skrifna urkunder, som gifva oss upplysning om, huru språket fordom ljöd i Östergötland. Men den äldsta handskrift, som innehåller denna lag, är ej äldre än från midten af det 14:de århundradet.[1]
Ett årtusende har snart förflutit, sedan de äldre af dessa runstenar ristades, och naturligtvis har språket under denna långa tid mycket förändrats. Skillnaden mellan då och nu är dock ej så stor, som man skulle kunna föreställa sig. Bro skefs då bru, reste risti eller raisti, sten stin eller stain, Anund Anuntr, Håkan Hakun o. s. v.; men detta kan ej förorsaka nämnvärd svårighet vid tolkningen. Att andra ord vålla större svårighet, är klart, men man kan i de flesta fall äfven utan särskildt studium lätt förstå, hvad nästan alla orden betyda och se meningen af det hela.
Trots sin korthet, hvilken redan af det svårbearbetade materialet förklaras, äro runinskrifterna af stor vikt äfven därför, att vi genom dem sättas i tillfälle att få en inblick i många förhållanden under den tid, då tron på asagudarna skakades af den nya lärans förkunnare.
De nyss nämnda runstenar, som tala om byggandet af broar för att underlätta samfärdseln till lands, låta oss ana de svårigheter, med hvilka denna samfärdsel i forna tider varit förknippad, då vägarna voro lika få och väl äfven lika dåliga, som de voro osäkra. Kristendomen har mäktigt bidragit både till att förbättra dem och göra dem säkrare.
Äfven om färder till andra länder hafva runstenarna i Östergötland att förtälja.
En runsten vid Skjorstad i Tåby socken bär följande inskrift: »Sigsten lät rista sten denna efter Ingvar, son sin. Han vard österut död.»
En runsten vid Sylten i Styrestads socken är rest af en moder till minne af hennes två söner. Den ene af dessa hade stupat i »Ingvars följe». Ingen anledning finnes att i denne Ingvar se densamme, öfver hvilken stenen vid Skjorstad är ristad. Däremot är det i högsta grad sannolikt, att den Ingvar, hvilken nämnes på stenen i Styrestad, är samme man, som omtalas på ett stort antal runstenar i Södermanland och Uppland. Dessa stenar äro alla
