Sida:Stolthet och fördom.djvu/274

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

20

att han redan förut var bekant med miss Younge, med avseende på vars karaktär vi på ett högst beklagligt sätt misstagit oss; med hennes välvilliga bistånd lyckades han få ett sådant insteg hos Georgiana, vars hängivna hjärta bevarade ett starkt intryck av hans vänlighet mot henne i barndomen, att hon lät intala sig, att hon var förälskad i honom, och samtyckte till att låta sig enleveras. Hon var då bara femton år gammal, vilket ju kan anföras till hennes ursäkt, och sedan jag framhållit hennes oförsiktighet, är jag glad att kunna tillägga, att hon själv erkände den för mig. Jag träffade dem oväntat ett par dagar före den tillämnade rymningen, och Georgiana, som ej kunde uthärda tanken på att bedröva och kränka en bror, till vilken hon nästan såg upp som till en far, bekände då hela saken för mig. Ni kan tänka, vad jag kände och hur jag handlade. Hänsyn för min systers goda rykte och hennes känslor hindrade mig från att göra saken allmänt bekant, men jag skrev till mr Wickham, som omedelbart lämnade orten, och miss Younge blev naturligtvis genast avlägsnad från sin plats. Mr Wickhams huvudmål var utan all fråga att komma åt min systers förmögenhet, som är trettio tusen pund, men jag kan inte låta bli att tro, att hoppet att kunna hämnas på mig var en stark bevekelsegrund till hans handlingssätt. Hans hämnd skulle i sanning ha varit fullständig.

Detta, min fröken, är en sanningsenlig redogörelse för alla de tilldragelser, i vilka vi båda varit inblandade, och om ni icke avgjort förkastar den som