Sida:Biblia Fjellstedt II (1890) 568.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
564 Om Jerusalems belägring. Propheten Hesekiel. Cap. 5, 6

8. Derföre säger HERren HERren alltså: Si, jag skall ock till dig, och skall låta gå en dom öfwer dig, att hedningarna skola se deruppå;

9. Och skall göra så med dig, som jag aldrig någon tid gjort hafwer, ej heller härefter göra skall, för all din styggelses skull;

10. Så att i dig skola fäderna äta sina barn,* och barnen sina fäder; och skall låta en sådan dom gå öfwer dig, att alla dina igenlefda skola i alla wäder förströdde warda. *3 Mos. 26: 29. 5 Mos. 28: 53. Klagow. 2: 20. cap. 4: 10.

Hedningarne woro fastare i sin afgudadyrkan, än Israel i sin rena uppenbarade lära; ja, Israel war i afgudadyrkan argare än hedningarna, v. 7. V. 9 wisar, att denna prophetia icke blott syftar på Jerusalems förstöring af Babylonierna, utan också på förstöringen genom Romarne. Se Matth. 24: 21. Marc. 13: 19, der samma ord finnas.

11. Derföre, så sannt som jag lefwer, säger HERren HERren, efter du hafwer med din styggelse och afgudar orenat min helgedom, skall jag ock bortskrapa dig; och mitt öga skall icke skona dig, eller se öfwer med dig.* *Hes. 7: 49; cap. 8: 18.

12. Tredjedelen af dig skall dö af pestilentie, och förgås af hunger; och den andra tredjedelen skall falla för swärd allt omkring dig; och den yttersta tredjedelen skall jag förströ i alla wäder,* och draga ut swärdet efter dem. *Jer. 49: 32.

13. Alltså skall min wrede fullkomnad warda, och min grymhet öfwer dem uträttad warda, att jag skall få en hugnad* öfwer dem; och de skola förnimma, att jag HERren i mitt nit talat hafwer, när jag min grymhet uppå dem uträttat hafwer. *Es. 1: 24.

Herrans hugnad öfwer dem genom straffdomarna är ett uttryck efter menniskosätt, som betecknar, att då menniskan icke will motswara Guds ewiga kärlek och blifwa en hugnad för Hans förbarmande, så blifwer hon föremål för Hans rättfärdighets wrede och wedergälles efter rättfärdighetens fordringar. Hedningarne, som hade sett Judafolkets ogudaktighet, lärde genom dessa straffdomar känna Israels Gud såsom en rättfärdig Gud.

14. Jag skall sätta dig till ett öde och till en försmädelse för alla hedningar, som omkring dig äro, för alla deras ögon, som der fram om gå.

15. Och du skall wara till en försmädelse, hån, exempel och widunder, för alla hedningar, som omkring dig äro, när jag låter rätten gå öfwer dig, med wrede, grymhet och wredeligt straff, det säger jag, HERren.

16. Och när jag onda hungrens pilar ibland dem skjutande warder, hwilka skadliga wara skola, och jag dem utskjuta skall till att förderfwa eder, och låta hungren ju större och större warda öfwer eder, och taga bort ifrån eder bröds uppehälle.* *Hes. 4: 16; cap. 14: 13.

17. Ja, hunger och onda wilddjur* skall jag låta komma ibland eder, de skola göra eder barnlösa; och der skall pestilentie och blod wanka ibland dig; och swärdet skall jag låta komma öfwer dig; jag, HERren, hafwer det sagt. *3 Mos. 16: 22.

Så uppfylldes redan på den tiden en del af prophetian genom Mose. 5 Mos. 32.

6. Capitel.

Afgudadyrkans styggelse, we.

Och HERrans ord skedde till mig, och sade:

2. Du menniskobarn, wänd ditt ansigte åt Israels berg,* och prophetera emot dem; *Hes. 36: 1.

3. Och säg: I Israels berg,* hörer HERrans HERrans ord; detta säger HERren HERren både till berg och högar, både till bäckar och dalar: Si, jag skall låta komma swärdet öfwer eder, och förgöra edra höjder, *Ps. 125: 2.

4. Att edra altaren skola förödde warda,* och edra afgudar sönderslagna; och skall låta ihjälslå edra kroppar inför beläten. *2 Kon. 23: 11, 12.

Dessa altaren på höjderna woro afgudaaltaren. Inför dessa afgudabeläten, som folket dyrkade, skulle de falla.

5. Ja, jag skall fälla Israels barns kroppar inför edra beläten,* och förströ edra ben kring om edra altaren, *3 Mos. 26: 30.

Att deras ben skulle ligga kringströdde omkring deras afgudaaltaren är en åskådlig predikan om sammanhanget mellan synden och straffet.

6. Der I bon, der skola städerna öde warda, och höjderna öde läggas; ty man skall förlägga edra altaren, och göra