Tor Hedberg Dikter 1896/Morgon och afton
| ← Visa |
|
Tanken → |
Morgon och Afton.
En dag bröt in i morgonglöd,
mig lockade med vinning röd
den flyende sekunden.
Det ljöd en maning: våga, vinn!
Om nu du plockar stunden,
är äfven dagen din!
Men glansen bort i rymden flöt,
den sköna stunden jag ej bröt,
och min blef icke dagen.
Hur den förgått, jag vet ej rätt,
men klanglöst föllo slagen,
som tidens tomhet mätt.
Hvad vållar åter pulsens brand,
hvi sträckes bäfvande min hand
mot vinning, dubbelt fager?
Det manar åter: våga, vinn!
I aftonrodnans dager
kan dagen än bli din!