Wikisource:Mötesplatsen/Arkiv 2017

Interlinjärt

Ett intressant koncept marknadsförs av företaget Interlinear Text, som även arbetar på svenska, med Herr Arnes penningar som åskådningsexempel. Kunde det vara något för Wikisource att producera fria varianter av sådana parallelltexter? Kolla även fliken "Translation Methodology" och rubriken "How do we translate". --LA2 (diskussion) 10 november 2016 kl. 14.40 (CET)

Kul grej, men jag undrar om vi har tillräckliga kvalifikationer för att göra något sådant av större värde. Jag har nyligen tittat på En julsång på prosa, dvs Dickens' julsaga. Den är en anonym översättning (dock troligen inte av Användare:Kapten Kaos, som snarare skrivit in en gammal översättning, samma text som nu finns som e-bok från Telegram Klassiker), och den är inte vidare bra. Jag har under julhelgen nyöversatt stora delar av texten (för en dramatisering), men jag skulle inte kunna göra en meningsfull text-underläggning. Det är mycket som man behöver uttrycka helt annorlunda om det ska bli begripligt på svenska, och somligt har olika översättare dessutom förstått helt olika (jag har jämfört även med två nyare översättningar). Det skulle inte bli någon vidare "tyngd" i materialet som motsvarar den stora arbetsinsatsen.

I den mån vi känner till att texterna finns på andra språk är det förstås en bra service att ge en länk till det, som med Dickens-exemplet, men jag tror inte vi ska försöka lägga ihop dem i samma dokument, eller lägga krut på någon teknisk lösning av det. -- Slager (diskussion) 16 januari 2017 kl. 23.15 (CET)

Det är snarare förlaget som kopierat den från Wikisource utan att följa vår licens vad gäller erkännande av författarna. Det är dock i första hand författarna, i det här fallet Kapten Kaos, som kan agera i den frågan mot förlaget.--Thurs (diskussion) 18 januari 2017 kl. 00.18 (CET)

Om man fortsätter på den urspårade tråden: Jag har införskaffat en svensk översättning av Julsagan från 1884. Är det en bra idé att scanna in den? Hur gör man i så fall sen, när det nu redan finns en översättning? Bara någon variant av namnet i huvudnamnrymden, så får bägge ligga där? -- Slager (diskussion) 20 januari 2017 kl. 15.56 (CET)

Ja visst kan det vara en bra idé, det finns inget hinder för att ha hur många versioner som helst av en text. Är det Julhistorier så skall sidan kallas just så, Julhistorier, resten fixas med förgreningssidor och omdirigeringar.--Thurs (diskussion) 20 januari 2017 kl. 21.08 (CET)

Eller, eftersom detta verkar vara ett samlingsverk är en tänkbar titel även: En julsång på prosa (1884).--Thurs (diskussion) 20 januari 2017 kl. 21.31 (CET)

Finesser

Jag har flyttat ocr-funktionen (som ger en knapp för ocr-tolkning av sidan och hocr-funktionen (som markerar ett ord på faksimilen vid dubbelklick i texten) i sidnamnrymden till finesser. Om man önskar ha kvar dessa kan man slå på dem igen i finesser-fliken i Inställningar. Dessutom finns det nu en finess som ger en "Redigera nästa"-flik i sidnamnrymden som EnDumEn har gjort.--Thurs (diskussion) 23 november 2016 kl. 17.49 (CET)

Jag provade att markera ocr-tolkningen, men det funkade inte, vad jag kunde se; jag fick inte fram någon sådan flik. -- Slager (diskussion) 17 januari 2017 kl. 12.16 (CET)

Det är ingen flik. Det är en "knapp" med texten "OCR" i verktygsraden ovanför redigeringsrutan. Ibland laddas den inte korrekt så om du inte ser den prova att ladda om sidan.--Thurs (diskussion) 18 januari 2017 kl. 00.08 (CET)

Ok, det står 'flik' bredvid kryssrutan; kanske borde stå 'knapp' i stället. Hur som helst så funkar det bara när det har lust. Men det var inget viktigt. -- Slager (diskussion) 18 januari 2017 kl. 11.27 (CET)

OK, fixat beskrivningen.--Thurs (diskussion) 18 januari 2017 kl. 16.29 (CET)

PDF-funktionen

Hej, jag letar efter feedback från folk som har ett intresse av tjänsten för att generera PDF-filer på Wikimediawikier. Den funktion vi har nu – OCG – är gammal kod som blir trasigare med åren; om vi inte byter ut den nu kommer vi kanske tvingas plocka ned funktionen utan att vara förberedda på det och ha någon annan vettig lösning. Det finns en del information om framtidsplaner beskrivna på mw:Reading/Web/PDF Functionality. Om du bryr dig om PDF-funktionen, ta gärna en titt och skriv på diskussionssidan där om någonting saknas, eller om det är någonting vi inte borde spendera vår tid och energi på. Det går bra att skriva på svenska om man är obekväm med engelska. /Johan (WMF) (diskussion) 18 maj 2017 kl. 15.15 (CEST)

Arbetet med att få till stånd PDF-filer som kan visa bilder och tabeller kan nu testas, exempelvis denna text. Thuresson (diskussion) 9 juni 2017 kl. 00.04 (CEST)

Kolon och mellanslag

Bör man skriva "Joh. 3:16" (utan mellanslag) eller "Joh. 3: 16" (med mellanslag)? Har exempelvis Svenska skrivregler någon åsikt om detta? Har rekommendationen ändrat sig över tiden och bör man i så fall respektera stilen i en given bok (så som vi brukar respektera stavningen) eller standardisera den till dagens norm? Valet får väldigt synliga konsekvenser när man gör radbrytningar. Ska man tillåta mellanslag, så kan man få "Joh. 3:" på en rad och "16" på nästa. Sådant förekommer i en del tryckta böcker. Men är det bra eller dåligt? Inte bara bibelhänvisningar utan priser med kronor:ören och kronor:— omfattas av problemet. --LA2 (diskussion) 30 maj 2017 kl. 18.58 (CEST)

Nu är mitt ex av Svenska skrivregler några år, men jag kan inte tänka mig att man gått ifrån rekommendationen att hålla ihop uttrycket utan mellanslag i dina exempel. Den regel som jag tycker är tillämplig är: "Inget mellanrum görs vare sig före eller efter [---] kolon [---] när [detta] tecken står inuti ord, förkortningar eller sifferuttryck." Sen var det frågan om man ska acceptera originalets variant eller anpassa till dagens norm; jag tycker man ska skriva ihop, dvs anpassa. Mellanslaget var knappast betydelsebärande då heller, som en stavning kan vara, utan bara en typografisk utformning som vi inte behöver vara bundna av. -- Slager (diskussion) 21 juli 2017 kl. 20.01 (CEST)

Ordinari Post Tijdender från 1645

Jag har lagt in 3 nummer av Ordinari Post Tijdender (4,5,6) från 1645. Jag tänkte fortsätta med den kompletta årgången, men innan jag gör det vore det bra om någon kan kolla om jag har gjort något tokigt som bör rättas till innan resten kommer. Ainali (diskussion) 20 juli 2017 kl. 14.48 (CEST)

OK, några osorterade kommentarer:

Det bör finnas en ingångs/navigeringssida till tidningen: Ordinari Post Tijdender där alla numren är listade (se t ex Linköpings Wecko-Tidningar). Visserligen finns Post- och Inrikes Tidningar men den är upplagd efter 1800-talets tidning som inte har så mycket gemensamt med 1600-talets.

Tidningar brukar namnges med "Tidningsnamn ÅÅÅÅ-MM-DD". Om inte utgivningsdatum finns bör nog i alla fall årtalet stå före tidningsnumret alltså: Ordinari Post Tijdender Anno 1645 N.4 snarare än Ordinari Post Tijdender N.4. Anno 1645.

Generella redigeringsprinciper finns på Wikisource:Redigering och Wikisource:Korrekturläsning#Tips och råd. Avsteg från dessa ska motiveras och noteras på någon diskussionssida t. ex. Diskussion:Ordinari Post Tijdender om den sidan skapas.

Noterade skillnader:

• Antikva i frakturstilen markeras med <tt>-taggar (alternativt inte alls).
• Dubbel-s 'ß' transkriberas här normalt som 'ss' inte 'sz'.
• Skiljetecken placeras som brukligt i modern svenska, i de flesta fall inget mellanslag före och ett efter, det gäller också virgula "snedstreck".
• Viss layout som t.ex. centrering och högerjustering brukar bibehållas.

Det verkar finnas ett systematiskt fel i textfilerna där det står 'I' istället för '1'. Det borde kunna justeras före uppladdningen.

MVH --Thurs (diskussion) 21 juli 2017 kl. 01.05 (CEST)

Tack för bra återkoppling! Jag hade i och för sig tänkt att lägga ingången på Post- och Inrikes Tidningar eftersom de båda behandlas i samma Wikipediaartikel. Dessutom är den layouten mer kompakt än Linköpings Wecko-Tidningar och lämpar sig nog därför bättre när det rör sig om så många årgångar. Angående antikva i frakturstilen blandade jag nog ihop det med stycket om schwabacher högre upp på sidan Wikisource:Redigering. Kanske är det lämpligt att skriva dessa stycken om formatering i anslutning till varandra samt beskriva skillnaden på schwabacher och antikva så att fler slipper göra samma misstag? Angående den sista punkten hade jag tänkt att ladda upp exakt den OCR som gjorts från Kungliga biblioteket och sedan rätta felen för att behålla historiken. Är det tillräcklig motivering eller ska jag ändå rätta först? Ainali (diskussion) 25 juli 2017 kl. 08.34 (CEST)

Huvudsaken är att det finns en ingångssida där sidorna är listade, det fungerar ett lägga det på Post- och Inrikes Tidningar också. Men det är bara en bråkdel av Post- och Inrikes Tidningars utgivning som är inlagd, några få månader från några få år, det är knappast hållbart i längden. Om någon skulle få för sig att starta om det projektet på allvar skulle den ändå behöva delas upp – i alla fall på decennium eller kanske t.o.m. årgång – och bli till en förgrening. Layouten går att kopiera, men passar väl egentligen inte särskilt bra för en veckotidning där inte publiceringsdatum alltid är angivet.

Angående schwabacher och antikva beror det nog på att antikva-rekommendationen lades till mycket senare. Tills för några år sen märktes inte antikva-ord inte upp alls. Men jag kan hålla med om att nuvarande skrivning kan vara förvirrande då antikva nämns på ett ställe i början men långt senare hur det kan märkas upp.

Angående I/1: Systematiska fel kan man nog ändra i alla fall men det var endast ett förslag. Just I/1/l är dock något som är lätt att missa vid korrekturläsningen.--Thurs (diskussion) 26 juli 2017 kl. 12.05 (CEST)

Nu har jag nog lyckats korrigerat det jag lagt in till att följa dina råd. Tack för hjälpen! Jag börjar också luta mot att faktiskt ha en egen sida för Ordinari Post Tijdender, som hänvisar till att den efterföljs av Post- och Inrikes Tidningar (och vice versa). Din poäng om omfattningen och skillnaden i utgåvan var god. Ainali (diskussion) 2 augusti 2017 kl. 15.31 (CEST)

Det var i april 2010 som jag satte upp sidan Post- och Inrikes Tidningar med kalenderformatet för några få månader år 1836 och sedan har tydligen inte så mer mycket hänt på den här fronten. Det som däremot har hänt är att Kungliga biblioteket har digitaliserat massor av fler dagstidningar på sajten http://tidningar.kb.se/ där 1800-talet är fritt tillgängligt och 1900-talet kan läsas från en dator inne i KB:s lokaler. Jag vet inte vem eller hur många som läser de digitaliserade tidningarna, eller hur de gör (enbart fritextsökning?) för att hitta rätt innehåll. Helt klart är att det finns många OCR-fel som hade behövt rättas för att få bättre träffsäkerhet i sökningen. Men även efter korrekturläsning finns många alternativa stavningar som blir svårfunna. Skulle det fungera att göra likadana månadskalendrar för alla tidningar? Finns det något annat sätt man borde angripa problemet? Har vi några förebilder i italienska, franska eller andra språk av Wikisource? --LA2 (diskussion) 27 november 2017 kl. 00.01 (CET)