öppning med rundbågig afslutning, uppförd med omsorgsfullt huggna karmstenar. För öfrigt saknar den all profilering, och en plan af en sådan blir derför föga invecklad.
En annan, mer svårlöst fråga är den om några fönster funnits i sjelfva väggen. Nu finnes intet spår af några ursprungliga sådana, ty de nuvarande fönstren ha naturligtvis ingenting med den ursprungliga byggnaden gemensamt. Ej heller förekomma — så långt min kännedom sträcker sig — fönster på några få undantag när i Mälardalens gråstenskyrkor. Ty i olikhet mot hvad som är vanligt i södra Östersjöområdet, saknas dessa små, högt uppe på väggen sittande, med starkt skrånande sidor försedda ljusöppningar här alldeles.[1] Att det stora rummet icke varit mörkt, kan man väl anse sjelfklart, och ljus har man naturligtvis kunnat få in genom takkonstruktionen — det beror alldeles på hur man tänker sig denna.
Om vissa af den äldre medeltidens takkonstruktioner är det gifvetvis mycket svårt att få en tillförlitlig kunskap, eftersom de voro af ett relativt föga hållbart material, trä, hvilket endast under särdeles gynsamma omständigheter kunnat trotsa tidens tand. Svårigheterna ökas också derigenom, att man inom stora områden af Sverige ersatt den äldre konstruktionen — hur den nu kan hafva sett ut — genom tegelhvalf. Dessa visa vanligen redan vid första anblicken, att de äro inbyggda i den gamla kyrkan, och genom sin form från hvilken tid de härstamma. I Bondkyrkan möter oss också ett sådant förhållande. För den gamla kyrkan ha vi derför endast att förslagsvis framställa en förmodan, hur kyrkan först varit betäckt.
I den vetenskapliga litteraturen är det egentligen endast två meningar i fråga om medeltida takkonstruktioner, som stälts emot hvarandra och debatterats. Den ena, framställd af d:r S. Müller,[2] antar, att takresningen varit synlig inifrån och således ytter- och innertaket varit ett och detsamma; den andra,[3] att ett flatt
- ↑ Om jag undantar S. Per och S. Olof i Sigtuna, är Vaxala den enda mig bekanta kyrka i dessa trakter, der man kan följa konturerna till de ursprungliga, karakteristiskt romanska fönstren.
- ↑ Om en aaben tagstol i vore romanske smaakirker. Aarbøger 1887.
- ↑ Storck: Om den buede tagform i nogle jydske landsbykirker, Aarbøger 1890. Med en redogörelse för några innertak styrker V. Koch Storcks åsigter om romanska sådana i en uppsats Trækonstruktioner i danske kirker fra Middelalderen, Aarb. 1899, utan att dock vilja bestrida öppen takkonstruktions förekomst under romansk tid.
