En milstolpe i sikte: 10.000 korrekturlästa faksimilsidor
Jag tänker spontant på alla barnböcker som översattes till svenska för att vi skulle få en särskild barnlitteratur, som alternativ till Bibeln och katekesen. Många kvinnor arbetade som anonyma översättare och försörjde sig samtidigt som synen på barnen förändrades under 1700-1800-talen.
Strindberg kommer man ju aldrig ifrån. Orsaken till att jag inte nämnde honom var just att Projekt Runeberg har skannat in större delen av hans Samlade skrifter. Det betyder ju inte att vi kan lägga in andra upplagor om någon är intresserad av att korrekturläsa dem.
Äldre översättningar tycker jag också är intressanta men eftersom majoriteten av volymerna som är tillgängliga för oss är inskannade från utländska bibliotek är tillgången något ojämn. Det finns en del Ibsen på Nasjonalbiblioteket. Conrad har jag inte hittat några inskannade fria översättningar av än så länge.
Vad det gäller översättningar av äldre barnlitteratur kan det mycket väl vara intressant. Men eftersom jag inte kan så mycket om detta så skulle det vara bra om någon räknade upp några intressanta författare eller titlar så jag har något att söka efter.
Jag kan inte heller några särskilda titlar, men det finns ju ganska tidiga översättningar av olika äventyrsböcker för pojkar, Grimms sagor och en del sagor som Onkel Toms stuga och liknande. För Topelius var väl inte riktigt först? Länge var nog bibliska historier barns första sagor och söndagsskolesångerna deras melodi. Det är en lång resa fram till Harry Potter och Alfons Åberg.
Du menar som Mark Twain, Jules Verne, Frederick Marryat och Alexandre Dumas. Jo det finns många böcker som bör vara fria men väldigt lite är inskannat.
Kan vi inte lägga in uppslag av denna typ på önskelistan. Jag kan tänka mig att införskaffa några verk från bokbörsen (om de inte är så dyra) och skanna in dem.
Nyss la jag in en beställning på tredjeupplagan av "Jorden rundt på åttio dagar" av Jules Verne från 1873, så om ett tag (kanske 2 veckor) kommer den upp i index-namnrymden. Det är ett litet strå till stacken.
Jättebra! Stacken är ju inte så stor så även ett litet strå gör stor skillnad.
Jo, önskelistan skulle säkert vara ett bra ställe för sådana önskningar. Just nu fungerar den sidan inte speciellt bra så den skulle behöva en uppryckning.
Det visar sig att "Jorden rundt på åttio dagar" har en översättare vid namn Axel L. Ericsson och jag har inte lyckats luska ut något om honom (mer specifikt hans dödsår), men när jag får tid ska jag ta mig en tur förbi kb och se om det ger något. Tillsvidare avvaktar jag med det verket.
Däremot har jag nyss laddat upp "Raskolnikov" (även känd under namnet "Brott och straff") av Dostojevski.
Kan det vara tidningsmannen A. L. Ericsson som nämns här, och som medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning (Axel L. Ericsson, Göteborgsposten (Axel Ericsson) och Aftonbladet (A. L. Ericsson)? I så fall dog han antingen 1869 (enligt Sjöfartstidningen) eller 1889 (enligt AB). Man kan ju dock inte vara säker på att det är samma person i alla länkarna.
Om boken utkom 1873 borde han i vilket fall vara tillräckligt död. Ponera att han gjorde översättningen när han var 20, vilket låter orimligt ungt för en dylik översättning; då skulle han vara född 1853. Om han då levde till 80 dog han 1933. Men rimligare är att anta att han var åtminstone 30-35 när översättningen gjordes, och förmodligen ännu äldre.
Tack för din research! Den person du nämner låter som en stark kandidat. Kanske är det bara ett tryckfel i Sjöfartstidningen och att han i själva verket dog 1889 (hur troligt är det annars att två tidningsmän med samma namn dör på dagen 20 år emellan). Jag ska nog bege mig till kb och titta i dagstidningarna dagarna efter den 21 juli 1889 efter en dödsruna som kanske kan kasta ljus över frågan..
Ditt resonemang om att Axel sannolikt var död 1940 kan jag hålla med om, men man vet aldrig. Det är inte helt orimligt att bokförläggaren anlitade en ung person (av kostnadsskäl) för översättningen, som sedan levde till hög ålder. (Se exemplet A. M. Selling (1847-1932) och Om arternas uppkomst.)
I Rotemansarkivet finns litteratören Axel Leonard Eriksson, f 26/3 1828 i Gävle d 21/7 1889 på Söder där han i återfinns sedan 1878 då detta arkiv börjar.
Intressant! Registret innehåller en hel del andra Axel L. Eriksson men antingen är de födda för sent eller så är de mindre sannolika som översättare. Även om registret bara täcker Stockholm 1878 och senare så lutar det starkt åt att det är rätt person. Vi får se om de analoga källorna kan ge något.
Mitt besök på kb idag gav utdelning. Dödsrunan för Axel Leonard Ericson i Svenska Dagbladet tisdagen den 23 juli 1889, N:r 168, innehåller meningen:
- Några böcker, såsom »Jorden rundt på 80 dagar», äro öfversatta af A. L. Ericson.
Tydligare än så kan det knappast bli. Fallet är löst! Tack till Jssfrk och Thurs för de avgörande pusselbitarna. (Hmm, nu återstår bara problemet med hur hans efternamn egentligen ska stavas, Ericsson/Ericson/Eriksson.)
När jag får lite tid över ska jag skanna in verket.
Roligt att det gav utdelning! Och extra roligt att just den boken nämndes i dödsrunan. Ser fram emot att sätta tänderna i den.