Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/155

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
147
TREFALDIGHETSKYRKAN I UPSALA.

byggnader är detta, att stenen under den äldre tiden ligger i mycket rikligt murbruk, senare så godt som icke i något alls.[1]

I den skandinaviska norden har på sista tiden påpekats åtminstone en kyrka, der samma skilnad i materialets behandling och i ålder mellan två olika delar af samma byggnad förefinnes, nemligen Husaby kyrka i Vestergötland, hvars torn har stenen i rikligt bruk och der den egentliga kyrkan är uppförd af omsorgsfullt sammanfogade qvadrar.[2] — Från Elmelunde kyrka på Möen har prof. I. B. Löffler[3] afbildat ett murparti af det äldre slaget, på det yngre finnas naturligen talrika exempel. För öfrigt ha dessa förhållanden hittills varit föga uppmärksammade här i Norden, så man torde nu ej med bestämdhet kunna yttra sig om hvilka slutsatser man kan hafva rätt att draga.

⁎              ⁎

Den ursprungliga Bondkyrkans gråstensväggar ha varit genombrutna af åtminstone en dörröppning. Om dess läge kan man vara af olika mening, eftersom ingen af de båda dörröppningar (den norra innanför vapenhuset, den vestra till tornet), mellan hvilka man kan välja, i sitt nuvarande skick är ursprunglig. Båda äro nemligen utvidgade både på höjd och bredd och ha fått tegelinfattning. Det är för öfrigt samma öde, som drabbat de flesta sådana från kyrkornas första uppförande. Får jag antaga, att dörröppningen här liknat de få ursprungliga i gråstenskyrkor från samma tid som Bondkyrkan jag haft tillfälle att se,[4] då har den varit synnerligen enkel. Utifrån sedd är den endast en ganska hög

  1. Parker: Introduction to the study of Gothic Architecture 11 uppl. London 1895 sid. 49 och fig. 29. »The joints between the stones in the old Work are wide, filled with a great thickness of mortar; in the new work they are comparatively fine, often leaving room for scarcely more than to pass a knife; the one is called »wide-jointed masonry», the other »fine-jointed masonry» and this is the best and safest distinction between early and late Norman work or generally between the eleventh and twelfth centuries; the rule is almost of universal application.» Den del af Winchesterkatedralen, som är i yngre stil, uppfördes 1115—1139.
  2. E. Ekhoff: Husaby kyrka i Vestergötland, denna tidskrift h. 31 s. 331 med fig.
  3. I. B. Löffler: Udsigt over Danmarks kirkebygninger etc. fig. 8 s. 16.
  4. T. ex. S. Olof i Sigtuna, St. Rytterne, ruin i Vestmanland, och Toresund, Södermanland.