Självfallet bör sådan underlåtenhet kriminaliseras endast i mycket begränsad omfattning.
Av det förut anförda framgår, att kommitténs förslag enligt min mening
innebär betydande framsteg i skilda hänseenden och att det efter vissa
ändringar och jämkningar är väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning. Med
tanke på ikraftträdandet av de nya bestämmelserna anser jag mig
emellertid böra erinra om att i några yttranden, där förslaget i sak ej
föranlett mera vägande erinringar, framförts betänkligheter mot att, såsom
kommittén förutsatt, fortsätta på de partiella reformernas väg och i stället
förordats att resultatet av nästa avsnitt i kommitténs arbete borde avvaktas, så
att reformen av strafflagens speciella del kunde avslutas i ett sammanhang.
Härvid har även åberopats att de nu föreslagna nya bestämmelserna syntes
komma att träda i kraft samtidigt med att domstolarna skulle börja
tillämpa nya rättegångsbalken, med de svårigheter detta till en början kunde
föranleda. Ehuru jag väl inser olägenheterna av tätt återkommande ändringar
i strafflagen, finner jag det så angeläget att denna reform ej fördröjes under
lång tid, att jag icke kan föreslå att låta hela återstoden av strafflagens.
speciella del vänta för att tagas i ett sammanhang. Emellertid vill jag framhålla
att, med hänsyn till det nära sambandet med pågående omarbetning av
strafflagen för krigsmakten, nu ifrågavarande ändringar i strafflagen ej böra
få träda i kraft förrän den 1 januari 1949. Det skulle alltså hinna förflyta
en viss tid, om ock ej så lång, efter ikraftträdandet av den nya
rättegångsbalken, vilken förutsättes skola börja tillämpas den 1 januari 1948.
Jag övergår hårefter till en redogörelse för de lagförslag som inom
departementet upprättats på grundval av kommitténs betänkande.
De särskilda bestämmelserna i departementsförslagen.
Förslag till lag om ändring i strafflagen.
Enligt SL 1: 1 och 2 är svensk straffrätt främst tillämplig på brott, begångna i Sverige eller på svenskt fartyg. Gällande strafflag besvarar emellertid icke frågan, var ett brott i det särskilda fallet skall anses vara begånget. Straffrättskommittén har funnit anledning att upptaga denna fråga samtidigt med nyregleringen av ansvarsfördelningen vid fleras medverkan till brott och har såsom 2 a § i 1 kap. föreslagit ett stadgande av innehåll, att ett brott skall anses vara begånget där den brottsliga handlingen företagits eller någon för tillämplighet av visst straffbud avgörande verkan inträffat eller, vid försök, skulle ha inträffat.
