Den här sidan har korrekturlästs
174
Under det spännets storlek växte, fann man lämpligt att förse det med en botten, som i midten hade en rund öppning. Ehuru bottenskifvan aldrig kunde ses när spännet begagnades, försågs hon med ornament, och här återfinna vi den omskapade djurtypen från den fjerde gruppens tid — och denna nyvordna djurtyp är intet annat än den s. k. nordiska orm- eller runstensslingan, som inom detta område visar sig tidigast (jfr fig. 59.)
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 184 i filen Kongl. Vitterhetsakademiens månadsblad (åttonde årgången, 1879).pdf. Bildtext: Sjette gruppen. |
Att utvecklingen af de gamla typerna sträckte sig vidare än till de runda spännena och till de mindre bågspännena, som blefvo de s. k. djurhufvudformiga
