverståth. Ämbet:s skr. till K. M. uti Kgl. Riks Archivo.
- ↑ Prof. D. v. Schulzenheims Tal i V. A. 1799.
- ↑ Ecclesiast. Samlingar, p. 546.
- ↑ Post. Tidn. N:o 71, år 1779.
- ↑ Svederus om Artilleriet. Msc.
- ↑ Se derom i nästa afdelning.
- ↑ Meddelt af K. Expeditions-Secret. H. Nicander.
- ↑ Witt. A. Handl. 3 Del. p. 301.
- ↑ Förtekn. derå finnes i Stockh:s Stads Calender.