Visor, romanser och ballader/Helt nära
| ← Till en lidande |
|
Förhinder → |
Helt nära.
Den blir mer gles, den sista slöja,
Som skymmer västra himlens rand,
Och mer och mer min blick kan röja
En strimma af min anings land.
Jag hör, jag hör
En andekör,
En sång af barn, som menlöst klingar:
Kom hit, du mycket snart får vingar.
Som skymmer västra himlens rand,
Och mer och mer min blick kan röja
En strimma af min anings land.
Jag hör, jag hör
En andekör,
En sång af barn, som menlöst klingar:
Kom hit, du mycket snart får vingar.
Det blir så lugnt. Den svala bölja,
Som går från evighetens kust,
Skall mycket snart mig öfverskölja,
Och flydd är tidens korta lust.
Jag öfverstänks,
I djupet sänks
Och lyftes upp i rätta hamnen,
Min döda mor mig räcker famnen.