regel infördes här vid 1942 års riksdag. Kommittén hade i sitt betänkande om förmögenhetsbrotten föreslagit, att 24 kap. skulle upphävas. Riksdagen beslöt emellertid, att de nuvarande reglerna om åverkan å fast egendom tillsvidare skulle bibehållas i huvudsak oförändrade. Första lagutskottet anförde i sitt i denna del av riksdagen godkända utlåtande (nr 18), att kommittén, som vid sitt fortsatta arbete hade att behandla skadegörelse, lämpligen i samband därmed kunde upptaga 24 kap. till förnyat övervägande.
Nu föreslår kommittén, att tillgrepp av de viktigaste naturprodukterna skall bedömas som den lindrigaste graden av skadegörelse, vilken i förslaget benämnes åverkan, om brottet med hänsyn till det tillgripnas värde och övriga omständigheter vid brottet är att anse som ringa. Annars skola enligt förevarande paragraf i förslaget de vanliga bestämmelserna om stöld och andra tillgreppsbrott gälla. I förslagets 24: 2 angives vilka naturprodukter det är förbjudet att taga. Därav skall enligt kommitténs mening slutas, att det är lovligt att taga andra naturprodukter, exempelvis vilda bär, blommor och svampar.
Genom den här föreslagna paragrafen ersättes flertalet av de nuvarande särbestämmelserna om åverkansbrott med regeln, att fast sak skall behandlas lika som lös. Denna grundsats skall gälla ej blott tillgrepp från fastighet utan jämlikt andra punkten i paragrafen även andra besittningsrubbningar. I sistnämnda punkt angivas exempel på några särskilt i fastighetsförhållanden praktiska fall. Det framhålles, att gärningen kan ske genom att anbringa eller bryta stängsel. Vidare nämnes uttryckligen såsom ett vanligt fall av egenmäktigt förfarande, att någon avhyser annan från fastighet.
Mot den i första punkten upptagna bestämmelsen om tillgrepp av
naturprodukter har justitiekanslersämbetet anmärkt, att den efter ordalagen syntes
bliva tillämplig å samtliga till en fastighet hörande naturprodukter, alltså
även bär, blommor och svampar. Även föreningen Sveriges häradshövdingar
har funnit en omredigering erforderlig, då det icke vore avsett att utvidga
straffbarheten för olovligt tagande från fastighet till att avse andra
produkter än de nu i 20: 8 och i den föreslagna 24: 2 uppräknade.
Mot det i andra stycket förekommande uttrycket "avhyser" har Göta hovrätt anmärkt, att orden avhysa och avhysning i regel begagnades, då någon på grund av myndighets beslut tvunges att avträda fastighet eller lägenhet och icke vid fall av egenmäktigt förfarande eller självtäkt; en jämkning av uttrycket syntes därför lämplig. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har ansett i andra punkten böra angivas, att vad där omtalades skulle ha skett olovligen, på samma sätt som exempelvis i 22: 7 i förslaget utsagts.
Departementschefen.På sätt nedan vid 24 kap. skall närmare utföras ansluter jag mig till
förslaget att i huvudsak upphäva de nuvarande särbestämmelserna om åverkan
å fast egendom. Att taga sådana naturprodukter som äro förbehållna
jordägaren skall emellertid enligt förslagets 24: 2 i ringa fall bedömas som
åverkan. I andra fall skola, enligt första stycket i förevarande paragraf, på
