Svenska flottans historia: åren 1635-1680/kapitel 17
17.
FLOTTAN I LANDSKRONA.
Åren 1658—1660.
Med Skåne hade Landskrona genom freden i Roskild
d. 26 febr. 1658 blifvit en svensk stad. Han egde en god
hamn, hvilken genom sitt läge midt emellan de å andra
sidan Sundet liggande Köpenhamn och Kronborg erbjöd
flottan en synnerligen lämplig såväl reträttplats som utfallsport.
Hit drog sig svenska flottan tillbaka d. 30 okt. 1658 efter bataljen med holländska flottan i Öresund. Dagen derpå sjönk i hamnen skeppet Svärdet (2), af hvilket blott några stycken kunde räddas. Den 16 mars 1659 sjönk skeppet Samson (2) på tjugufyra fots vatten och kunde ej heller upptagas, oaktadt upprepade ansträngningar.[1]
Landskrona förblef hufvudstation för flottan, så länge kriget med Danmark fortfor eller ända till år 1660. Flottan utgjordes i november 1658 af sex stora, sjutton medelstora och sex små kronans skepp samt tretton kompaniskepp. Hon bibehöll ungefär samma styrka och utgjordes i november 1659 af sju stora, sjutton medelstora och nio små örlogsskepp, två lastdragare och tretton kompaniskepp.[2]
Amiral Klas Bjelkenstjerna var öfverbefälhafvare i Landskrona och närmast under honom amirallöjtnanterna Gustaf Wrangel och Daniel Jönsson Strussflycht. Bjelkenstjerna reste hem på permission d. 18 dec. 1658 och återkom d. 23 mars 1659, under hvilken tid Gustaf Wrangel förde befälet.[3] Bjelkenstjerna gick med flottan genast till sjös, men blef ganska svårt sårad, så att flottan kom tillbaka till Landskrona d. 20 maj 1659 under Gustaf Wrangel. Han förde derefter befälet i Landskrona till månadens utgång, hvarefter det öfvertogs af amirallöjtnant Strussflycht, hvilken behöll det ända till d. 6 mars 1660. Då återkom amiral Bjelkenstjerna, som hade befälet till dess han seglade hem med hufvudflottan d. 10 juni 1660. Strussflycht stannade qvar i Landskrona till d. 4 juli för att afsända några qvarlemnade fartyg och afsluta räkenskaperna.[4]
Vintervakten utgjorde omkring 1,200 man.[5] De öfriga af besättningarne voro dels kommenderade till armén på Seland och dels sjuka. Ty flottans gamla fiende sjukdomen gjorde med flottan sitt intåg i Landskrona, så att de sjuka måste förläggas i andra skånska städer.[6]
Till sjöfolkets underhåll i Landskrona utskref konungen en kontribution, kallad “båtsmansskatt“ eller “qvarterspenningar“, i Kristianstads och Kristianopels län, Sölvesborgs grefskap samt Kronobergs, Helsingborgs och Malmöhus län, utgörande 41⁄2 daler i hvarje månad af hvar hel gård, som tillhörde kronan eller kyrkan. För att indrifva dessa medel utskickades en kapten och tre löjtnanter.[7] En fullständig räkenskap är i behåll öfver kostnaderna för flottan i Landskrona för tiden från d. 1 dec. 1658 till slutet af år 1659. Enligt denna utgjordes inkomsterna af:
| kontribution | dal. | 44,016, — | |
| extra ordinarie uppbörd | „ | 37,828, — | 81,844, — |
| hvaraf åtgått till aflöningar och natura underhåll | „ | 66,401, — | |
| proviant i behåll vid slutet af år 1659 | „ | 15,443, — | 81,844, —[8] |