4 Kungl. Mai.-ts proposition nr 70. tänka på sin egen fördel utan även betrakta verksamheten som hela den försäkrade gruppens intressen. Inom en mindre grupp vore det också lättare att påvisa, att varje ökning av utgifterna skulle medföra en ekonomisk belastning för samtliga medlemmar av gruppen, och ju klarare detta framstode för försäkringstagarna, desto lättare borde det vara att få deras medverkan till att begränsa kostnaderna. En effektiv kontroll av bland annat fiskarenas uppgifter om skadefall krävde också små områden, där man kunde få till stånd medverkan från medlemmarnas sida. Å andra sidan erfordrades att verksamhetsområdet bleve tillräckligt stort för att försäkringsorganet skulle uppnå tillräcklig stabilitet och för att en erforderlig riskutjämning skulle kunna ske. Beträffande verksam hetsom rådenas storlek finner utredningen lämpligt, att fiskarena inom Göteborgs och Bohus samt Hallands län sammansluta sig till en och fiskarena inom Skåne och Blekinge län till en fiskredskapsförsäkringsförening. På ostkusten borde däremot ett antal mindre sådana föreningar organiseras med verksamheten begränsad till ett eller ett par län. Dessa föreningar skulle sedermera om så befunnes lämpligt kunna sammanföras till större enheter. Initiativ till bildande av försäkringsföreningar bör enligt utredningen tagas av redan befintliga organisationer bland fiskarena. Något organisationstvång skulle emellertid icke få förekomma, utan varje fiskare inom en försäkringsförenings område skulle äga rätt att tillhöra föreningen utan att ansluta sig till vederbörande yrkes- eller försäljningsorganisation. Med hänsyn till att erfarenheterna av fiskredskapsförsäkring äro mycket små, anser utredningen det nödvändigt att organisationsformen prövas innan den definitivt utformas. Beträffande försäkringsföreningarnas inre organisation förordar utredningen i syfte att tillförsäkra varje medlem medbestämmanderätt i föreningens angelägenheter, att en sådan förenings beslutande organ skall utgöras av en stämma. Denna skulle bestå av en församling på 25 å 50 ombud, valda av föreningens delägare. För detta ändamål borde föreningarnas verksamhetsområden indelas i distrikt, inom vilka skulle utses ett ombud jämte suppleant förvarje påbörjat 50-tal medlemmar. Om båtar och redskap ägdes gemensamt av ett fiskelag skulle endast en person inom fiskelaget äga rösträtt vid val av ombud till föreningsstämman. Stämman skulle inom sig utse styrelse, i vilken dessutom en ledamot skulle utses av en övervakande myndighet, som enligt utredningens förslag bör inrättas. De invändningar som framställts mot tanken på fiskredskapsförsäkring ha, framhåller utredningen, ofta varit grundade på vetskapen om svärigheterna att genomföra en effektiv värdering och kontroll av förluster och skador. Utredningen föreslår, att den erforderliga kontrollen vid inträffade skador skall utövas genom av föreningen lokalt tillsatta besiktningsmän, som i första hand skola utses bland medlemmarna själva.
