Återstår således att undersöka, om icke äldre mera profana sagor kunna uppletas, och ur dessa något om hans tjänsteförhållande till Herodes uppvisas.
Från Färöarna, där gamla traditioner i bunden form bibehållit sig längre än annorstädes i norden, hafva vi ett gammalt kväde »Rudísar vísu», meddeladt af Hammershaimb och senast tryckt i Färosk Anthologie, utgifven 1886 af det danska litteraturhistoriska samfundet. Till denna finnes en motsvarande engelsk visa, bevarad i handskrift från 1300- eller 1400-talet och utgifven i Ritzaus Ancient Songs samt i Sandys Christmas Carols, på båda ställena kallad »A Carol for S:t Stephens day». Äfven i Danmark känner man en folkvisa om »Jesusbarnet, Stefan och Herodes», hvilken i vissa delar öfverensstämmer med dessa. Såväl den engelska som danska visan finnes hos Grundtvig, Danmarks Gamle folkeviser Del 2 N:o 96.
Då det är af vikt att kunna jämföra alla dessa, meddelas här de två första fullständigt samt af den tredje hvad som berör S:t Stefan och Herodes, men då de färöiska och fornengelska språken torde förefalla mången något svårfattliga, har detta framtvungit det vanskliga försöket att framställa dem, omklädda i svensk dräkt.
Den färöiska visan, hvilken, sådan den i uppteckning bevarats, tyckes, att sluta af den första versen, vara blott en del af ett ännu längre kväde, börjar sålunda:
Ut kommer Staffan, på himmelen var —
Det vill jag Eder förklara —
I öster upprunnen en stjärna så klar.
Med hela Guds helgons skara.
In kommer Staffan, han säger alltså:
»Jag ser sol och en stjärna på himmelen blå.
Jag ser sol och en stjärna på himmelen stå.
Stor makt har den konung, som föddes i går.
Stor makt har den konung, till oss kommen är
Vid solen står stjärnan så klar och så skär.»
Herodes han kallar på svennerna två:
»I bedjen Staffan här in för mig gå
