N:r 11 och 31 trycktes också, med latinsk översättning, av Ol. U. Arborelius i Conspectus grammatices linguæ dalecarlicæ, Ups. 1822 (præs. A. L. Hwasser) s. 12—16. Näsmans och Arborelius omtryck äro icke tillförlitliga.[1]
I sitt stora arbete Germaniens Völkerstimmen, Band III, Berlin 1854—1866, s. 835—894 avtryckte J. M. Firmenich(-Richartz) 15 svenska dialektdikter från 1600- och 1700-talen (jämte andra dialektprov). F:s svenske medarbetare var herr C. G. Zetterqvist i Stockholm.[2] Firmenich utelämnar eller förkortar ej sällan dikternas titlar; en del av hans textavtryck äro goda; andra äro icke tillfredsställande.
Historikern Martin Weibull utgav 1871 en samling »Verser och Visor på skånska landskapsmål» i tidskriften Samlingar till Skånes historia etc., Lund 1871, s. 97—130. Här ingå 12 i närvarande arbete tryckta dikter från Skåne och Blekinge. Weibulls avtryck äro i det hela goda, om också en del fel och onöjaktigheter kunna anmärkas.
Lektor K. Fr. Karlsson har i inledningen till »Darius . . . af Isaac A. Börk», Sthlm 1874, s. xxiv (jfr s. xli) första gängen fäst uppmärksamheten på dikten ’Bonde-Rijm’ vid Johan Luthers och Brita Liwins bröllop 1697 (här n:r 19), som enligt K. är författad av Georg I. Törnquist.[3]
Litteraturhistorikern Ewert Wrangel berör på flera ställen i sina arbeten: Carolinska tidehvarfvets komiska diktning, Lund (Wexiö) 1888, och Frihetstidens odlingshistoria, Lund 1895, också i förbigående den äldre dialektdiktningen och anför titlarna på en del dikter (t. ex. 1888 s. 64, 136, 190, 229, 1895 s. 237 f). Här omnämnas, så vitt jag vet för första gängen i den tryckta vetenskapliga litteraturen dikterna n:r 70 (efter hs. i LB), 90, 131, 43, 60, 89, 143 (dessutom av här icke medtagna en bröllopsdikt av A. Rydelius 1704 (1888 s. 136) i »mera allmänt hållet» folkspråk[4] flera handskrivna »visor» eller dikter).
För den nyare svenska dialektforskningen har det sedan länge stått
som ett viktigt önskemål att få till stånd en så vitt möjligt
fullständig edition av den äldre svenska dialektlitteraturen. Redan på
1870-talet gjorde J. A. Lundell en betydelsefull insats för att
förverkliga tanken genom att — med biträde av bl. a. Isak Fehr —
åstadkomma en samling avskrifter av särskilt i Upsalabiblioteket
förvarade bröllopsskrifter (och andra dikter) på dialekt; Lundells
samling omfattade även 1800-talet. Det var Lundells förhoppning
att framdeles kunna utgiva sina samlingar i tryck (jfr Pauls
Grundtriss[5] Bd I, Strassburg 1901, s. 1489); en förberedelse därtill var i
sin mån hans innehållsrika avhandling »Om de folkliga
beståndsdelarne i det svenska skoldramat» utg. som tillägg till editionen av
Prytz Gustaf I i Sv. Lm. Bihang, I 1883. Planens utförande har
blivit fördröjd, men under de år som gått har trots detta Lundells
arbete från 70-talet i stor utsträckning kommit forskningen till godo,
därigenom att Lundell välvilligt låtit enskilda intresserade forskare
få taga del av hans stora manuskript, vilket numera sedan 1921 är
införlivat med Landsmålsarkivets samlingar.
Vid de språkhistoriska undersökningar på grundval av dialektmaterial, som började komma i gång i Upsala efter 1895 i samband med den stora dialekttopografiska undersökning, vilken då igångsattes på Axel Erdmanns initiativ, väcktes intresset på nytt också för de äldre litterära texterna på dialekt. Närv. utgivare gjorde 1897 en avskrift av 6 upplandsdikter i KB från 1690-talet (efter G. Eneströms förteckning) och E. Grip utgav i tryck 1900 »Några uppländska bröllopskväden från 1600- och 1700-talen» (6 dikter, jfr s. 535). Material ur bröllopsdikterna, till stor del med anlitande av Lundells avskrifter, har tillgodogjorts i följande språkhistoriska eller grammatiska arbeten: E. Grip: Skuttungemålets ljudlära 1901 (Sv. Lm. 18: 6)[5]; B. Hesselman: Preteritum av gråta, låta etc. 1905
- ↑ Ett par dikter på Dalabergslagsmål trycktes ofullständigt av Hammarström 1789, se anm. till n:r 45 och 54 s. 538 f.
- ↑ »Die Proben der schwedischen Mundarten verdanken wir der unermüdlichen Thätigkeit und Aufopferung des Herrn C. G. Zetterquist in Stockholm, welcher alle Schwierigkeiten bei dem Sammeln dieser Proben för »Germaniens Völkerstimmen» zu überwinden gewusst hat.» (F. s. 835). — Bland UB:s ms. finns en större samling avskrifter: »Skrifter på Svenska Landskapemålet Samlade af Carl G. Zetterqvist» I, II (folio): W 68, 69. (Den företa volymen synes vara defekt i slutet.) Här återfinnas 11 av de 15 äldre dialektdikterna hos Firmenich, delvis försedda med en blyertsanteckning i margen: »Firmenich» l. »Firmenich denna» och med översättningar till svenskt riksspråk av de svårare dialektorden skrivna över raderna. Samlingen innehåller f. ö. dels ytterligare ett antal äldre dialektdikter, som icke finnas hos F., dels yngre dialektdikter (efter 1800, även bröllopsdikter; delvis hos F.), dels slutligen äldre och yngre dialektprov av annat slag (också till en del hos F. Flera av texterna äro icke avskrivna efter original, utan efter äldre omtryck (t. ex. Näsmans); avskrifterna synas vara omsorgsfullt gjorda. Tyvärr saknas ofta uppgifter om proveniens. Jfr not 1 s, 17* nedan.
- ↑ N:r 67 O. A. Burman 1737 har först omnämnts av B. Lundstedt, Katalog över Finspongs bibliotek, Sthlm 1883. s. 273.
- ↑ Tryckt av Fr. Braune i Svenska vitterhetsarbeten av A. R., 1868.
- ↑ 5,0 5,1 Redan tidigare åberopades material ur en uppländsk bröllopsdikt (74) av A. Schagerström i Vätömålet 1882 (Sv. Lm. II: 4) s. 40, 48; dialektlällor
