kommittéförslaget möjlighet att genom särskild talan i efterhand få denna fråga upptagen till bedömning. Särskild talan om avsättning eller suspension skall emellertid uppenbarligen icke behöva väckas, om det mål i vilket den ofullständiga domen meddelats är anhängigt i högre rätt och underrättens dom icke vunnit laga kraft i förevarande del. Överrätten bör i så fall vara pliktig att till prövning upptaga jämväl frågan om den brottsliges avsättande eller suspenderande från en i underrättens dom icke omnämnd befattning. Detta gäller även befattning, som den dömde erhållit efter det att underrättens dom meddelades men innan den vunnit laga kraft. Då paragrafen i den av kommittén föreslagna lydelsen möjligen skulle kunna föranleda missförstånd, har en jämkning av lagtexten ägt rum. Vidare har en särskild regel om preskription av sådan talan om avsättning eller suspension som här är i fråga synts vara erforderlig och tillagts i stadgandet. Paragrafen har slutligen befunnits böra få sin plats icke i 2 kap. utan i 25 kap.
Övergångsbestämmelserna.
Den nya lagstiftningen kräver följdändringar i strafflagstiftningen för krigsmakten. Då denna är föremål för en genomgripande omarbetning som ej kan genomföras förrän tidigast vid 1948 års riksdag, torde med ikraftträdandet av nu förevarande förslag böra anstå till den 1 januari 1949. Jag har sålunda icke ansett mig böra upptaga det förslag till följdändringar j strafflagen för krigsmakten som kommittén framlagt i särskilt betänkande (SOU 1945: 28).
I övergångsbestämmelserna föreslås till en början under punkt 1 upphävande av lagarna den 9 juni 1927 innefattande förbud att sprida efterbildning av penningsedel, den 15 juni 1934 om förbud mot vissa sammanslutningar och den 13 december 1940 om straff för sabotage.
Även kommittén har föreslagit upphävande av de nämnda båda lagarna av 1927 och 1940, vilkas innehåll i departementsförslaget motsvaras av stadgandena i 12: 10 och 19: 4. Beträffande lagen om förbud mot vissa sammanslutningar har kommittén funnit, att det nu föreslagna stadgandet om straff för olovlig kårverksamhet i strafflagen 9: 7 ersatte bestämmelserna i 1934 års lag med undantag av vad där stadgades om förverkande och beslag. Ehuru kommittén föreslagit allmänna bestämmelser om förverkande i 2 kap. strafflagen och ehuru beträffande beslag allmänna bestämmelser synts kommittén lämpligen böra meddelas i administrativ ordning, har kommittén likväl ansett att de speciella bestämmelserna härom i 1934 års lag tills vidare borde bibehållas. Enligt 4 § i denna lag skall vapen, ammunition, utrustning och dylikt, som påträffats hos någon som förbrutit sig mot lagen, vara förverkat. Enligt 6 och 7 §§ skall egendom, som skäligen kan antagas vara förverkad enligt lagen, tagas i beslag av polismyndigheten. Kan ägaren anträffas, skall åtal följa inom en månad; om så ej sker, går beslaget åter. Därest åter ägaren icke kan anträffas, skall ett kungörelseförfarande tillgripas och länsstyrelsen därefter avgöra, huruvida beslaget skall stå fast eller ej.
