Wikisource:Redigering

För grundläggande instruktioner om hur man redigerar en sida, se Wikipedias hjälpsida om w:Wikipedia:Redigering, samt sidan Wikisource:Textformatering.

Speciellt för Wikisource är att deltagarna inte författar egen text, utan återger text ur tryckta källor. I stället för krav på saklighet och neutralitet, styrs Wikisource av krav på textkritik. Alla typografiska finesser, nutida eller ålderdomliga, har inte sin direkta motsvarighet i wiki-formatet. Följande är riktlinjer för hur tryckta texter ska återges. Det är fritt att göra avsteg från dessa riktlinjer, men ange gärna detta i en inledande kommentar till respektive verk och var konsekvent inom verket.

Speciellt för Wikisource är också korrekturläsning sida för sida mot bilder av tryckta boksidor. Följande riktlinjer är dock tillämpliga oavsett hur texten tillkommer.

Teckenuppsättning och typsnitt

Wikisource (liksom Wikipedia) använder Unicode, en internationell standard för teckenuppsättningar på datorer, och dess kodning UTF-8. Unicode kan återge de flesta skrivtecken som används på jorden inklusive latinska (abc, åäæöø, çðëšßþü), grekiska (αβγ), runor (ᚡᚢᚦᚨᚱᚴ), kyrilliska (русский), arabiska (العربية), hebreiska (עברית), japanska, kinesiska, hindi, thailändska och mängder av specialtecken ($¢£®†÷). Och ändå saknar Unicode vissa ovanligare former av runor och vissa ovanligare medeltida ligaturer. Dem får vi klara oss utan. Om en boksida visar någon ovanligare form av skrivtecken, kan man kanske göra en figur/illustration i stället för text.

Det är läsaren som väljer typsnitt (font), eller godtar det som råkar följa med systemet. Det hör inte till redigeringen att föreskriva vilket typsnitt som ska användas för texten. Wikisource levererar en läsbar och sökbar text, inte en tryckfärdig sida.

Olika slag av betoningar i texten

För kursiveringar och fetstil är det möjligt och ibland nödvändigt att använda HTML-koderna <i> respektive <b> (italics, boldface) i stället för wiki-koderna med två respektive tre apostrofer ('', '''). Detta gäller speciellt när den markerade texten innehåller radbrytningar.

Förutom vanliga kursiv och fetstil används i Wikisource även spärrad stil och Kapitäler, som ofta förekommer i äldre typografi. Mallen {{sp}} används för att åstadkomma spärrad stil och mallen {{sc}} för att åstadkomma kapitäler.

Wikisource återger inte normalt typsnitt som frakturstil, eller rättare sagt: Wikisource återger text och det är läsaren som bestämmer om den ska visas som antikva, fraktur eller med något annat slag av typsnitt. Äldre texter kan dock växla typsnitt ibland för att ange betoningar i texten.

Äldre texter i fraktur växlar ibland till det snarlika typsnittet schwabacher för betoningar. Detta kan lämpligen återges som kursivering.

I verk tryckta i frakturstil före ca 1800 återges ofta utländska ord eller relativt nya låneord i antikva, den latinska tryckstilen. Den stilväxlingen kan återges med "skrivmaskinstext" <tt>...</tt>, t. ex. canel, façon eller pulver.

Understruken text är ovanlig i äldre tryckt text men kan förekomma som ersättning för kursiv i handskrifter och maskinskriven text. Understrykningar återges med <u>...</u>.

Stavning och tryckfel

Återge den stavning som används i den tryckta förlagan, oavsett om det gäller äldre stavning (hufvud, jernvägar, haf), grammatik (äro, hänges, låtom) eller eventuella tryckfel. I mycket uppenbara fall kan tryckfel rättas, men det är sällan självklart vad som ska vara rätt. Även i tryck var stavning ofta inte regelbunden före mitten av 1800-talet. Ett ord kunde stavas på olika sätt i samma verk och ibland även på samma sida, något som bör återges vid en transkription.

Förkortningar ska i Wikipedia skrivas ut (med mera, till exempel), men i Wikisource behålls förkortningar som de stod i den tryckta texten (m. m., t. ex.). När texten är svårläst är det bra att känna till äldre förkortningar. Goda hjälpmedel är Wikipedias lista över förkortningar och lista över förkortningar av tidningstitlar.

När frakturstil använder ß (dubbel-s eller sz-ligatur), skrivs detta om till ss (deßa blir dessa). Den snarlika tz-ligaturen (ꜩ) skrivs om till tz. I frakturstil görs skillnad mellan vanligt kort s och långt s (ſ), men i wiki-texten återges båda som vanligt (kort) s.

När frakturstil använder w, återges detta som w (Swerige, hwarför). Märk att samma text använder enkelt v i ord från latin (November, qvart).

Det numera sällsynta libratecknet (℔, en ligatur av "l" och "b") anger måttenheten skålpund (425 gram). Det förekommer även i viktenheterna lispund (ℓ℔, 8,5 kg) och skeppund (Sk℔, 170 kg). Se till exempel Om Norge, överst på sidan 12.

Tydligen har ß även använts som förkortning för skilling (4 R:dr 3 ß 2 r. = 4 Riksdaler, 3 skilling och 2 runstycken). I wiki-texten återges detta som "sk."

Rad- och styckebrytning, avstavning, indrag, mellanrum

Den redigerbara wiki-texten har radbrytningar på samma ställe som den tryckta förlagan, för att det ska vara enkelt att hitta rätt ställe om man behöver rätta ett fel. Men när den sparade wiki-sidan visas, spelar dessa radbrytningar inte längre någon roll, utan texten formas till så långa rader som resten av sidan tillåter. Om man nödvändigt vill ha radbrytning på ett givet ställe, används <br> eller <br /> för detta.

För bästa sökbarhet och återanvändbarhet, ska avstavningar inte förekomma i den färdiga texten. Alla avstavningar skrivs därför ihop och förs till nästföljande rad eller sida. Tänk dock på att "till- lämpning" inte ska ha tre l i rad när det skrivs ihop, och att "om- och tillbyggnad" inte ska skrivas ihop.

Wiki-texten använder en tomrad för att markera styckebrytning. När den sparade wiki-sidan visas omvandlas detta till HTML-koden <p> som vanligen återges som ett nytt stycke med vertikalt avstånd men utan horisontellt indrag. Läsaren kan välja att återge styckebrytningar på annat sätt, och det hör inte till redigeringen att föreskriva hur styckebrytningar ska återges. Vid korrekturläsning sida för sida, kan mallen {{tomrad}} behöva användas för att säkerställa styckebrytning i samband med sidbrytning.

Textstycken kan justeras med jämn högerkant, men har det normalt inte.

Flera mellanrum i följd i wiki-texten behandlas som ett enda mellanrum. Om man nödvändigtvis vill ha ett större gap någonstans, kan man använda   för att sätta in ett non-breakable space, alltså ett mellanrum som inte får användas till radbrytning. Detta skall dock aldrig användas som ersättning för tabellformat, centrering eller långa indrag.

Äldre typografi kan återge längre citat genom att upprepa det inledande citattecknet i början av varje stycke, ibland i början av varje rad. I löpande text måste sådana upprepningar tas bort i wiki-texten, så att varje citat bara har ett inledande och ett avslutande citattecken.

Rubriker, tabeller textstorlekar

Använd wiki-rubriker för att dela in texten i kapitel och avsnitt, inte för att variera textens storlek. För textstorlek kan man använda <big> och <small>, även upprepade gånger: stor, större, störst, liten, mindre, minst.

För rubriker är det möjligt och ibland nödvändigt att använda HTML-koderna (<h1>, <h2>, <h3>) i stället för wiki-koderna (=, ==, ===). Exempelvis fås centrerade rubriker med <h2 align=center>Rubrik</h2>).

Använd rubriknivå 1 (<h1>, =) för bokens titel, nivå 2 (<h2>, ==) för kapitel och nivå 3 (<h3>, ===) för underavsnitt, men försök undvika djupare rubriknivåer än så.

Wiki-texten har ett avancerat stöd för tabeller (med notationen {| ... |- ... || ... |}), som kan användas både till traditionella siffertabeller och för grafisk formgivning. Använd detta sparsamt, eftersom den redigerbara texten riskerar att bli svåröverskådlig.

Matematiska formler

Wiki-systemet har rätt avancerat stöd för att återge matematiska formler. Men är utformat för modern matematik, som den förklaras i Wikipedia. Det är möjligt att äldre böcker använder en annan notation. Då kan man behöva tillgripa bilder i stället.