som bevis för oäktheten af den punkt i Annotationes ex scriptis Karoli Episcopi Arosiensis excerptæ, som rör Bondkyrkan och till hvilken vi återkomma. Stället innehåller således enligt min mening icke nödvändigt mer än att den kyrka, hvari Erik den helige bevistade gudstjensten, på 1270-talet var helgad Treenigheten. Då uppgifterna om året för Erik den heliges död något variera, omskrifva vi meddelandet så, att en kyrka fanns här på midten af 1100-talet och som af den arkeologiska redogörelsen ofvan torde hafva framgått, kan i denna kyrka tegel icke eller högst osannolikt hafva förekommit, utan den kyrka här omtalas, var otvifvelaktigt den kyrka af gråsten och trä, från hvilken vi ännu i dag ha omfattningsmurarne qvar.
Den nästa uppgift, som också nämner kyrkan på ett visst bestämdt år, ingår i de nyss nämnda mycket omstridda Annotationes ex scriptis Karoli Episcopi Arosiensis excerptæ[1] och lyder: MCCX templum ad Eistraaroos et Ullrakr extructum a Suerchero II SS. trinit. consecr(a)ta, som torde kunna öfversättas: 1210 invigdes det af Sverker II vid Ulleråker och Östra Aros byggda templet åt den heliga Trefaldigheten. Då jag nu här kan hänvisa till, att Bondkyrkan i senromansk tid (1175—1225) undergått så väsentliga förändringar, att enligt den romerska kyrkans skick en ny invigning måste företagas, i det midtskeppets väggar och hvalfven, det äldre tornet och sakristian då uppförts, innebär denna anteckning ingenting, som behöfver strida mot faktiska förhållanden. Efter min mening behöfver man ej heller låta misstankar mot anteckningens äkthet uppkomma på grund af årtalet 1210, under hvilket år Sverker föll vid Gestilren efter att ha varit i landsflykt en längre tid i Danmark.[2] Notisen synes nemligen ej innebära mer än att kyrkan uppförts : vidlyftigt om- och tillbyggts af Sverker, och att invigningen skett först efter det denne konung fått gå i landsflykt.
- ↑ Aftryckta hos Annerstedt: Schefferus och Verelius sid 25. Denna författare utdömer dem alldeles. Deri synes han mig gå för långt. Man torde nemligen kunna betrakta dem som af en 1600-talets latinare gjorda anteckningar ur en medeltida handskrift, som väsentligen rör Vesterås, men hvari några uppgifter om Upsala förekomma, och då det just är dessa, som voro af betydelse för Verelius, meddelades de honom och i den form, som vi ha dem.
- ↑ Script. rer. suec. III Annales Sigtunenses sid. 2.
