Tor Hedberg Dikter 1896/Visa
Utseende
← Vid hafvet |
|
Morgon och afton → |
Visa.
Det skymmer på fjärden,
re’n solen gått ner,
och böljorna domnande vagga.
Den brusande färden
jag pröfvar ej mer,
jag stryker min trotsiga flagga.
Det skymmer i skogen,
och himlen blir låg,
och skuggor och dagrar försvinna.
I stigar, som drogen
min irrande håg,
jag kan icke mera er finna.
Det skymmer på fälten,
det stundar till rast,
jag slutat den ovissa sådden.
Min spade, jag fällt den,
min plog har kört fast,
snart faller det snö öfver brodden.
Men skimrande fager
lyser hvar topp
af de fjärran blånande fjällen.
Det lockar, det drager,
— dit opp, ja, dit opp
vill jag styra min vandring mot kvällen.