En milstolpe i sikte: 10.000 korrekturlästa faksimilsidor
En milstolpe i sikte: 10.000 korrekturlästa faksimilsidor
Vi har just nu 3942 validerade och ytterligare 5853 korrekturlästa sidor, vilket tillsammans gör 9795 och inom en eller högst två veckor bör detta antal passera 10.000. Det vore kanske värt att fira, men hur? Vi är väl så utspridda i geografin, att en tårtbjudning knappast är praktiskt möjlig. Kanske ett pressmeddelande? Men var kunde det bli intaget? Wikimedia Sverige har en blogg, där vi åtminstone kunde skriva ett längre inlägg som presenterar vad svenska Wikisource har att erbjuda och vilka framsteg vi gör. Vad bör man i så fall framhålla? Vi erbjuder ju dels färdiga texter, dels en meningsfull hobby för frivilliga.
Jag är visserligen rätt förtjust i sådana här jubileer men det är främst av internt intresse. 10 000 är inte heller så mycket att komma med ens i ett svenskt perspektiv, både Litteraturbanken och Projekt Runeberg är betydligt större. Så jag tror inte det är någon idé med ett pressmeddelande som förmodligen inte kommer uppmärksammas särskilt mycket. Om någon vill skriva ett blogginlägg om det får ju gärna göra det. I så fall är det nog innehållet som man ska koncentrera sig på, meningsfullheten i att delta i detta är ju beroende på att man producerar ett innehåll som kan användas av andra.
Exakt vad man ska framhålla vet jag dock inte. Wikisource saknar något unikt material att skylta med som är lättillgängligt och intressant, som Projekt Runebergs "Nordisk familjebok". Möjligen kan man framhålla bredden i stället som t ex bibelprojektet, Simsalabims "miniprojekt Darwin" och tidningsprojektet.
Jag tror att lättbegripliga delprojekt (som Nordisk familjebok för Projekt Runeberg) är viktiga när man ska presentera projektet för utomstående. Jag hade hoppats att patent eller dagstidningar skulle bli ett sådant profilprojekt för svenska Wikisource, speciellt som det är "nya" områden som Projekt Runeberg inte täcker, men det är svårt att locka in medhjälpare till korrekturläsningen.
Jag tror att Bibelprojektet här kan väcka en del intresse. Dels för att det inte bara är en bibel utan också i flera fall knyter an till andra texter här. För psalmerna har vi ju hela 1695 års psalmbok, som sen spänner både bakåt och framåt i tiden (med mina utvikningar till söndagsskolorna). Men något stort jubileum kan det ju så klart inte bli, utan vi får enas om att det är godkänt att vi var och en i respektive hörn av landet/världen tar oss en extra kaloririk Bakelse när 10 K-strecket passeras.
Tyvärr är det ju inte så mycket i bibelprojektet som är färdigt egentligen. Det är en väldig massa texter som är påbörjade. Inte allt är heller ursprunligt Wikisource-material. Det mest färdiga materialet är Runeberg, såsom 1917 och 1921 års översättningar. Allt material använder inte heller Korrekturläsning.
Vad det gäller hur vi fått texterna så är det jätteintressant om originaltexterna finns här och blir korrekturlästa. Är det inte Geselius de heter som du lagt in och jag anser att alla måste vara helnöjda med vad du ensam har åstadkommit. Sen har vi "mina" psalmtexter, som väl bara i få fall har faksimiler. I vart fall få av mig. Men det är väl inte så illa att de finns med källor angivna? Och hyfsat väl inskrivna. Ett problem är att t.ex. den senaste jag håller på med Sabbatstoner, sånger för söndagsskolan, 1888 när jag senast kontrollerade inte fanns på något Libris-anknutet bibliotek. Då får vi hoppas på att människor som läser här själva kan komplettera eller nöja sig med att ingen här är mer än människa.
Vad gäller Gezeliernas bibelverk, så har jag endast några kapitel i Genesis färdigt. Den mesta tiden har gått till Fjellstedts bibelverk, och vilka stycken/böcker som är mest färdiga ser man bäst här. Eftersom jag inte vill tröttna av att fastna i en bok som rabblar släktregister eller detaljerade lagar om slakt-offer, har jag kört systematiskt på mitt alldeles egna vis, vilket gör att bara vissa mindre böcker är färdiga.
Psalmerna är ett gott exempel på vad som är ett mycket väl utvecklat projekt som utgör en god MF-post för svenska Wikisource! Men där används ju inte korrekturläsning mot faksimiler, vilket ju är lite av poängen med ett 10000-sidors-jubileum.
MF-post?
Men vi har ju fått inlagt hela 1695:an som faksimiler väl? Jag hittar ibland lite anknytningar till barnpsalmerna, så jag tror att efterhand så kommer någon annan med annan intresseinriktning att komma med fler behov av att fylla på 1695:an. Skam den som ger sig! I min gamla dator har jag alla de 70-talet refuserade psalmerna i den 1694 av konungen antagna psalmboken. Det får blir senare, när jag fått pension eller så.
Jag har ju lite svårt för det tekniska med korrekturläsningen mot faksimilerna här, så t.v. får vi nöja oss med att jag beundrar dem. Stort eller litet. (Jag skulle nog behöva lida av ett stort egenintresse för att ens nudda vid de bibliska antavlorna.)
MF=Marknasföring. Dvs: Psalmprojektet är en god reklampelare för Wikisource.
Ja, det finns några texter som är inlagda, men flertalet tror jag fortfarande återstår. Det är knepigt att ena stunden jobba med sena 1800-talstexter och nästa med 16/1700-tal, så jag har inte lagt så mycket möda för egen del där.
Wikipedianer är nog vår största rekryteringsbas så ett inlägg på bybrunnen är inte fel när milstolpen passeras. Annars tror jag att vi tilltalar en ganska liten minoritet av befolkningen. När jag berättar om ws för bekanta är nästan alla oförstående till varför man skulle vilja ägna sin fria tid åt "sånt".
Instämmer! Bybrunnen och wmse's blogg är nog de bästa alternativen, möjligen också en notis hos runeberg.org, då vårt intresse är det gemensamma. Det finns också ngn Nyhetssida hos oldwikisource, där jag lade nyheten om att vi hade 5000 sidor hos oss. Det ska även finnas en sida hos meta om de olika projektens milstolpar. Var jag hittar den senare vet jag inte exakt nu. -- Lavallen 7 april 2011 kl. 10.15 (CEST)
De 10.000 korrekturlästa sidor som vi snart kan fira har vuxit fram i ojämn takt. Korrekturläsningen togs i bruk i november 2008. Vid mitten av april 2010, efter 17 månader, hade vi 2500 korrekturlästa sidor. Det var då det tog fart och nästa 5000 sidor korrekturlästes på 6 månader, fram till mitten av oktober 2010. Sedan halverades takten och på de senaste 6 månaderna har vi bara korrekturläst ytterligare 2500 sidor. Under de senaste 12 månaderna har vi alltså korrekturläst 7500 sidor, men är det också en rimlig förutsägelse för det kommande året? Trenden syns av den här grafen.
Oavsett om tillväxten fram till april 2012 utgörs av +5000 eller +7500 sidor, så kommer totala antalet korrekturlästa sidor inte att fördubblas. För det krävs ju +10.000 sidor. Och om vi ska nå det, behöver vi bli många fler. Den största variabeln i sammanhanget är nog "vi". Vilka är vi? Om vi som är här nu tröttnar, vilket rimligen borde hända någon av oss, tillkommer det i så fall nya som ersätter förlusten?
Jag har lagt ner mycket energi på sidor som inte är korrlästa (än). Det jobbet syns här. En ännu svårare text än en 1800-tals fraktur är denna. Det blir i de fallen få sidor i statistiken, men ganska mycket svett och möda. Myrbergs bibel som jag tar lite av när det blir tid över, skulle ge betydligt bättre siffror i statistiken än dessa, men korr-statistiken är inte det enda måttet på framgång. Snart är hela band 2 i Fjellstedt läsligt (även om det inte är korrläst). Det är i mina ögon ett större steg än själva korrläsningen.
Visst är det så. Men det gäller alla digitaliseringsprojekt, och alla grenar av Wikisource. Sidorna i Post- och Inrikes Tidningar kan vara 25 kbyte långa, medan romaner kan vara 1-2 kbyte per sida. Några av de aktiva användarna ägnar sig åt de jobbiga, långsamma projekten. Problemet är att vi just nu bara är 6 aktiva i svenska Wikisource. Och ändå har vi på ett år lagt 7.500 korrekturlästa sidor till de cirka 25.000 sidor som Projekt Runeberg korrekturläser årligen. Till på köpet ligger norska Wikisource jämsides med oss och kommer att fira 10.000 sidor nästan samtidigt.
Våra grannar i väster har till en del fuskat lite. Det syns väl här. De har alltså tagit befintliga texter och fixat faksimiler till dem. Något att ta efter?
Ja, i den mån man kan hitta samma text, inte en helt annan utgåva med förändrad stavning, så tycker jag det är lovvärt. Vi har någon gång gjort så i Projekt Runeberg, men när Fänrik Ståls sägner scannades i faksimil så var det en helt annan utgåva än den som vi tidigare hade som e-text, så då lades den som en separat titel.
Detta att redan befintliga texter täcks av nya inskanningar är snarare ett uttalat mål för projektet internationellt sett än fusk. Problemet för oss är, som LA2 antyder, är att huvuddelen av våra gamla texterna är från moderna utgåvor med nystavning medan huvuddelen av tillgängliga faksimiler har gammalstavning.
Vad är det förresten för problem med att norska wikisource är lika stora som oss, de är knappast dem vi "konkurrerar" med. Ska vi t ex jämföra oss med Projekt Runeberg så ska vi snarare lägga ihop siffrorna för sv, no och da wikisource eftersom Pr Runeberg har böcker på alla tre språken (och några till).
Det är väl tveksamt om detta någonsin kommer bli någon större folkrörelse men jag tror fortfarande att innehållet är kärnpunkten. Om man ser vad som lagts in förut tror jag de flesta börjar med att korrekturläsa texter som de själv finner intressanta att läsa (och därmed vill sprida vidare). Finns inte volymen här redan ska det mycket till för att man ska börja sin redigeringsbana med att lägga in en faksimil på ett helt annat ställe (Commons) och sedan lägga in indexsida etc etc. Hittills har väl antalet okorrade sidor varit relativt lågt här men det kanske är fel väg att gå?
Nej, det är inte fusk i egentlig mening, men det blir väldigt jobbigt om man ska konkurrera på de villkoren. Det kan vara en morot att hålla norrmännen/kvinnsen bakom sig men är inget mål i sig.
Jag är lite ambivalent inför att oförsiktigt börja ladda upp verk en masse utan uttalad ambition att korrläsa dem. Vi riskerar att dra på oss en hel del esoteriska verk som ingen egentligen vill jobba med. Å andra sidan kan jag inse värdet av att göra tröskeln låg för nybörjare och sporadiska användare. Kanske att man kan öppna för "fri" uppladdning av kända verk (säg, verk som har en egen wikipedia-artikel eller vars författare är välkänd)?
Grundkriteriet är väl att minst en användare är intresserad av texten. Tanken var väl inte helt färdigtänkt men jag tänkte mig nog inte direkt någon massimport av osorterade böcker från t ex archive.org utan mer att man skulle lägga in texten för flera volymer t ex av någon eller några hyfsat kända författare som Selma Lagerlöf eller Heidenstam. Även om det skulle dröja innan de blir korrekturlästa skulle det i alla fall generera träffar på OCR-texten och förhoppningsvis göra att fler skulle hitta hit.
En till på samma våglängd.
En sådan insats av "kända verk redo att korrläsas" skulle förmodligen få mig som sporadisk bidragsgivare här att korrläsa mer, och jag misstänker att andra skulle kunna tänkas känna likadant. Det som jag som oinkörd upplever som jobbigt är att lägga upp texter på Commons och att transkludera (heter det så?) texterna till kapitel - korrläsning är mer rättframt.
Strindberg känns också som en "het" författare, särskilt med jubileum i antågande 2012. Å andra sidan finns Strindberg i fulltext på så många andra ställen på nätet (t.ex. Dramawebben, Runeberg), så det kanske är överflödigt. Hur är det med översättningar av stora utländska författare som Joseph Conrad, Henrik Ibsen etc., finns det några fria och är de värda att lägga upp?
Du kan också ta en befintlig utländsk text och försöka dig på att göra en egen översättning. På enws har de försökt sparka igång ett sådant projekt, och en inbjudan till det finns längre ner på sidan här.
Mja, att översätta romaner på fritiden känns lite överkurs för mig, faktiskt. Jag tänkte mer på 1800-tals- och tidiga 1900-talsutgåvor av utländska författare som man kunde korrläsa några sidor av när andan faller på.
Jag tänker spontant på alla barnböcker som översattes till svenska för att vi skulle få en särskild barnlitteratur, som alternativ till Bibeln och katekesen. Många kvinnor arbetade som anonyma översättare och försörjde sig samtidigt som synen på barnen förändrades under 1700-1800-talen.
Strindberg kommer man ju aldrig ifrån. Orsaken till att jag inte nämnde honom var just att Projekt Runeberg har skannat in större delen av hans Samlade skrifter. Det betyder ju inte att vi kan lägga in andra upplagor om någon är intresserad av att korrekturläsa dem.
Äldre översättningar tycker jag också är intressanta men eftersom majoriteten av volymerna som är tillgängliga för oss är inskannade från utländska bibliotek är tillgången något ojämn. Det finns en del Ibsen på Nasjonalbiblioteket. Conrad har jag inte hittat några inskannade fria översättningar av än så länge.
Vad det gäller översättningar av äldre barnlitteratur kan det mycket väl vara intressant. Men eftersom jag inte kan så mycket om detta så skulle det vara bra om någon räknade upp några intressanta författare eller titlar så jag har något att söka efter.
Jag kan inte heller några särskilda titlar, men det finns ju ganska tidiga översättningar av olika äventyrsböcker för pojkar, Grimms sagor och en del sagor som Onkel Toms stuga och liknande. För Topelius var väl inte riktigt först? Länge var nog bibliska historier barns första sagor och söndagsskolesångerna deras melodi. Det är en lång resa fram till Harry Potter och Alfons Åberg.
Du menar som Mark Twain, Jules Verne, Frederick Marryat och Alexandre Dumas. Jo det finns många böcker som bör vara fria men väldigt lite är inskannat.
Kan vi inte lägga in uppslag av denna typ på önskelistan. Jag kan tänka mig att införskaffa några verk från bokbörsen (om de inte är så dyra) och skanna in dem.
Nyss la jag in en beställning på tredjeupplagan av "Jorden rundt på åttio dagar" av Jules Verne från 1873, så om ett tag (kanske 2 veckor) kommer den upp i index-namnrymden. Det är ett litet strå till stacken.
Jättebra! Stacken är ju inte så stor så även ett litet strå gör stor skillnad.
Jo, önskelistan skulle säkert vara ett bra ställe för sådana önskningar. Just nu fungerar den sidan inte speciellt bra så den skulle behöva en uppryckning.
Det visar sig att "Jorden rundt på åttio dagar" har en översättare vid namn Axel L. Ericsson och jag har inte lyckats luska ut något om honom (mer specifikt hans dödsår), men när jag får tid ska jag ta mig en tur förbi kb och se om det ger något. Tillsvidare avvaktar jag med det verket.
Däremot har jag nyss laddat upp "Raskolnikov" (även känd under namnet "Brott och straff") av Dostojevski.
Kan det vara tidningsmannen A. L. Ericsson som nämns här, och som medarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning (Axel L. Ericsson, Göteborgsposten (Axel Ericsson) och Aftonbladet (A. L. Ericsson)? I så fall dog han antingen 1869 (enligt Sjöfartstidningen) eller 1889 (enligt AB). Man kan ju dock inte vara säker på att det är samma person i alla länkarna.
Om boken utkom 1873 borde han i vilket fall vara tillräckligt död. Ponera att han gjorde översättningen när han var 20, vilket låter orimligt ungt för en dylik översättning; då skulle han vara född 1853. Om han då levde till 80 dog han 1933. Men rimligare är att anta att han var åtminstone 30-35 när översättningen gjordes, och förmodligen ännu äldre.
Tack för din research! Den person du nämner låter som en stark kandidat. Kanske är det bara ett tryckfel i Sjöfartstidningen och att han i själva verket dog 1889 (hur troligt är det annars att två tidningsmän med samma namn dör på dagen 20 år emellan). Jag ska nog bege mig till kb och titta i dagstidningarna dagarna efter den 21 juli 1889 efter en dödsruna som kanske kan kasta ljus över frågan..
Ditt resonemang om att Axel sannolikt var död 1940 kan jag hålla med om, men man vet aldrig. Det är inte helt orimligt att bokförläggaren anlitade en ung person (av kostnadsskäl) för översättningen, som sedan levde till hög ålder. (Se exemplet A. M. Selling (1847-1932) och Om arternas uppkomst.)
I Rotemansarkivet finns litteratören Axel Leonard Eriksson, f 26/3 1828 i Gävle d 21/7 1889 på Söder där han i återfinns sedan 1878 då detta arkiv börjar.
Intressant! Registret innehåller en hel del andra Axel L. Eriksson men antingen är de födda för sent eller så är de mindre sannolika som översättare. Även om registret bara täcker Stockholm 1878 och senare så lutar det starkt åt att det är rätt person. Vi får se om de analoga källorna kan ge något.
Mitt besök på kb idag gav utdelning. Dödsrunan för Axel Leonard Ericson i Svenska Dagbladet tisdagen den 23 juli 1889, N:r 168, innehåller meningen:
- Några böcker, såsom »Jorden rundt på 80 dagar», äro öfversatta af A. L. Ericson.
Tydligare än så kan det knappast bli. Fallet är löst! Tack till Jssfrk och Thurs för de avgörande pusselbitarna. (Hmm, nu återstår bara problemet med hur hans efternamn egentligen ska stavas, Ericsson/Ericson/Eriksson.)
När jag får lite tid över ska jag skanna in verket.
Roligt att det gav utdelning! Och extra roligt att just den boken nämndes i dödsrunan. Ser fram emot att sätta tänderna i den.
En annan sak som jag har tänkt på är att jag som oinvigd src:are hade väldigt svårt att hitta fram till korrläsningen. Från förstasidan tog jag mig till deltagarportalen, och därifrån till korrläsningssidan. Men den sidan börjar med en text om varför ProofReadPage är bra, sen om hur man laddar upp ett verk på Commons och skapar en index-sida, sen väldigt mycket om transkludering, sen hur korrläsning fungerar, och sen om buggar. Det är rätt mycket avancerat lingo att ta sig igenom, och har man sen tur lyckas man klicka på kategorin "Ej korrekturläst" i tabellen längst ner på sidan och hamnar rätt. En synlig länk till antingen kategorin "ej korrekturläst" eller Special:IndexPages på huvudsidan, med uppmaningen "vill du korrläsa?" skulle kanske vara till hjälp för att få nya bidragsgivare.
Jo, du har mycket rätt i att Wikisource:Korrekturläsning har varit för snårig för nybörjare. Det blir lätt så när man lägger till saker efterhand. Jag har gjort ett försök att vända upp och ned på sidan så att de grundläggande avsnitten kommer först. Men som sagt är varken den eller huvudsidan låst så gå gärna in och ändra själv.
Sidan Wikisource:Välkommen var tänkt att rikta sig mer direkt till nykomlingar. Den kanske borde länkas till från fler ställen?
Jag håller med er andra. Det var precis därför jag själv började korra på Runeberg. Så några kända författares verk och kanske några noga utvalda vetenskapsverk skulle inte alls sitta fel, men att ladda upp verk av relativt okända 1800-talsförfattare lär nog inte leda till annat än en drös med okorrade sidor.
Nu lade jag in Nils Holgersson, men insåg för sent att vissa sidor är dåligt inskannade av Google. Se t.ex. Sida:Selma Lagerlöf - Nils Holgersson.djvu/292. Numreringen verkar inte stämma heller, så kanske saknas några sidor... Är det bara att radera och ta nya tag med en bättre förlaga, eller är det värt nåt ändå?
Tja... Jeg tror ikke jeg er helt enig med deg i å si at det er fusk å finne faksimiler til tekster vi allerede har. Det fleste «nakne» tekstene er jo korrekturleste, så arbeidet har allerede blitt gjort. Videre, så er det ganske mye arbeide å flytte tekster fra hovednavnerommet til side-navnerommet, det er nesten som å korrekturlese tekstene en gang til. Jeg vil heller kalle det en «kvaltitetsheving». :-)
Vi närmar oss nu 5 000 validerade sidor. I skrivande stund är siffran 4 903 och med dynamisk länk: 37 696
Om någon validerar de sista sidorna av Index:Fortuna.djvu så når vi 5000.