Sida:Rd 1948 C 6 1 Bd 6 Kungl Maj ts propositioner nr 51 80.djvu/713

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs
303
Kungl. Maj:ts proposition nr 80.

ifrågakomma vid de grövsta av brotten annat än möjligen i något sällsynt undantagsfall. Den för brotten utmärkande primäreffekten torde nämligen praktiskt taget undantagslöst innebära avsevärd olägenhet.


Departementschefen.Såsom justitiekanslersämbetet anfört torde särskilda instruktioner för åklagarmyndigheterna böra övervägas för att såvitt möjligt säkerställa en enhetlig tillämpning av det nu förevarande och andra liknande stadganden i förslaget. Vad åter angår det av advokatsamfundet framförda önskemålet om utvidgning av den föreslagna straffriheten vid tillbakaträdande har jag förut ansett detta böra beaktas vid utformningen av de särskilda straffskalorna. I 12 och 13 kap. har jag tillgodosett önskemålet genom att vid de särskilda brotten i stor utsträckning upptaga straffskalor med högst fängelsestraff för ringa fall. De i förevarande kapitel upptagna brotten äro emellertid, med undantag av oaktsamhetsbrotten i departementsförslagets 5 och 8 §§, alltför grova för att några motsvarande stadganden skulle kunna meddelas.

I redaktionellt hänseende har förslaget jämkats något. Härvid har bl. a. synts lämpligt att, i överensstämmelse med kommitténs motiv, uttryckligen angiva, att paragrafen icke äger tillämpning beträffande brottet sabotage i 4 §.

20 KAP.
Om stöld och rån; så ock om egenmäktigt förfarande.

I detta kapitel, som erhöll helt ny lydelse genom 1942 års lagstiftning om förmögenhetsbrott, föreslås endast några smärre följdändringar.


3 §.

På grund av att den allmänna återfallsregeln i 4: 14 föreslås omformulerad, så att däri ej längre direkt talas om bodräkt utan blott om fall i vilka brott är ringa, har till paragrafen om bodräkt i förslaget fogats ett stadgande, att bodräkt i fråga om straff för återfall skall räknas som ringa stöld.


8 §.

Enligt kommittéförslaget skall, där någon utan rätt eller med missbruk av sin rätt från fastighet avskiljer och tager något som hör till denna, vad i 20 kap. är stadgat angående tillgrepp äga tillämpning, såvida ej brottet är att anse allenast såsom åverkan enligt 24: 2 i förslaget. Avhyser någon annan från fastighet eller rubbar eljest annans besittning av fastighet, såsom genom att anbringa eller bryta stängsel, genom att bygga, gräva, plöja, låta kreatur beta eller genom att upptaga väg, skall vad som stadgas om egenmäktigt förfarande eller självtäkt äga tillämpning.

I gällande lag stadgas i 20: 8, att tillgrepp av de viktigaste skogsprodukterna blir stöld, om värdet går över trettio kronor. Denna sedan 1875 gällande