war en gammal väg, som kallas jordabroar; hwarwid jag påminner mig att i Småland heter det alltid broa i stället för väga eller laga om vägarne. Vid Åsarp läste jag en klocka, som enligt alla både skrifteliga, muntliga och tryckta intyg, skulle vara oläslig. Påskriften var på vers: Capio moveri, sonitum quoque confero plebi (jag låter röra mig; jag meddelar äfven mitt ljud åt folket). Vid Åsaka ett stycke af en runsten, hvilken fordom ibland annat äfwen legat vid en stalldörr. Men i och wid samt hela trakten omkring Smula war alldeles utan alla ålderdomsmärken på närmare håll än åt Åsaka, der en mängd stenar, som allmänt kallades piggstenar, som antingen voro uppreste i rör eller på högar.
I Småland besågs en gammal runinscription, 17 alnar högt ifrån jorden befintlig i Rydaholms kyrkotorn, och några fragmenter efter en runinskrift på en sten i kyrkoväggen[1], samt utom annat äfwen en kula eller hopläggning af stora hällar till en grotta, hvilken hade blifvit ansedd för en kummelgrotta, men som det aldrig nånsin warit.
I Östergötland war jag äfven på flere ställen ifrån stora vägen ute på marker och i skogar, innan jag betraktade Vadstena, men sedan jag varit i Alvastra, war jag vid den betydligen stora tingcirkeln vid Näs kyrka. Den utgjordes af 24 stora stenar, dock alldeles utan någon inskrift (hvilket likväl var mig uppgifvet), och derjemte flere stensättningar och 2:ne st. i fyrkant m. m. som jag framdeles får äran meddela.
På Linköpings Bibliotek anmärktes utom andra goda saker några blad Kopparstick af Buræi Runakänslones lärospån, grafverade af honom sjelf.
Märkedagar i maj och juni.
Maj 1. Valborg. Köld denna dag betecknar hårdt år VG, Sm. — Vårsådd Verml. — då skall man dricka märg (stjelk) i benen VG.
Maj. 3. Korsmessa. Svalan kommer Vestm., Ner., Söd., ÖG, VG, Verml. — vårsådden, ploganden börjar VG, Hall., Verml., Jämtl. (strelingsplog) — korsmessa fodernöd VG — den som ej har att gifva sin ko i koknekeveckan, honom vore bättre ingen ko hafva, ty hvitelocka sätter henne på knäna, men kabulecka reser henne upp igen VG. — Korsmesseveckan är alltid fult
- ↑ L. 1249, 1906.
