namn burits af flere personer. Namnet Knut förekommer den 13 januari och den 20 juli. Den 10 juli dog den danske konungen Knut den helige. Den 13 januari har fått namnet Knut i senare tid, då man redan börjat glömma almanacksnamnens betydelse. Namnet har flyttats till den 13 från den 7, som under medeltiden bar namnet Knut, alldenstund hertig Knut Lavard den dagen mördades. Vi finna namnet David både den 25 juni och den 30 december; det förra tillhör Vestmanlandsaposteln af detta namn, det senare den judiske konungen[1].
Om nu någon vill anmärka, att vi icke längre tillhöra den katolska kyrkan och således icke hafva något att skaffa med hennes helgon och deras minnes firande, så medgifves att detta är riktigt, men vill man på grund häraf handla, så finnes icke mer än en förnuftig åtgärd att vidtaga — nämligen att helt enkelt stryka hela namnlistan, såsom man, om jag icke misstager mig, har gjort i den norska almanackan. Men det finnes ingen giltig anledning, hvarför man skulle ersätta en namnlängd, som står i ett bestämdt sammanhang med de särskilda dagarna, med en namnlängd, i hvilken namnen och deras inbördes ordning icke stå i minsta sammanhang med dagarne i året.
Vill man taga bort namnen ur almanackan, kan deremot intet invändas ur principiel synpunkt. Men man kan dock från historisk synpunkt hafva skäl att förorda namnlängdens bibehållande.
Under forna tider angafs en dag i månaden gemenligen icke med dess nummer inom månaden, utan medels angifvande af det helgonnamn, som dagen bar.
- ↑ Det medgifves att vissa dagar bära namnen af personer, hvilkas dödsdag ingen menniska med säkerhet känner, men dessa undantagsfall rubba icke giltigheten af påståendet, att medeltidsalmanackans namnlängd var afsedd att hafva en historisk karakter, och i hufvudsak har den en sådan.
