Vad kommittén i förevarande paragraf föreslagit har, som förut inledningsvis framhållits, givit anledning till åtskilliga erinringar med hänsyn till ämbetsansvarets återverkan inom arbetsrätten.
Härutöver har hovrätten över Skåne och Blekinge funnit oegentligt, att begreppet ämbetsman i paragrafens första punkt bestämts såsom befattningshavare vilken endast medelst rannsakning och dom kan avsättas från sin tjänst. Eftersom bestämningen avsåge att klargöra just vilka som skulle kunna dömas till ämbetsstraff, vore enligt hovrättens mening gällande lags definition i 10: 1 andra stycket att föredraga.
Generaltullstyrelsen har ansett, att det i varje fall inom styrelsens verksamhetsområde kunde möta svårigheter att avgöra vad som skulle förstås med att handhava förvaltningsuppgift och huruvida viss tjänst vore förenad med självständig verksamhet. Framför dessa av kommittén föreslagna uttryckssätt föredroge styrelsen det i gällande lag använda uttrycket "tjänstemän, som under ämbets- eller förvaltningsmyndigheterna lyda".
Vidare har föreningen Sveriges häradshövdingar funnit oriktigt, att nämndeman hänförts till befattningshavare som endast underkastats begränsat ämbetsansvar enligt den föreslagna paragrafens andra stycke. Att nämndemans ansvar i fråga om själva domfällandet vore inskränkt till sådana fall, då nämnd överröstade domaren, borde icke här få vara avgörande.
Beträffande avfattningen av lagtexten i paragrafen har justitiekanslersämbetet funnit tveksamt, huruvida av denna framginge att, på sätt kommittén i motiven uttalat, även för järnvägsdrift arbetande kraftverk vore hänförliga till inrättningar för allmän samfärdsel.
Departementschefen.Det straffrättsliga ämbetsansvaret har i åtskilliga viktiga hänseenden
tillagts betydelse vid utformningen av arbetsrätten. Sålunda utesluter
ämbetsansvar tillämpning av lagen den 11 september 1936 om förenings- och
förhandlingsrätt. Vidare anses även möjligheten att ingå kollektivavtal vara
beroende av om de arbetstagare, som avtalet skulle avse, omfattas av
ämbetsansvar eller ej. Då från flera håll påyrkats en allmän översyn av
ämbetsansvarets återverkningar inom arbetsrätten och en sådan översyn även synes
mig vara av behovet påkallad, har jag, såsom jag redan inledningsvis
framhållit, i avvaktan härpå funnit riktigast att i fråga om kretsen av dem som
äro underkastade ämbetsansvar icke för närvarande föreslå några ändringar,
som kunna få återverkningar inom arbetsrätten. På grund av vad sålunda
anförts upptager den nu förevarande paragrafen i departementsförslaget till
en början i ett första stycke dels en bestämning av begreppet ämbetsman som
jag funnit kunna erhålla den lydelse kommittén föreslagit, dels ock
härutöver endast ett stadgande att vad som sägs om ämbetsmän även skall gälla
de personalkategorier som i gällande lag angivas i 25: 22 första stycket.
Därefter har i ett andra stycke införts bestämmelser om partiellt
ämbetsansvar för den som är förordnad eller vald till ledamot av beslutande statlig
eller kommunal församling eller sitter i jury vid domstol eller i
taxerings- eller prövningsnämnd. Däremot har här, med anledning av den av
