Sida:Bröllopsdikter på dialekt från 1600- och 1700-talen.pdf/9

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs


(SoS), Sveamålen 1905, Om e- och ä-ljuden i uppl. 1906 (SoS), Uppländskan som skriftspråk 1908 (i Uppland II s. 504 ff.; här också en översikt över den uppländska dialektlitteraturen), De korta vokalerna i och y i svenskan 1909—10 (UUÅ), Studier i svensk formlära 1 1911 (SoS), 2 1931 (NS), Sönjer ’söner’ 1918 (Festskrift till E. Tegnér), Några nynordiska dialektformer och vikingatidens historia 1936 (Nord. text. o. und. 9); J. Swenning: Samnordiskt æi i sydsv. mål 1909 (Sv. Lm. B, 4), Folkmålet i Listers h. 1917 ff. (Sv. Lm.); T. Ericsson: Södermanlands folkmål 1914 (Sv. Lm. B. 8); O. F. Hutman: Om uppkomsten av den bildade talsvenskan i Finland 1914 (Sv Litt.-s. Förh. o. Upps. 27); F. Tydén: Vok. u och o 1924 (Ak. avh. i Ups.); V. Solstrand: Svensk stavelseförlängning 1924 (Ak. avh. i Hfors); Hj. Lindroth: Ölands folkmål I 1926; I. Modéer: 1700-talets öländska dialekter 1928 (Sv. Lm. B. 24); P. Envall: Dala-bergslagsmålet 1930 (Ak. avh. i Ups.).

Under läsåren från ht. 1923 till vt. 1926 behandlade Nordiska seminariet i Upsala ämnet »Texter på dialekt från 1600- och 1700-talen (huvudsakligen bröllopsdikter)». En del av de arbeten, som då utfördes av seminariedeltagarna, kunna anses som förarbeten till närvarande edition. Lundells avskriftsamling ställdes till seminariets disposition. Undersökningarna grundades emellertid i första rummet på originaltrycken (eller handskrifterna) i biblioteken, vilka granskades av seminariedeltagarna och utskrevos i maskinskrivna kopior. I samband därmed företogs en förnyad preliminär rekognoscering över samlingarna av tillfällighetstryck[1] för vissa år (delvis också skillingtryck), varvid en del förut okända dialektdikter kommo i dagen, bl. a. 49 (Svärdsjö), 63 (St. Tuna) och 65 (Luleå). Bland dem som deltogo i dessa undersökningar nämner jag här med ett tack för deras medverkan i förberedelserna för närvarande edition herrar S. Larsson, P. Envall, D. Strömbäck, H. Gustavson, N. Svanberg, E. Eriksson, T. Bucht och O. v. Friesen samt fröken Ingeborg Nordin.

Beträffande publikationer av enskilda bröllopsdikter i tidskrifter och annorstädes hänvisas till de Bibliografiska anmärkningarna s. 533 ff. Bland de där anförda förut tryckta dikterna ha, så vitt jag känner[2], n:r 1 först uppmärksammats av A. Noreen, 3 av Lundell och G. Eneström, 10 av Lundell och Noreen, 22 och 23 av E. Norecn, 25 av Toini Melander, 32 och 77 av N. Lithberg, 48, 86, 102 och 119 av Lundell, 70 av A. Uggla[3], 90 av E. Wrangel, 107 av C. M. Stenbock(?), 108 och 136 av I. Modéer, 111 av A. Erdmann, 125 av O. V. Wennersten och 133 av F. Busck.

En bibliografi över landsmålslitteraturen påbörjades på 1870-talet av G. Eneström, men kom aldrig längre än till förberedelserna; ett utdrag publicerat i Sv. Lm. 2 s. xcv—xcix (tr. 1884); här omnämnas för första gången i tryck dikterna n:r 5 (som meddelas i ), 12, 13, 14, 16, 18, 20 och 52. Bibliografiska upplysningar om de äldre dialektdikterna meddelas, huvudsakligen efter Lundells avskriftsamling, flerestädes i de förut anförda språkhistoriska avhandlingarna (s. 11* f.) samt i Götlinds anf. avh. s. 157 ff. Den utförligaste bibliografin över bröllopsdikterna och andra dialektdikter före 1800 är emelertid A. Noreens mycket innehållsrika kapitel om »De nysvenska dialekternas källor»[4] i första bandet av Värt språk (Lund 1903) s. 156—180, med intressanta tillägg i band 1 s. 547—549 (1907), 2 s. 475 f. (1910), 3 s. 524—528 (1917), 5 s. 686 (1912), 7 s. 532 f. (1919). Noreens bibliografi och isynnerhet Lundells stora avskriftsamling från 1870-talet äro de viktigaste förarbetena till den bok som nu utgives.


EDITIONEN.

Denna omfattar som titeln anger bröllopsdikter men också en del andra dikter med karaktär av lyckönsknings- eller hyllningsskrifter. Jag har också medtagit några dikter, som icke ange sig själva som festpoem, men som möjligen ändock en gång ha skrivits för gästernas underhållning vid bröllopskalas, nämligen några versifierade komiska bonde-intermezzon av den typiska art, som utbildats inom bröllopsdiktningen: n:r 111 och 142, närmast också 22 och 23; i varje fall av språkliga skäl hade man ogärna saknat dessa nummer i samlingen. Endast en begravningsdikt har medtagits, den enda kända på dialekt: n:r 64. Några av texterna äro delvis på prosa och en helt på prosa: n:r 109. — Ordningen är kronologisk.[5]

För utgivningen har jag haft förmånen att kunna utgå från Lundells avskriftsamling: 45 av Lundells avskrifter ha använts som tryckmanuskript. Lundells hela samling i Landsmålsarkivet, som jag haft till låns, omfattar 85 hithörande (eller ev. hithörande)

    på dalmål användes av L. F. Leffler, Om konsonantljuden, Ups. 1872, och A. Noreen Dalmålet I, II 1881, 82 (Sv. Lm. IV: 1, 2), jfr I s. 10 ff.

  1. ↑ I UB, KB och, på initiativ från Landsmålsarkivet, i Jämtlands bibliotek (Zetterströmska samlingen).
  2. ↑ Jag åsyftar originaltrycken, resp. originalhss. Om n:r 65 jfr ovan.
  3. ↑ Se Götlind, Studier i västsv. ordbildn. 1918—21 (Sv. Lm. B. 19) s. 158.
  4. ↑ Förteckningen går fram till nyaste tid och omfattar även andra dialektkällor: texter på prosa, ordförteckningar etc.
  5. ↑ Gotlandsdikterna 144—147 äro ett senare tillägg.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Bröllopsdikter_på_dialekt_från_1600-_och_1700-talen.pdf/9&oldid=541812”