Sida:Svenska fornminnesföreningens tidskrift (IA svenskafornminne1112sven).pdf/360

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
352
G. DJURKLOU.

tvifvelaktig, skall framvisa en konung, så skulle denna framställning tyda på en annan form af sagan. Den ene konungen skulle då här såsom i den ena engelska julvisan föreställa en af de vise männen, som spörjer om tiden då stjärnan syntes, samt kvinnans närvaro gifva stöd för en uppgifven dansk version af sagan, där en kvinna och ej Staffan varit den, som fått sin förklaring om den nyfödde Judakonungen bekräftad genom tuppens uppvaknande till lif. Men, då det möter svårigheter att utan vidare antaga den skägglösa bilden för manlig, torde denna snarare föreställa Herodes’ gemål. I allt fall, då vår hufvudperson Staffan här saknas, innebär denna framställning icke något direkt stöd för vår form af Staffanssagan; men då Herodes och tuppen finnas här, tyder detta dock på ett gemensamt ursprung. Emellan bilderna i Broddetorp och de i Lögum ligger en mellantid af omkring 200 år, och, med kännedom om de under medeltiden ständigt fortgående omarbetningarna af