innertak på bjelkar funnits. Att den senare åsigten för en mer framskriden period af medeltiden är oomtvistlig för en stor del danska byggnader, kan litet hvar öfvertyga sig om på ännu stående monument. Deremot finnes åtskilligt som talar för den förra åsigten, när det gäller en äldre tid. Dels ha vi talrika gamla normandiska och engelska kyrkor äfvensom de norska stafkyrkorna med synlig takresning,[1] dels bestyrkes detsamma äfven af hvad vi tro oss veta om privatbostaden i Norden under äldre tider; och — såsom jag ofvan förmodat — ha vi ju i denna att se prototypen till de kyrkbyggnader här närmast är fråga om.[2]
Hvad de danske forskarne diskuterat, ha emellertid rört enskeppiga kyrkor, der afståndet mellan ytterväggarne ej är större, än att en lätt anskaffbar bjelke når tvärs öfver, och der till takresningen trots det höga spetsiga röstet ej behöft användas alltför groft virke. I Bondkyrkan skulle man emellertid ha behöft 15 m. långa bjelkar och minst lika långa sparrar, om man förutsätter att kyrkan varit täckt af obrutet sadeltak. Detta torde vara för väldiga dimensioner för att vara sannolika, och jag nödgas derför efter moget öfvervägande antaga, att den ursprungliga Bondkyrkan liksom den nuvarande varit treskeppig, och dervid får man väl tro, att högkyrkan och takresningen burits af väldiga stolpar. Högkyrkans väggar voro naturligtvis af trä, och i dessa har man lätt och beqvämt kunnat anbringa behöfliga ljusöppningar.
Huru kyrkans resning i öfrigt tett sig, har man inga paralleler till bevarade inom Sverige, deremot torde de norska treskeppiga stafkyrkorna vara mycket upplysande härutinnan, äfven om man bör framhålla sannolikheten af, att lokala, östskandinaviska konstruktionsformer kunna hafva funnits. Högkyrkans utseende och takresningen ega emellertid för oss ett särskildt intresse. Det finnes nemligen inom den nuvarande kyrkan dels ofvan hvalfven på norra sidoskeppet, dels i tornet gammalt virke, angående hvilket det ligger närmast till hands att antaga att det förekommit inom kyrkan sjelf,
- ↑ Viollet-le-Duc: Dictionnaire de l’Architecture etc. bd III s. 3, »Il est certain que dés le XI:e siècle ils (les Normands) construisirent de vastes édifices entièrement couverts de grandes charpentes apparentés.»
- ↑ Vapenhuset i Ytter-Edhörna kyrka, som tidigt kommit att afstängas och användas till materialbod, har öppen takkonstruktion. Om dennas utseende har jag tyvärr inga vidare upplysningar att lemna.
