Sida:Kontinentalsystemet.djvu/179

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
169
DEN ENGELSKA KRISEN 1810—12

vid årsskiftet talas om konkurser i Manchester ej dagligen utan stundligen. Exportörernas oförmåga att honorera de växlar som utställts till fabrikanterna indrog dessa, särskildt de skotska, i krisen, och sedan spred sig förvirringen till de kreditgifvande bankhusen samt genom dem i allt vidare kretsar, ej blott inom bomullsindustrien utan äfven inom metallmanufakturen. Öfverspekulationer på den sydamerikanska marknaden verkade dessutom framåt, i det att ej blott betalning uteblef för det redan sålda utan dessutom nya försäljningar till stor del voro omöjliga. Så till vida förklaras rubbningen fullt bindande af den sydamerikanska handeln. Till denna faktor kom emellertid från och med mars 1811 en ny, som likaledes saknade direkt sammanhang med kontinentalsystemet, nämligen den ovanligt framgångsrika strypning af den engelsk-amerikanska handeln, som Förenta staternas lagstiftning satte i verket genom Non-Importation Act. Slutligen är det en gifven sak, att de lidanden krisen medförde och de djupa spår den satte hos den engelska arbetarbefolkningen berodde på att landet befann sig midt i den enorma omhvälfning som kallas den industriella revolutionen.

Men om det alltså är klart, att många af kontinentalsystemet oberoende faktorer medverkade, vore det ett stort misstag att anse krisen helt och hållet opåverkad af Napoleons politik. Utvärtes var läget, i så hög grad kejsaren gärna kunde begära, det som måste väntas leda till »Englands besegrande genom öfverflöd». Året 1810 betecknades genom en enastående import af råvaror och kolonialprodukter, såsom framgår af följande tabell, som öfver hufvud ger en bekväm öfversikt af dessa varors (brutto)import från krigsutbrottet 1803 till den slutliga freden:

År Kaffe Socker Råbomull Ull Lin Hampa Råsilke Organ. silke Talg
1000 cwts. 1000 cwts. 1000 lbs. 1000 lbs. 1000 cwts. 1000 cwts. 1000 lbs. 1000 lbs. 1000 cwts.
1803 219 3,186 53,812 6,021 295 730 804 385 537
1804 507 3,248 61,867 8,157 353 727 1,032 449 534
1805 354 3,179 59,682 8,546 467 611 1,190 433 394
1806 529 3,815 58,176 7,334 355 730 803 515 537
1807 418 3,641 74,925 11,769 421 757 778 346 367
1808 727 3,753 43,606 2,354 258 260 637 139 148
1809 708 4,001 92,812 6,846 533 859 698 502 353
1810 829 4,809 132,489[1] 10,936 512 956 1,341 451 479
1811 560 3,918 91,662 4,740 244 459 602 20 293
1812 406 3,762 63,026 7,015 405 852 1,330 618 309
1813 fattas, emedan tullräkenskaperna brunnit upp
1814 1,030 4,035 60,060 15,713 525 545 1,635 646 589
1815 815 3,985 99,306 14,982 351 732 1,443 358 642
  1. Siffran rättad efter Baines’ tabell s. 347, som öfverensstämmer med Porters tabell s. 178. Siffrorna i öfrigt efter Tooke.