Visa i enskogen

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
←  Nya skott
Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim
av Erik Axel Karlfeldt

Visa i enskogen
Nu öppnar nattglim sin krona  →
Ur diktsamlingen Fridolins lustgård och Dalmålningar på rim utgiven 1901.


När enen börjat ryka,
är abborrleken slut;
jag skär mig spö och klyka
och kastar kroken ut.

Och spöet utav eneträ
det rycker i min hand,
ty kärlek suger folk och fä,
i vatten som på land.

Nu stå de första axen
och skälva på sin fot,
nu leker vikens braxen
och fyller nät och not.

När skogens enar stå i rök,
tar häggen floret på,
då visslar svala, ropar gök
att jag må linet så.

När häggen står i blomma,
är flickors längtanstid;
de argaste bli fromma,
den stramaste är blid.

Och tänk att på det hela år
den enda tid det är
då kvinnokönet röjer spår
av ömmare begär!

Så vill jag mig förnöja
den korta tid jag kan.
Kom, var min braxenmöja,
jag är en braxenman.

Vi leka under sunnanblåst
i sommarljusets sjö,
tills häggen ståndar röd av frost
och enen vit av snö.

Då darra himlens stjärnor
i kvällens nordanvin,
då spinna nejdens tärnor
sitt eget brudelin.