dömas till suspension eller böter. Då denna straffsats väsentligen överensstämmer med den för tjänstemissbruk föreslagna, har kommittén här upptagit en hänvisning till 1 §.
Angående det straffbara området har hovrätten över Skåne och Blekinge
här liksom vid bestickningsbrottet i 10 kap. ifrågasatt en utvidgning till
den som ännu icke tillträtt en med ämbetsansvar förenad befattning men
väntades göra detta.
Justitiekanslersämbetet har anmärkt, att benämningen tagande av muta icke vore fullt egentlig för det fall att någon läte åt sig utlova muta.
Landsorganisationen i Sverige har funnit, att en differentiering av straffsatsen i paragrafen syntes böra ske med hänsyn till om den avsedda ämbetsåtgärden varit rättsstridig eller ej; endast i det förra fallet syntes uppsåtet nog kvalificerat att motivera tillämpning av straffet i 1 §.
Departementschefen.På enahanda skäl som anförts vid 10: 6 i förslaget finner jag vid tagande
av muta liksom vid bestickning lämpligt att som beskrivning på den
otillbörliga förmånen bibehålla gällande lags uttryck "muta eller annan
otillbörlig belöning". Vad angår det av hovrätten över Skåne och Blekinge berörda
fallet att någon tager muta för utövningen av en befattning som han ännu
ej tillträtt, skall bestickning i dylikt fall vara straffbar enligt 10: 6 i
departementsförslaget. Jag föreslår i analogi härmed i nu förevarande paragraf ett
tilläggsstadgande, enligt vilket straff skall drabba även den som tagit muta
för sin tjänsteutövning innan han erhöll befattningen. Tilläggsstadgandet är
alltså tillämpligt på den som tagit muta innan han blivit förordnad eller
vald och som sedermera verkligen erhållit befattningen.
Då redan i gällande lag med muta som lämnas för att påverka tjänsteutövning likställes efterföljande belöning, synes det följdriktigt att, såsom förslaget innebär, utsträcka det straffbara området även till det fall att ämbetsmannen mottagit belöningen först efter det han lämnat sin tjänst. I sådant fall kan emellertid det för ämbetsbrott i första hand stadgade straffet av avsättning eller suspension från tjänsten icke tänkas komma till användning, och det synes mig därför icke så lämpligt att hänföra fallet under samma straffskala som övriga fall. Jag har fördenskull upptagit stadgandet om förutvarande ämbetsman som gör sig skyldig till gärning som här avses i ett särskilt andra stycke med uttryckligt angivande att endast allmänt straff i sådant fall skall tillämpas.
Som brottsbeteckning torde "tagande av muta" kunna godtagas.
Straffsatsen har i kommittéförslaget angivits genom en hänvisning till 1 §. Även departementsförslaget hänvisar, frånsett det redan berörda fallet med förutvarande ämbetsmän, beträffande straffsatsen allenast till 1 §, men denna upptager i departementsförslaget i motsats till kommittéförslaget även straffskalan för grova fall av tjänstemissbruk. Den skärpning av straffet för tagande av muta som härigenom sker synes påkallad med hänsyn till att sistnämnda brott ofta kan framträda såsom det allvarligaste av
