Sylvias visa 7

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Sjung, du min susande vind
Nu låt sorgen fara
av Zacharias Topelius
Somna, du min våg, i västanfjärdar  →
Sylvias visa 7, som ingår i diktverket Ljungblommor där Skördefolket dansar om kvällen på ängen diktad i Majniemi, 7 Aug. 1853. På Wikipedia finns en artikel om Zacharias Topelius.


Nu låt sorgen fara,
låt bekymret rymma.
Inga moln den klara
aftonsolen skymma.
Kom så låt oss svinga,
nu så ha vi vingar,
kom, låt oss i ring kring björken ta.
Alla fåglar sjunga,
sjunga hi hej,
alla toppar gunga,
gunga hej sej.
Kom så låt oss svinga,
nu så ha vi vingar,
kom, låt oss i ring kring björken springa.

Bort med liar, vefvar,
bort med suck och möda.
Alla löjen lefva,
alla kval är' döda.
Bort med sorgsna miner,
bort med gråt och grin, när
aftonsolen skiner fin och klar.
Alla skogar dansa,
dansa hi hej,
alla ängar kransa,
kransa hej sej.
Bort med sorgsna miner,
bort med gråt och grin, när
aftonsolen klar på ängen skiner.

Sorgen är en tjuf, han
skall i toppen hänga.
Glädjen är så ljuf, han
skall i dansen svänga.
Sörj ej morgondagen!
Här i gröna hagen
hoppet och behagen bygga bo.
alla dalar grönska,
grönska hi hej,
alla hjärtan önska,
önska hej sej.
Sörj ej morgondagen!
Här i gröna hagen
blommar hoppet friskt och le behagen.

Kom, min vackra, trogna,
kom, min hjärtanskära!
Hoppets fält de mogna,
kom att axen skära!
Solen sjunker stilla;
kom, min vackra lilla,
kom, åt hjärtats ljufva villa le!
Klara stjärnan brinner,
brinner hi hej,
och vårt lif försvinner,
svinner hej sej.
Solen sjunker stilla;
kom, min vackra, lilla,
kom att le åt hjärtats ljufva villa!